Ebolautbrottet i Demokratiska republiken Kongo har passerat en mörk historisk gräns. Minst 2 325 människor har nu dött och nästan 5 000 fall har bekräftats. Därmed är det pågående utbrottet det dödligaste som landet hittills har drabbats av.
Utbrottet orsakas av Bundibugyo-varianten av ebolaviruset, som det saknas både godkänt vaccin och specifik godkänd behandling mot. Samtidigt har smittan fått fäste i områden där konflikt, stora befolkningsrörelser och svårigheter att bedriva smittspårning gör bekämpningen betydligt svårare.
2 325 döda i ebolautbrottet i Kongo
Enligt de senaste uppgifterna från kongolesiska myndigheter har 4 945 fall av ebola bekräftats och 2 325 människor har dött.
Det innebär att antalet dödsfall nu är högre än under det stora ebolautbrottet i Kongo 2018–2020, då 2 299 människor dog.
Det nuvarande utbrottet är därmed det dödligaste i Demokratiska republiken Kongos historia. Globalt är det fortfarande epidemin i Västafrika 2014–2016 som varit överlägset störst och dödligast.
WHO:s detaljerade statistik ligger något efter de allra senaste nationella siffrorna. Organisationen hade till och med den 12 augusti registrerat 4 665 bekräftade fall och 2 184 dödsfall.
Det motsvarar en dödlighet på omkring 47 procent bland de bekräftade fallen.
Ebola sprids snabbare än vid tidigare utbrott
Det som oroar mest är inte bara det höga antalet dödsfall. Smittan har också fortsatt växa mycket snabbt.
Under veckan 3–9 augusti registrerades 579 nya bekräftade fall och 304 dödsfall. WHO har beskrivit smittspridningen som snabbare än under tidigare ebolautbrott.
Sex provinser har drabbats:
- Ituri
- Nordkivu
- Sydkivu
- Haut-Uélé
- Tshopo
- Bas-Uélé
Ituri är fortfarande centrum för epidemin och står för en klar majoritet av både fallen och dödsfallen.
Redan tidigare under utbrottet utlyste WHO ett internationellt hälsonödläge på grund av risken för fortsatt spridning.
Därför har utbrottet blivit så svårt att stoppa
Det finns inte en enda förklaring till den snabba utvecklingen. Flera problem har sammanfallit.
En av de viktigaste är att utbrottet sannolikt började betydligt tidigare än vad myndigheterna först förstod.
Kongo deklarerade utbrottet den 15 maj 2026, men kartläggningar av smittkedjor har pekat mot att viruset kan ha cirkulerat runt gruvstaden Mongbwalu redan i januari eller ännu tidigare.
Det betyder att ebola kan ha hunnit spridas i flera månader innan en fullskalig insats sattes in.
Tidiga fall upptäcktes inte
De första symtomen vid ebola kan likna flera andra sjukdomar som förekommer i området. Feber, trötthet, huvudvärk och värk är inte symtom som omedelbart avslöjar vilken sjukdom patienten har.
När rätt diagnos dröjer kan en smittad person hinna träffa familjemedlemmar, vårdpersonal och andra människor.
Smittspårningen har också haft svårt att hålla jämna steg med epidemin. En stor andel av de nya patienterna har inte funnits bland de personer som redan följts som kända kontakter till tidigare fall.
Det tyder på att det fortfarande finns smittkedjor som myndigheterna inte känner till.
Konflikten försvårar arbetet
Flera av de drabbade delarna av östra Kongo präglas sedan länge av väpnade konflikter, internflyktingar och stora befolkningsrörelser.
Det gör ett ebolautbrott betydligt svårare att kontrollera.
Vårdpersonal måste kunna hitta människor som kan ha utsatts för smitta, följa dem i upp till 21 dagar, snabbt isolera misstänkta fall och samtidigt arbeta säkert på sjukhus och vårdinrättningar.
Dåliga vägar och osäkerheten i området gör det svårare.
Även själva sjukvården har drabbats. Mer än 150 vårdanställda har smittats och ett stort antal har dött.
Att ebola sprids bland vårdpersonal är särskilt allvarligt eftersom det både minskar vårdens kapacitet och kan skapa nya smittkedjor.
Bundibugyo gör läget mer komplicerat
Utbrottet orsakas av Bundibugyo-ebolavirus.
Det skiljer den nuvarande epidemin från flera tidigare stora ebolautbrott som orsakats av Zaire-ebolavirus.
Skillnaden är viktig eftersom de medicinska verktygen inte är lika väl utvecklade mot Bundibugyo.
Det finns i dag inget godkänt vaccin specifikt för att skydda mot Bundibugyo och ingen godkänd specifik antiviral behandling.
För Zaire-ebolavirus finns däremot både ett godkänt vaccin och behandlingar som har förändrat möjligheten att bekämpa större utbrott.
Forskning pågår nu för att undersöka om befintliga vaccin och nya behandlingar kan användas även mot Bundibugyo.
Nästan hälften av de bekräftat smittade har dött
Den mycket höga dödligheten är en annan anledning till att situationen väcker stor oro.
Det betyder däremot inte att forskarna har konstaterat att viruset plötsligt blivit mer aggressivt.
En viktig förklaring kan vara att många patienter upptäcks sent.
Ju längre sjukdomen hunnit utvecklas innan patienten kommer under kvalificerad vård, desto sämre blir möjligheterna att behandla vätskebrist och andra livshotande komplikationer.
Även utan en specifik medicin mot själva viruset kan snabb och intensiv understödjande vård förbättra chanserna att överleva.
Hur smittar ebola?
Ebola är mycket allvarligt men smittar inte på samma sätt som exempelvis influensa eller covid-19.
Viruset är inte normalt luftburet.
Smittan sker framför allt genom direkt kontakt med blod eller andra kroppsvätskor från en person som har blivit sjuk. Smitta kan också överföras via föremål som förorenats med kroppsvätskor.
En person som har smittats börjar normalt inte föra viruset vidare innan symtomen har brutit ut.
Inkubationstiden kan vara mellan två och 21 dagar.
Det är en anledning till att kontaktspårning är så central. Personer som kan ha utsatts för viruset kan följas under inkubationstiden och snabbt isoleras om de blir sjuka.
Även begravningar kan innebära stor risk om människor kommer i fysisk kontakt med kroppen efter att en person har avlidit i ebola.
Risk för fortsatt spridning till grannländer
Risken för att utbrottet fortsätter spridas i regionen är betydande.
WHO bedömer risken inne i Demokratiska republiken Kongo som mycket hög. Även risken för spridning till närliggande länder bedöms som hög.
Det finns flera skäl.
Människor rör sig regelbundet över gränserna och handeln mellan länderna är omfattande. I konfliktområden kan dessutom stora grupper människor snabbt tvingas lämna sina hem.
Uganda har redan haft fall kopplade till den regionala epidemin. Landet lyckades däremot stoppa den fortsatta smittspridningen och förklarade sitt utbrott avslutat i slutet av juli.
Fortsatt övervakning behövs eftersom nya fall fortfarande kan föras över gränsen från Kongo.
Hur stor är risken för ebola i Sverige?
För människor i Sverige är risken fortfarande mycket låg.
Det är viktigt att skilja på hur allvarligt utbrottet är i Kongo och hur stor risken är för att sjukdomen ska börja spridas i Sverige.
ECDC bedömer risken för allmänheten inom EU och EES som mycket låg. Folkhälsomyndigheten har gjort samma bedömning.
Enstaka smittade personer kan resa från ett drabbat område till Europa. Sådana importerade fall har också förekommit.
Det innebär däremot inte att större smittspridning i Europa är sannolik. Ebola kräver nära kontakt med en sjuk persons kroppsvätskor och europeisk sjukvård har omfattande rutiner för att isolera misstänkta fall och skydda vårdpersonal.
För svenskar som befinner sig i de drabbade delarna av Centralafrika är situationen mer allvarlig.
Resenärer bör undvika kontakt med personer som är sjuka eller har avlidit, kroppsvätskor och föremål som kan ha kommit i kontakt med smitta. UD avråder dessutom från resor till flera av de provinser där ebola nu sprids.
Kampen mot utbrottet går in i ett kritiskt läge
Myndigheter och internationella organisationer står nu inför två parallella problem.
De måste få kontroll över de smittkedjor som redan är kända, samtidigt som nya fall fortfarande upptäcks utanför den etablerade kontaktspårningen.
Varje sådant fall innebär att viruset kan ha hunnit spridas vidare innan patienten identifierades.
Avsaknaden av ett godkänt vaccin mot just Bundibugyo gör uppgiften ännu svårare.
Samtidigt pågår kliniska studier och internationella insatser för att förbättra behandlingen och bromsa smittan.
Det är fortfarande möjligt att stoppa ett ebolautbrott. Uganda har nyligen visat det. Men med nära 5 000 bekräftade fall, över 2 300 dödsfall och fortsatt intensiv spridning har epidemin i Kongo redan utvecklats till en av de allvarligaste ebolakriserna världen har sett.