Antalet bekräftade ebolafall i Kongo-Kinshasa har passerat 10 000. Enligt nya myndighetsuppgifter den 27 oktober har 10 060 personer smittats under det pågående utbrottet. Epidemin fortsätter att spridas i flera provinser, samtidigt som smittskyddsarbetet försvåras av att många patienter inte upptäcks i tid.

De nya siffrorna kommer från landets folkhälsoinstitut och rapporteras av Reuters. Utbrottet, som började i maj 2026, har utvecklats till en omfattande hälsokris i östra Kongo-Kinshasa.

Enligt den senaste detaljerade myndighetsrapporten hade 4 841 dödsfall bekräftats fram till den 24 oktober. Det motsvarar en rapporterad dödlighet på närmare 49 procent bland de bekräftade fallen.

Ebola i Kongo – så har utbrottet utvecklats

Antalet bekräftade fall har fortsatt att stiga under oktober. Den 6 oktober hade 8 728 fall rapporterats. Den 20 oktober var antalet 9 704 och fyra dagar senare 9 964.

Med de nya uppgifterna den 27 oktober har epidemin passerat gränsen 10 000 bekräftade fall.

Smittan har konstaterats i åtta provinser och sammanlagt 66 hälsozoner.

Provinsen Ituri är särskilt hårt drabbad. Den 24 oktober hade 7 179 fall bekräftats där. I grannprovinsen Norra Kivu hade 2 251 fall registrerats.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO hade 50 av de 66 drabbade hälsozonerna rapporterat nya fall under en period på 21 dagar fram till den 23 oktober. Det visar att smittspridningen fortfarande är aktiv över ett stort geografiskt område.

Hurbra har tidigare rapporterat om hur ebolautbrottet utvecklats till det dödligaste i Kongo-Kinshasas historia.

Därför är ebolasmittan svår att stoppa

En av de största utmaningarna är att identifiera smittade personer och deras kontakter innan viruset sprids vidare.

Enligt den kongolesiska lägesrapporten registrerades 38 dödsfall den 24 oktober. Av dessa inträffade 26 utanför särskilda behandlingscenter.

Det är ett allvarligt problem eftersom personer som inte kommer under vård kan hinna smitta andra i sin omgivning. Även hanteringen av avlidna innebär en smittrisk om skyddsåtgärder saknas.

Smittspårningen har förbättrats, men når fortfarande inte alla identifierade kontakter. Den 24 oktober följdes 87,1 procent av kontakterna upp, vilket är lägre än målet på 95 procent.

Situationen försvåras dessutom av konflikter, befolkningsrörelser och svårigheter för sjukvårdspersonal att nå vissa områden.

Ebola sprids framför allt genom direktkontakt med blod eller andra kroppsvätskor från smittade personer. Även kontakt med kroppsvätskor från avlidna kan överföra viruset.

Sjukdomen sprids däremot inte genom luften på samma sätt som influensa. En smittad person blir normalt smittsam först när symtom har utvecklats.

Hur stor är risken för ebola i Sverige?

Trots det omfattande utbrottet i Kongo-Kinshasa bedöms risken för allmänheten i Sverige vara mycket låg.

Det framgår av EU:s smittskyddsmyndighet ECDC:s senaste riskbedömning, publicerad den 26 oktober.

ECDC bedömer risken för personer som befinner sig i de drabbade områdena som låg, men risken för allmänheten inom EU och EES som mycket låg.

Myndigheten framhåller också att sannolikheten för fortsatt smittspridning i Europa är mycket låg om ett smittat fall skulle föras in.

Bedömningen bygger bland annat på möjligheterna att upptäcka, isolera och vårda smittade personer samt att snabbt identifiera deras kontakter.

Det är samtidigt viktigt att skilja den europeiska riskbedömningen från situationen i Kongo-Kinshasa. WHO bedömer risken inom det drabbade landet som mycket hög och risken för angränsande länder som hög.

Ny vaccinstudie har inletts

Det pågående utbrottet orsakas av ebolavarianten Bundibugyo, som det ännu inte finns något specifikt godkänt vaccin eller någon specifikt godkänd behandling mot.

Den 23 oktober inleddes en klinisk vaccinstudie i staden Bunia. Studien, som kallas TUMAINI, ska undersöka möjliga vaccin mot varianten.

Bland de vacciner som utvärderas finns Ervebo, som redan är godkänt mot en annan variant av ebolavirus.

Att studien har startat betyder däremot inte att ett fungerande vaccin mot Bundibugyo redan finns tillgängligt.

Under tiden är tidig upptäckt, isolering av smittade, säker vård och effektiv smittspårning fortsatt avgörande för att begränsa epidemin.

De nya siffrorna visar att utbrottet fortsätter, men den viktigaste frågan för smittskyddsarbetet är inte enbart hur många som insjuknat. Det handlar också om hur många smittkedjor som fortfarande pågår utan att myndigheterna lyckas bryta dem.