Tusentals människor samlades i centrala Prag på söndagen för att protestera mot den tjeckiska regeringens planer på att förändra finansieringen av public service. Demonstrationen hölls efter en omstridd parlamentsomröstning tidigt på lördagsmorgonen. Kritiker varnar för att premiärminister Andrej Babiš reform kan minska mediernas oberoende och ge politiker större inflytande över radio och tv.

Tusentals samlades på torget i Prag

Gamla stans torg i Prag fylldes på söndagseftermiddagen den 25 oktober av demonstranter som krävde att regeringen drar tillbaka sitt förslag om förändrad finansiering av public service.

Manifestationen arrangerades av demokratirörelsen Milion chvilek pro demokracii under parollen Ruce pryč od médií, som betyder ungefär ”Håll händerna borta från medierna”.

Protesterna riktades mot planerna på att avskaffa hushållens avgifter till den statligt reglerade men redaktionellt oberoende televisionen Česká televize och radion Český rozhlas. I stället vill regeringen finansiera verksamheterna genom statsbudgeten.

Demonstranterna befarar att förändringen ska göra medierna mer beroende av regeringen. Om anslagen bestäms inom den politiska budgetprocessen kan framtida regeringar lättare påverka verksamheternas ekonomiska förutsättningar, menar kritikerna.

Söndagens demonstration följde på flera dagars intensiv politisk konflikt om reformen.

Omstridd omröstning klockan 04.36

Tidigt på lördagsmorgonen den 24 oktober röstade det tjeckiska parlamentets underhus för att föra regeringens lagförslag vidare.

Omröstningen hölls klockan 04.36 efter en lång och omstridd parlamentarisk behandling. Oppositionen kritiserade både innehållet i reformen och regeringens sätt att driva fram beslutet.

Något slutligt beslut om att avskaffa public service-avgifterna har däremot inte fattats.

Omröstningen innebar att förslaget klarade sin första behandling. Det ska fortfarande granskas i utskott och genomgå ytterligare behandlingar innan det kan bli lag.

Även senaten och presidenten har roller i den fortsatta lagstiftningsprocessen.

Regeringen har velat genomföra förändringarna från 2027, men tidpunkten är osäker. Den fortsatta behandlingen kan innebära att reformen dröjer eller förändras.

Public service riskerar att förlora 15 procent av finansieringen

I dag betalar tjeckiska hushåll sammanlagt 205 tjeckiska kronor i månaden för television och radio genom public service-avgifter.

Regeringen vill ersätta avgiftssystemet med årliga anslag ur statsbudgeten.

Enligt det presenterade förslaget ska Česká televize få omkring 5,74 miljarder tjeckiska kronor och Český rozhlas omkring 2,065 miljarder kronor per år.

Tillsammans motsvarar det ungefär 7,8 miljarder tjeckiska kronor.

Det är cirka 1,4 miljarder kronor mindre än verksamheternas nuvarande finansiering, en minskning på omkring 15 procent.

Förändring	Regeringens förslag
Hushållens avgifter	Avskaffas
Ny finansiering	Direkt från statsbudgeten
Samlat årligt anslag	Cirka 7,8 miljarder tjeckiska kronor
Beräknad minskning	Cirka 15 procent
Planerat införande	2027, ännu inte fastställt

Regeringen föreslår också en mekanism för att justera anslagen efter inflationen. Den skulle dock inte automatiskt ge årliga höjningar vid varje prisökning.

Det har väckt oro för att radio- och tv-bolagens ekonomi på sikt kan urholkas ytterligare.

Samtidigt vill regeringen ge landets högsta revisionsmyndighet större möjlighet att granska hur public service använder sina pengar.

Babiš avvisar kritiken: Genomför ett vallöfte

Premiärminister Andrej Babiš har förnekat att regeringen försöker förstatliga medierna eller begränsa deras oberoende.

Enligt regeringen handlar reformen om att genomföra ett vallöfte och minska hushållens och företagens kostnader.

Babiš har också ifrågasatt varför människor ska behöva betala en avgift för television om de exempelvis inte äger någon tv.

Regeringens argument är att finansiering via statsbudgeten inte automatiskt innebär politisk kontroll över innehållet.

Under söndagsförmiddagen sade Babiš att oppositionen ska få större utrymme under nästa behandling av lagförslaget. Han lovade också en normal parlamentarisk diskussion och anklagade oppositionen för att skapa onödiga motsättningar.

President Petr Pavel har samtidigt uttryckt kritik mot hur förslaget behandlas.

Han anser att så omfattande förändringar av public service bör föregås av en bred offentlig diskussion där sakkunniga får möjlighet att delta.

Konflikten gäller därmed både hur radio och tv ska finansieras och hur snabbt regeringen försöker genomföra reformen.

Jämförelser med Slovakien och Ungern

Protesterna i Prag kommer efter flera år av politiska konflikter om public service i Centraleuropa.

Slovakien förändrade public service 2024

I Slovakien genomförde premiärminister Robert Ficos regering en omfattande reform 2024.

Det tidigare public service-bolaget RTVS ersattes av STVR, samtidigt som reglerna för hur ledningen utses förändrades.

Reformen kritiserades av oppositionen, journalister och internationella medieorganisationer. Kritikerna ansåg att den nya ordningen gav politiskt tillsatta företrädare större möjlighet att påverka verksamheten.

Regeringen försvarade förändringarna som ett sätt att reformera verksamheten och stärka mångfalden av perspektiv.

Efter reformen har även nedläggningar av samhällsprogram och faktagranskande innehåll väckt kritik mot public service-bolagets oberoende.

Ungern försöker förändra ett tidigare centraliserat system

Ungern är ett annat exempel som ofta lyfts i debatten.

Under Viktor Orbáns regering från 2010 till 2026 centraliserades landets public service-system samtidigt som regeringsnära ägare fick en allt starkare ställning på mediemarknaden.

Utvecklingen ledde till återkommande kritik från europeiska institutioner och organisationer som arbetar med pressfrihet.

Efter regeringsskiftet våren 2026, då Péter Magyar tog över som premiärminister, har Ungern inlett förändringar av medieregleringen och public service-systemet.

Hur långt reformerna kommer att förändra mediernas oberoende återstår att se.

Skillnaden mot Tjeckien är viktig. Där har regeringen ännu inte genomfört den omstridda finansieringsreformen. Kritiken gäller främst vilka risker den föreslagna modellen kan skapa.

EU:s mediefrihetsregler står i centrum

Frågan om public service-finansiering berör även EU:s mediefrihetsförordning, European Media Freedom Act.

Reglerna började tillämpas under 2025 och innehåller krav på medlemsländerna att skydda public service-mediernas oberoende.

Finansieringen ska bland annat bygga på objektiva och transparenta kriterier och vara tillräcklig, hållbar och förutsägbar.

EU-reglerna förbjuder inte att public service finansieras genom statsbudgeten. Flera europeiska länder använder redan olika former av skattefinansiering.

Det avgörande är vilka garantier som finns för att regeringar inte ska kunna använda ekonomiska beslut för att påverka den redaktionella verksamheten.

Den 23 oktober uttryckte den europeiska radio- och tv-unionen EBU tillsammans med andra medieorganisationer oro över den snabba behandlingen av det tjeckiska förslaget.

Organisationerna varnade både för den föreslagna minskningen av finansieringen och för riskerna med att genomföra förändringen utan tillräcklig offentlig granskning.

Det betyder däremot inte att EU redan har slagit fast att Tjeckien bryter mot mediefrihetsreglerna.

Strejk den 3 november och nya protester planeras

Konflikten väntas fortsätta under de kommande veckorna.

Anställda inom Česká televize och Český rozhlas har utlyst en heldagsstrejk den 3 november i protest mot regeringens planer.

Demokratirörelsen Milion chvilek har dessutom annonserat en ny stor demonstration på Letnáområdet i Prag den 15 november.

Datumet ligger två dagar före årsdagen av sammetsrevolutionen 1989, då de protester som bidrog till kommunistregimens fall tog fart.

Under tiden fortsätter lagförslagets behandling i parlamentet. Något slutligt datum för när public service-avgifterna kan avskaffas är ännu inte fastställt.