Norsk polis har slagit till mot Telenors huvudkontor på Fornebu utanför Oslo. Telekomjätten är formellt misstänkt i en utredning om möjlig medverkan till brott mot mänskligheten efter att kunduppgifter ska ha lämnats till militärjuntan i Myanmar.

Rannsakningen genomfördes under måndagen av norska Kripos tillsammans med säkerhetspolisen PST.

Telenor ASA är nu formellt siktat i två separata brottsutredningar. Den allvarligaste gäller misstänkt medverkan till brott mot mänskligheten. Parallellt utreder PST om bolaget brutit mot norska sanktionsregler i samband med försäljningen av verksamheten i Myanmar.

Ingen enskild chef eller anställd på Telenor är i nuläget misstänkt.

Kunddata ska ha lämnats till militärjuntan

Utredningen gäller Telenors verksamhet i Myanmar efter militärkuppen den 1 februari 2021.

Enligt norska polisen ska Telenor Myanmar vid upprepade tillfällen ha lämnat ut historiska trafikdata om kunder till landets militärregim. Perioden som granskas sträcker sig fram till den 25 mars 2022, då Telenor slutförde försäljningen av den burmesiska verksamheten.

Historiska trafikdata kan bland annat visa vilka abonnenter som kommunicerat, när kommunikationen har skett och uppgifter som kan användas för att kartlägga en persons rörelser och kontakter.

Det handlar inte om innehållet i telefonsamtal eller meddelanden, men metadata kan ändå vara mycket känsliga, särskilt i ett land där oppositionella, journalister och aktivister systematiskt förföljts.

Militären i Myanmar har sedan kuppen anklagats för omfattande övergrepp mot civilbefolkningen, däribland godtyckliga gripanden, tortyr och avrättningar.

Det är i det sammanhanget Kripos nu utreder om Telenors agerande kan ha inneburit medverkan till brott mot mänskligheten.

Polis sökte igenom Telenors huvudkontor

Rannsakningen på Telenors huvudkontor har godkänts av Oslo tingsrätt.

Kripos och PST arbetar gemensamt eftersom de två utredningarna delvis berör samma period och samma material.

Polisen har inte offentligt redovisat exakt vilket material som beslagtagits eller vilka delar av Telenors interna dokumentation som står i centrum.

Den norska polisens officiella redogörelse gör däremot klart att moderbolaget Telenor ASA har status som siktat.

Det innebär inte att bolaget är åtalat eller att någon brottslighet är fastställd. Utredningen ska avgöra om det finns grund för att gå vidare.

Telenor: Personalen riskerade fängelse och tortyr

Telenor säger att bolaget samarbetar fullt ut med norska myndigheter och redan har lämnat över omfattande dokumentation.

Bolagets linje är att situationen efter militärkuppen var extrem och att Telenor saknade något verkligt handlingsutrymme.

Militärregimen utfärdade order som teleoperatörerna förväntades följa. Att vägra kunde enligt Telenor innebära allvarliga konsekvenser för de lokala anställda.

Telenor har tidigare beskrivit risken för fängelse, tortyr och i värsta fall dödsstraff för personal som vägrade följa myndigheternas instruktioner.

Bolaget har därför argumenterat för att många av besluten i Myanmar måste ses mot bakgrund av att både företaget och de anställda stod under tvång från en militärdiktatur.

Det blir en central fråga i den norska utredningen.

Att uppgifter har lämnats ut är en sak. Den rättsliga bedömningen handlar också om vilket ansvar det norska moderbolaget hade, vilka alternativ som faktiskt fanns och vad Telenor visste om hur informationen kunde komma att användas.

Uppgifter om fler än 1 200 telefonnummer

Kritiken mot Telenors hantering av kunddata har vuxit under flera år.

I en separat civilrättslig process som inleddes i Norge tidigare under 2026 hävdar tidigare Telenor-kunder och människorättsorganisationer att militärregimen begärde ut samtalsloggar och lokaliseringsuppgifter om personer som misstänktes motsätta sig regimen.

I det materialet nämns minst 1 253 telefonnummer där kunduppgifter ska ha lämnats ut.

Det är viktigt att skilja den processen från den brottsutredning som nu drivs av Kripos.

De detaljerade uppgifterna om enskilda personer och vilka konsekvenser utlämningen kan ha fått är anklagelser i den civilrättsliga processen. De är inte fastslagna av domstol och Kripos har ännu inte offentligt sagt att någon specifik persons gripande eller död kan kopplas direkt till data från Telenor.

Ett av de mest uppmärksammade fallen gäller demokratiaktivisten och tidigare parlamentsledamoten Zeya Thaw.

I stämningsmaterialet hävdas att militärregimen begärde uppgifter om hans telefonnummer under 2021 och att information därefter lämnades ut. Han greps senare, dömdes till döden och avrättades i juli 2022.

Om det finns ett direkt samband mellan Telenors utlämning av uppgifter och vad som senare hände honom är inte fastslaget.

Separat utredning om övervakningsutrustning

Samtidigt utreder PST en annan del av Telenors uttåg ur Myanmar.

När verksamheten såldes följde enligt polisen även övervakningsutrustning med till den nya ägaren.

Utrustningen omfattades av sanktioner och misstanken är att överföringen kan ha skett utan nödvändigt tillstånd från det norska utrikesdepartementet.

Det skapar ett andra juridiskt problem för Telenor.

Bolaget hade redan under tiden i Myanmar uppgett att man inte frivilligt ville aktivera så kallad lawful interception-utrustning eftersom användningen var problematisk både ur människorätts- och sanktionsperspektiv.

När verksamheten sedan såldes uppstod frågan om vad som skulle hända med utrustningen och annan teknisk infrastruktur.

Nu granskas om den lösning som valdes var förenlig med norsk lag.

Telenor försökte lämna Myanmar

Telenor gick in i Myanmar 2014 och växte snabbt till en av landets största mobiloperatörer.

När militärkuppen genomfördes 2021 hade bolaget omkring 18 miljoner kunder.

Efter kuppen blev verksamheten successivt svårare att driva.

Militären beordrade teleoperatörerna att stänga ned delar av nätet, blockera tjänster och lämna ut information. Samtidigt stod Telenor under norska och internationella regler om sanktioner och mänskliga rättigheter.

Bolaget drog slutsatsen att det inte längre gick att bedriva verksamheten på ett sätt som var förenligt med företagets egna principer och beslutade att lämna landet.

Telenor skrev ned värdet på Myanmar-verksamheten med omkring 6,5 miljarder norska kronor.

Försäljningen blev klar i mars 2022.

Men själva utträdet har sedan dess fortsatt att förfölja bolaget.

Kritiken har vuxit även i Norge

Telenors agerande har tidigare granskats av Norges kontaktpunkt för OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande.

I slutet av 2025 slog kontaktpunkten fast att Telenors arbete med människorättsriskerna i samband med utträdet ur Myanmar hade brister.

Bland annat riktades kritik mot hur riskerna för kunder och andra grupper hade hanterats.

Telenor höll inte med om flera av slutsatserna och har fortsatt att framhålla att situationen i Myanmar var exceptionell och att bolaget försökte skydda både anställda och kunder under mycket svåra förhållanden.

Den norska statens roll har också hamnat under lupp.

Staten är majoritetsägare i Telenor och hade under 2021 och 2022 upprepade kontakter med bolaget om utvecklingen i Myanmar.

Frågor om kunddata, övervakningsutrustning och säkerheten för Telenors lokala personal fanns med i dialogen.

Det gör att utredningen också kan få politiska följder i Norge.

Kan bli ett principiellt viktigt fall

Brott mot mänskligheten är en av de allvarligaste brottskategorierna i norsk rätt.

För enskilda personer kan sådana brott leda till mycket långa fängelsestraff.

För Telenor handlar det i stället om reglerna för företagsansvar.

Ett företag kan bland annat drabbas av företagsbot och andra ekonomiska eller rättsliga konsekvenser om åklagare senare kan visa att verksamheten omfattas av straffansvar.

Det principiellt viktiga är att misstanken gäller ett norskt moderbolags ansvar för handlingar i ett dotterbolag i ett annat land.

Utredningen kan därför få betydelse långt utanför Telenor.

Multinationella företag med verksamhet i auktoritära stater ställs ofta inför konflikter mellan lokal lag, säkerheten för de egna anställda, internationella sanktioner och kraven på att respektera mänskliga rättigheter.

Om det norska rättssystemet går vidare med Telenor-fallet kan gränsen för hur långt ett moderbolags ansvar sträcker sig bli betydligt tydligare.

Förtroenderisk för en nordisk telekomjätte

För Telenor är den omedelbara ekonomiska risken svår att beräkna.

Det finns ännu inget åtal och ingen möjlig företagsbot har offentliggjorts.

Men utredningen kommer ovanpå den civilrättsliga processen och flera års kritik mot Myanmar-exiten.

Den kanske största kortsiktiga risken är därför förtroendet.

Telenor är en av Nordens största telekomkoncerner och ansvarar för samhällskritisk infrastruktur på flera marknader. Bolagets relationer med regeringar, myndigheter och miljontals kunder bygger i hög grad på förtroendet för hur känsliga personuppgifter hanteras.

En utredning om att kundinformation kan ha hamnat hos en militärregim får därför en helt annan tyngd än en normal kommersiell tvist.

Telenor-aktien föll efter beskedet om utredningen, även om börsreaktionen inledningsvis var relativt begränsad.

Bolaget kom dessutom från ett svagt andra kvartal där marknaden reagerade negativt på resultat och prognoser. Läs också vår tidigare genomgång av Telenors rapport för andra kvartalet 2026.

Lång rättsprocess väntar

Dagens razzia betyder inte att Telenor kommer att åtalas.

Kripos och PST befinner sig fortfarande i utredningsfasen och mycket återstår innan norska åklagare kan ta ställning till om bevisningen räcker.

Men själva beslutet att sikta Telenor ASA och genomföra en domstolsgodkänd rannsakan visar att myndigheterna bedömer misstankarna som tillräckligt allvarliga för en omfattande brottsutredning.

För Telenor väntar därför sannolikt en lång period av juridisk osäkerhet.

Kärnfrågan kommer att vara hur långt företagets ansvar sträcker sig när ett dotterbolag verkar under direkt tvång från en militärdiktatur och samtidigt kontrollerar känsliga uppgifter om miljontals människor.

Det är den frågan norsk polis nu försöker få ett svar på.