Protesterna i Frankrike trappas upp efter helgens omfattande demonstrationer. Under söndagen den 25 oktober har flera fackförbund och proteströrelser uppmanat till nya landsomfattande manifestationer den 31 oktober. En storstrejk planeras dessutom till den 5 november, med stöd från fem av landets största fackliga organisationer. Pressen ökar därmed på president Emmanuel Macron och den franska regeringen.

Nya protester efter helgens demonstrationer

Hundratusentals människor demonstrerade runt om i Frankrike under lördagen den 24 oktober. Enligt landets inrikesministerium deltog omkring 410 000 personer, medan arrangörerna uppskattade antalet till 800 000.

Demonstrationerna ledde också till omfattande polisinsatser. Enligt uppdaterade uppgifter greps 1 314 personer och omkring 50 poliser skadades.

Under söndagen kom nya uppmaningar om att fortsätta protesterna. Nästa stora demonstrationsdag planeras till lördagen den 31 oktober, då flera organisationer vill samla människor på gatorna igen.

Bland dem finns proteströrelsen Gula västarna, som uppmanar till nya demonstrationer och sittaktioner. Även Solidaires och utbildningsfacket SUD Éducation har ställt sig bakom fortsatta protester.

Händelserna följer på lördagens omfattande demonstrationer i Frankrike, där missnöjet med regeringens ekonomiska politik återigen samlade stora grupper.

Fem stora fackförbund står bakom strejken den 5 november

Parallellt med demonstrationerna förbereds en omfattande strejk torsdagen den 5 november.

Fem stora fackliga organisationer står bakom ett gemensamt upprop:

• CGT: Ett av Frankrikes största och mest inflytelserika fackförbund.
• CFDT: En av landets största fackliga centralorganisationer.
• Force ouvrière (FO): Organiserar anställda inom både privat och offentlig sektor.
• UNSA: Har bland annat stark representation inom offentlig verksamhet och transporter.
• FSU: En betydande facklig organisation inom utbildningssektorn.

Strejkuppropet fanns redan tidigare i oktober, men har fått förnyad aktualitet efter helgens stora demonstrationer.

Det är däremot viktigt att skilja mellan de två datumen. Samtliga fem organisationer står bakom strejkuppropet den 5 november, men det innebär inte att alla har beslutat att delta i demonstrationerna den 31 oktober.

CGT har exempelvis ännu inte fattat sitt slutliga beslut om deltagande den 31 oktober.

Organisationernas krav och planerade mobilisering beskrivs närmare i det gemensamma fackliga uppropet hos CFDT.

Därför protesterar fransmännen

Bakom protesterna ligger ett växande missnöje med levnadskostnaderna, löneutvecklingen och regeringens ekonomiska politik.

Fackförbunden kräver bland annat högre löner, förbättrade pensioner och större satsningar på offentlig service. Många motsätter sig också planerade besparingar som kan påverka sjukvård, utbildning och andra samhällsfunktioner.

För Gula västarna är köpkraften och bränslepriserna fortsatt viktiga frågor. Rörelsen har även riktat kritik mot polisens och regeringens hantering av demonstrationerna.

Missnöjet handlar därför inte om en enda politisk reform. Flera grupper protesterar samtidigt, men deras krav och prioriteringar skiljer sig delvis åt.

En mer utförlig genomgång finns i vår artikel om varför Frankrike strejkar och vad protesterna handlar om.

Macron pressas av Frankrikes stora statsskuld

För president Emmanuel Macron och premiärminister Sébastien Lecornu blir situationen särskilt besvärlig eftersom staten redan har stora ekonomiska problem.

Frankrikes statsskuld motsvarade omkring 119 procent av BNP under andra kvartalet 2026. Regeringen räknar samtidigt med ett budgetunderskott på 5,4 procent av BNP för helåret.

Målet är att minska underskottet till 5,0 procent under 2027. Regeringens budgetarbete omfattar besparingar och budgetförstärkningar på omkring 54 miljarder euro.

Det innebär en direkt konflikt med flera av demonstranternas krav.

Fackförbunden vill se högre offentliga utgifter, förbättrade löner och större satsningar på välfärden. Regeringen behöver samtidigt minska underskottet och få kontroll över skuldsättningen.

Macrons politiska handlingsutrymme begränsas dessutom av att regeringssidan saknar egen majoritet i nationalförsamlingen.

Även mindre förändringar av budgeten kan därför kräva svåra förhandlingar.

Regeringen har bland annat diskuterat att tidigarelägga nästa höjning av minimilönen. Något slutligt beslut om den åtgärden har dock inte presenterats.

Storstrejken kan stoppa tåg och påverka skolor

Strejken den 5 november riskerar att få konkreta konsekvenser för både fransmän och utländska besökare.

Fyra stora järnvägsfack, CGT-Cheminots, UNSA-Ferroviaire, SUD-Rail och CFDT-Cheminots, har gemensamt uppmanat anställda inom det statliga järnvägsbolaget SNCF att lägga ned arbetet.

Det kan påverka snabbtågen TGV, regionaltåg och pendeltågstrafik.

Även inom utbildningssektorn finns strejkuppmaningar. Lärarfack som FSU och SNES-FSU har anslutit till mobiliseringen, vilket innebär att undervisning kan komma att ställas in på vissa skolor.

Hur omfattande störningarna blir är däremot fortfarande oklart. Det finns ännu ingen bekräftad sammanställning över vilka tåg som kommer att ställas in eller hur många skolor som påverkas.

Strejkupprop innebär inte automatiskt att all trafik eller undervisning upphör.

Vad gäller för svenska resenärer?

För svenskar som planerar att resa till Frankrike är det framför allt två datum att hålla reda på.

Svenska ambassaden i Paris har uppmärksammat risken för störningar i samband med demonstrationerna den 31 oktober och rekommenderar resenärer att följa lokala myndigheters information.

Den som ska resa med tåg den 5 november bör kontrollera avgången direkt hos trafikoperatören närmare avresan.

Några omfattande flyginställelser kopplade till den planerade strejken har ännu inte bekräftats.

Den närmaste veckan blir därmed viktig för hur omfattande protesterna blir. Nästa demonstrationsdag är planerad till den 31 oktober, medan den fackligt organiserade strejken väntar den 5 november.