Hur håller man fast vid sina framtidsdrömmar när kriget förändrar allt? I dokumentären Myanmars mardröm följer regissören Kaspar Astrup Schröder en ung flicka och hennes familj i ett land präglat av våld och rädsla. Filmen visas på SVT2 den 27 oktober 2026 och finns även på SVT Play.

När visas Myanmars mardröm på SVT?

Myanmars mardröm sänds tisdagen den 27 oktober klockan 22.30 i SVT2. Programmet slutar klockan 23.25.

Dokumentären publicerades på SVT Play redan den 25 oktober och går därför att se utan att vänta på tv-sändningen.

Filmen kan ses direkt på SVT Play – Myanmars mardröm.

Enligt SVT:s tillgänglighetsinformation finns dokumentären kvar på streamingtjänsten till den 23 oktober 2028. Den kan bara ses i Sverige.

SVT varnar också för obehagliga scener och anger att programmet är olämpligt för barn.

Vad handlar Myanmars mardröm om?

Dokumentären följer Hninn, en ung flicka i Myanmar som drömmer om att bli nunna. Hennes tillvaro förändras när den väpnade konflikten i landet trappas upp efter militärkuppen 2021.

Tillsammans med sin familj försöker hon hitta trygghet i en vardag där framtiden blivit alltmer osäker. Det som tidigare kunde vara självklara val – att studera, följa sin tro och planera sitt liv – påverkas nu av kriget.

Men berättelsen handlar inte enbart om rädsla.

Familjens sammanhållning, tron och förmågan att fortfarande hitta stunder av glädje spelar en viktig roll. Mitt i osäkerheten försöker Hninn och hennes närmaste bevara något av det vanliga livet.

Det är genom deras erfarenheter som tittaren får möta konflikten i Myanmar. I stället för att främst skildra militära operationer eller politiska förhandlingar visar filmen vad kriget betyder för människor som försöker leva sina liv.

Vem har gjort dokumentären?

Myanmars mardröm är regisserad av Kaspar Astrup Schröder och har originaltiteln Why Freedom: Myanmar Nightmare.

Filmen ingår i den internationella dokumentärsatsningen Why Freedom?, som producerats inom ramen för THE WHY Foundations arbete med dokumentärfilm.

Satsningen består av fem längre dokumentärer och sex kortfilmer som undersöker olika sidor av begreppet frihet.

Dokumentären om Myanmar kretsar kring temat Freedom from fear – frihet från rädsla.

Hninn och hennes familj står i centrum. Deras berättelse handlar om hur det är att försöka forma sin framtid när tryggheten och möjligheten att själv bestämma över sitt liv hotas.

På THE WHY Foundations webbplats finns mer information om dokumentärsatsningen och de övriga filmerna.

Varför är det krig i Myanmar?

För att förstå familjens situation behövs en bakgrund till den konflikt som har präglat Myanmar under många år.

Myanmar, som tidigare kallades Burma, blev självständigt från Storbritannien 1948. Redan under de första åren efter självständigheten uppstod väpnade konflikter mellan centralmakten och olika etniska grupper.

År 1962 tog militären makten genom en statskupp. Därefter följde årtionden av militärstyre, begränsade politiska friheter och återkommande konflikter.

Under 2010-talet genomfördes reformer som öppnade för ett mer demokratiskt styre. Aung San Suu Kyis parti Nationella demokratiförbundet, NLD, vann parlamentsvalet 2015 och fick en central roll i landets civila regering.

Militären behöll dock ett betydande inflytande.

Militärkuppen 2021 förändrade landet

Efter att NLD vunnit valet i november 2020 hävdade militären att det förekommit omfattande valfusk.

Den 1 februari 2021 genomfördes en ny militärkupp. Aung San Suu Kyi och flera andra politiska ledare greps.

Kuppen utlöste stora demonstrationer och en omfattande rörelse för civil olydnad. När säkerhetsstyrkorna slog ner protesterna med våld växte också det väpnade motståndet.

Olika motståndsgrupper började strida mot militärstyret, samtidigt som flera redan etablerade etniska väpnade organisationer fortsatte sina konflikter med centralmakten.

Resultatet blev ett alltmer omfattande krig som drabbade stora delar av civilbefolkningen.

Det är viktigt att skilja den utvecklingen från Myanmars äldre konflikter. Kriget som trappades upp 2021 har djupa historiska rötter och började inte från ingenting.

Landet hade också före kuppen präglats av mycket allvarliga människorättsövergrepp. År 2017 tvingades hundratusentals människor ur den muslimska minoriteten rohingyerna fly till Bangladesh efter en militär offensiv.

Den historien är en del av landets bakgrund, men är inte den berättelse som står i centrum för dokumentären.

Miljontals människor har tvingats lämna sina hem

Konflikten i Myanmar pågår fortfarande under 2026 och har fått omfattande humanitära följder.

Enligt FN:s barnorganisation UNICEF beräknas omkring 16,2 miljoner människor i landet behöva humanitär hjälp under året.

UNHCR:s uppgifter från oktober 2026 visar samtidigt att drygt fyra miljoner människor är på flykt inom landets gränser.

Bakom siffrorna finns familjer vars vardag präglas av förlorade hem, osäker försörjning och begränsade möjligheter att gå i skolan eller få sjukvård.

Militärstyrets agerande har också väckt frågor om företags ansvar och hanteringen av personuppgifter. Hurbra har tidigare rapporterat om utredningen kring Telenors verksamhet i Myanmar.

Det är mot den större bakgrunden som Hninns berättelse blir begriplig.

En dokumentär om frihet i vardagen

Myanmars mardröm försöker inte berätta hela historien om landets många väpnade konflikter. Dess perspektiv är betydligt närmare människorna som lever med konsekvenserna.

Hninns dröm om att bli nunna blir en konkret bild av något större: möjligheten att själv välja vilken riktning livet ska ta.

För hennes familj handlar frihet också om att kunna känna sig säker, hålla ihop och fortsätta leva ett vardagsliv.

Det gör dokumentären till en personlig ingång till ett krig som annars lätt beskrivs genom militära offensiver, politiska maktkamper och siffror över människor på flykt.

Myanmars mardröm visas i SVT2 den 27 oktober klockan 22.30 och finns redan att se på SVT Play.