Den brittiska tidningen The Telegraph står inför omfattande personalnedskärningar samtidigt som ägaren Axel Springer vill bygga en AI-driven global medieverksamhet. Upp till 100 jobb kan försvinna, enligt The Guardians uppgifter. Sport- och kulturredaktionerna väntas drabbas särskilt hårt, men det exakta antalet uppsägningar är ännu inte bekräftat.
Upp till 100 jobb kan försvinna på Telegraph
Anställda på Telegraph har fått besked om en större omorganisation som kan innebära att upp till 100 personer förlorar sina arbeten. Det rapporterar The Guardian med hänvisning till källor inom företaget.
Telegraph Media Group har bekräftat att en formell samrådsprocess med personalen har inletts, men inte offentliggjort hur många tjänster som ska försvinna.
Tidigare under oktober rapporterade The Guardian om planer på att minska antalet redaktionella tjänster med mellan 50 och 100. Reuters har samtidigt publicerat uppgifter om en möjlig personalminskning på omkring 15 procent, fördelad över olika delar av verksamheten.
Uppgifterna bygger på olika källor och personalunderlag. Det går därför ännu inte att fastställa hur stor den slutliga neddragningen blir eller hur många journalister som berörs.
Det står däremot klart att Telegraph genomför en betydande omorganisation bara några månader efter att den tyska mediekoncernen Axel Springer tog över verksamheten.
Sport och kultur väntas drabbas hårt
Enligt The Guardians uppgifter är Telegraphs sport- och kulturredaktioner särskilt utsatta för nedskärningarna.
Även den redaktionella organisationen förändras. Bloomberg rapporterar att verksamheterna för kommentarer och analys ska slås samman, liksom avdelningarna för featurejournalistik och livsstil.
Förändringarna innebär att vissa redaktionella gränser försvinner och att personal och resurser kan samlas i större gemensamma verksamheter.
Samtidigt ska Telegraph prioritera internationell expansion inom framför allt utrikesfrågor, försvar och näringsliv.
Det är en tydlig förändring av tidningens prioriteringar. Vissa traditionella journalistiska områden väntas förlora personal medan andra pekas ut som framtida tillväxtområden.
Någon fullständig förteckning över vilka yrkesroller och arbetsuppgifter som försvinner har däremot inte offentliggjorts.
Axel Springer vill bygga en AI-driven medieverksamhet
Telegraphs vd Carolin Hulshoff Pol har presenterat en inriktning där tidningen ska utvecklas till en global, AI-driven premiumverksamhet inom medier och information.
Ambitionen omfattar betydligt mer än att använda AI för att skriva eller redigera artiklar.
Företaget vill utveckla nya digitala produkter och använda teknik, data och AI för att förbättra läsarupplevelsen. Samtidigt ska intäkterna breddas genom bland annat video, ljud, pussel, evenemang, företagstjänster och licensiering.
Strategin innebär att Telegraph ska bli mindre beroende av enbart traditionell tidningsutgivning.
Omställningen följer på Axel Springers förvärv av Telegraph Media Group, som slutfördes den 30 juni 2026 för 575 miljoner pund.
I sitt officiella besked om förvärvet lyfte Axel Springer fram investeringar i journalistik, digital utveckling, internationell expansion och AI.
Knappt fyra månader senare står företaget inför stora personalnedskärningar.
Det betyder inte nödvändigtvis att den ursprungliga strategin har övergetts. Snarare visar utvecklingen att investeringar i nya tekniska lösningar kan genomföras samtidigt som etablerade verksamheter får mindre resurser.
Vilka journalistiska jobb påverkas av AI?
En avgörande fråga är om Telegraph minskar personalstyrkan för att AI ska överta arbetsuppgifter som tidigare utfördes av journalister.
Det finns ännu inget offentliggjort underlag som visar hur många av de planerade personalminskningarna som direkt beror på automatisering.
Däremot visar forskning att AI redan används i flera centrala delar av journalistiskt arbete.
Reuters Institute vid Oxfords universitet har undersökt hur 1 004 brittiska journalister använde AI under hösten 2024.
| Arbetsuppgift | Använde AI minst varje månad |
|---|---|
| Transkribering och textning | 49 % |
| Översättning | 33 % |
| Språkgranskning och redigering | 30 % |
| Journalistisk research | 22 % |
| Rubriker och delar av artiklar | 16 % |
| Första artikelutkast | 10 % |
Siffrorna gäller brittiska journalister i allmänhet, inte Telegraphs anställda.
Undersökningen visar ändå att AI:s största genomslag inte nödvändigtvis handlar om att maskiner skriver hela artiklar. Tekniken används också för tidskrävande moment som transkribering, översättning och textbearbetning.
Det kan förändra hur redaktioner organiseras och vilka kompetenser som efterfrågas.
Samtidigt är det viktigt att skilja mellan förändrade arbetsuppgifter och förlorade arbetstillfällen. Att en journalist använder AI för delar av sitt arbete innebär inte automatiskt att tjänsten blir överflödig.
AI pressar medieföretagen från två håll
Telegraphs omorganisation är en del av en större förändring inom den internationella mediebranschen.
AI påverkar företagens ekonomi på två olika sätt.
Den första förändringen sker inne på redaktionerna. Automatisering kan minska tiden för vissa arbetsmoment, göra det möjligt att producera fler versioner av innehåll och förändra behovet av personal.
Den andra förändringen handlar om hur läsarna hittar nyheter.
När sökmotorer och AI-tjänster presenterar egna sammanfattningar kan användare få svar utan att besöka den ursprungliga nyhetssajten. För medier som är beroende av söktrafik, annonser och digitala prenumerationer kan det förändra förutsättningarna för verksamheten.
Ett annat brittiskt medieföretag, Reach, som bland annat äger Daily Mirror och Daily Express, presenterade i september planer på att avveckla omkring 220 redaktionella heltidstjänster samtidigt som 60 nya skulle skapas.
Reach pekade bland annat på förändrade läsarvanor och minskad trafik från Google.
Det är inte samma omorganisation som på Telegraph, men exemplen illustrerar ett gemensamt problem: medieföretagen måste både anpassa sin journalistiska produktion till AI och hantera hur tekniken förändrar distributionen av nyheter.
Samma utveckling påverkar svenska journalister
Även i Sverige väcker AI frågor om hur journalistyrket förändras.
I Hurbra:s tidigare AI-riskkarta över svenska jobb ingick omkring 10 270 journalister i gruppen med hög exponering för generativ AI.
Det betyder inte att dessa arbetstillfällen väntas försvinna. Exponeringen handlar om hur stor del av arbetsuppgifterna som tekniken kan påverka.
Samtidigt har Arbetsförmedlingens prognoser pekat mot en möjlig ökning av sysselsättningen inom journalistyrket.
Det visar varför det inte går att dra en enkel slutsats om att fler AI-verktyg automatiskt leder till färre journalister.
För Telegraph återstår nu två centrala besked: hur många tjänster som faktiskt försvinner och vilka delar av verksamheten som får större respektive mindre resurser.
Först när omorganisationen har konkretiserats går det att bedöma hur stor del av personalminskningen som beror på AI, förändrade affärsprioriteringar eller traditionella kostnadsbesparingar.