Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten uppger att de utsatts för hot eller våld under en tolvmånadersperiod. Samtidigt anser nästan hälften att det saknas tillräckligt många kollegor för att hantera våldsamma situationer. Det visar en ny undersökning från Polisförbundet, som nu kräver bättre bemanning, utbildning och skydd för poliser i yttre tjänst.

Polisförbundet presenterade undersökningen måndagen den 26 oktober 2026. Den har genomförts av Novus och bygger på svar från 1 314 poliser.

Resultaten visar en omfattande utsatthet bland dem som arbetar närmast allmänheten. Förbundet beskriver en arbetsmiljö där hoten blivit råare och där poliser i vissa fall känner sig otrygga även efter arbetstid.

Samtidigt finns redan konstaterade brister i polisernas skyddsutrustning. Polismyndigheten riskerar ett vite på två miljoner kronor om myndigheten inte åtgärdar brister som Arbetsmiljöverket har uppmärksammat.

Åtta av tio poliser uppger att de utsatts

Den mest uppmärksammade siffran gäller poliser i ingripandeverksamheten. Åtta av tio uppger att de blivit utsatta för hot eller våld under en tolvmånadersperiod.

Undersökningen visar också att 45 procent anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många kollegor i yttre tjänst för att hantera situationer där poliser utsätts för våld.

Det innebär att problemet inte enbart handlar om risken att möta våldsamma personer. Det handlar också om möjligheten att få hjälp när en situation eskalerar.

En polispatrull kan behöva förstärkning vid ett ingripande som från början framstår som rutinmässigt. Om andra patruller redan är upptagna kan det bli svårt att snabbt få fler kollegor till platsen.

Polisförbundet ser därför bemanningen som en central arbetsmiljöfråga.

Poliser vittnar om hot även på fritiden

I undersökningens fritextsvar beskriver poliser flera konkreta situationer som påverkar deras trygghet.

Det handlar bland annat om ungdomar som hotar poliser, fyrverkerier som riktas mot patruller och personer som uppehåller sig utanför polisstationer för att bevaka poliser som avslutar sina arbetspass.

Vissa uppger att de upplever en ökad aggressivitet och en lägre tröskel för att använda våld.

Berättelserna visar hur hot kan påverka polisernas vardag långt utanför själva ingripandet. Oro för att bli igenkänd, kartlagd eller konfronterad efter arbetstid kan göra det svårare att känna sig trygg även privat.

Enskilda vittnesmål innebär däremot inte att alla dessa typer av händelser har blivit vanligare i statistisk mening. Undersökningen beskriver polisernas egna erfarenheter och upplevelser.

Polisförbundet kräver fler kollegor och bättre skydd

Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow vill se en fortsatt ökning av antalet poliser. Förbundet anser också att det behövs åtgärder för att locka tillbaka erfarna poliser som lämnat yrket.

Men fler anställda är inte den enda lösningen som lyfts fram.

Förbundet efterfrågar bättre förutsättningar för återkommande utbildning och träning i konflikthantering. Poliser behöver kunna öva på situationer där våld snabbt uppstår och där beslut måste fattas under stark press.

Även skyddsutrustningen behöver fungera bättre. Den ska vara personligt anpassad, tillgänglig och motsvara de risker som poliserna möter i tjänsten.

Ett annat område gäller skyddet av personuppgifter. Polisförbundet vill göra det svårare för personer att kartlägga enskilda poliser och deras familjer.

Kraven framgår av förbundets pressmeddelande om undersökningen.

Polismyndigheten riskerar två miljoner i vite

Frågan om polisernas säkerhet har också uppmärksammats av Arbetsmiljöverket.

I juni 2026 beslutade myndigheten om ett föreläggande som gäller den personliga skyddsutrustningen inom Polismyndigheten.

Bakgrunden är brister i hur utrustning tilldelas och anpassas efter de risker som poliser möter.

Enligt Polisförbundet har det bland annat förekommit att poliser fått ballistiska hjälmar i fel storlek och skyddsplattor som inte täcker vitala delar av kroppen.

Förbundet har också pekat på skillnader mellan polisregionerna när det gäller tillgången till skyddsutrustning.

Polismyndigheten ska säkerställa att poliser i yttre tjänst har lämplig personlig skyddsutrustning och att behovet följs upp utifrån arbetsmiljöriskerna.

Åtgärderna ska vara genomförda senast den 15 mars 2027. Om föreläggandet inte följs riskerar Polismyndigheten ett vite på två miljoner kronor.

Det är en konkret arbetsmiljöfråga som går längre än dagens undersökning. Tillräcklig bemanning kan minska riskerna vid farliga ingripanden, men hjälper inte mot brister i den utrustning som ska skydda den enskilda polisen.

Har hot och våld mot poliser ökat?

Polisförbundet beskriver en utveckling där hoten upplevs som råare och mer oförutsägbara. Det betyder inte automatiskt att undersökningen visar en statistiskt säkerställd ökning.

Enligt TV4 visade en motsvarande undersökning 2023 att omkring nio av tio ingripandepoliser hade utsatts för hot eller våld. Det är en högre andel än de åtta av tio som redovisas i den nya undersökningen.

Skillnaden bör samtidigt tolkas försiktigt. För att säkert bedöma utvecklingen behöver frågeformuleringar, urval och mätmetoder vara jämförbara.

Det finns heller inget direkt samband mellan hur stor andel poliser som uppger utsatthet och hur den allmänna brottsligheten utvecklas i Sverige.

Poliser möter genom sitt arbete situationer och personer som skiljer sig från dem som befolkningen i stort möter. Därför går det inte att använda resultaten som ett mått på den generella våldsbrottsligheten.

Så genomfördes undersökningen

Novus genomförde undersökningen på uppdrag av Polisförbundet under januari och februari 2026.

Totalt svarade 1 314 poliser. Deltagarna valdes genom ett slumpmässigt urval ur Polisförbundets medlemspanel och svaren lämnades anonymt.

Svarsfrekvensen var 47 procent. Enligt Novus finns det inte några tecken på att bortfallet har snedvridit resultatet.

Undersökningen omfattar alltså polisers självrapporterade erfarenheter. Den ska inte förväxlas med statistik över polisanmälda brott, dokumenterade arbetsskador eller rättsligt fastställda våldshändelser.

Siffran om åtta av tio gäller specifikt poliser i ingripandeverksamheten och ska inte beskrivas som att åtta av tio av samtliga Sveriges poliser har utsatts.

För Polisförbundet är nästa fråga hur undersökningsresultaten omsätts i praktiska förändringar. Samtidigt har Polismyndigheten redan en fastställd tidsfrist för att komma till rätta med de brister i skyddsutrustningen som Arbetsmiljöverket har pekat ut.