Sex föreningar i Svenska Superligan har nekats elitlicens. Bland dem finns storklubbarna Storvreta, Falun och Kalmarsund. Totalt berörs nio lag i damernas och herrarnas SSL. Nu väntar en ekonomisk kamp för att undvika tvångsnedflyttning inför nästa säsong.

Svenska Innebandyförbundets licensnämnd har beviljat elitlicens till 16 av 22 granskade föreningar. De övriga sex uppfyller inte kraven i den aktuella prövningen.

Beslutet fattades den 19 oktober och offentliggjordes två dagar senare. Det innebär inte att något lag flyttas ned omedelbart. Föreningarna får fortsätta spela under säsongen 2026/27, men måste uppfylla licenskraven inför nästa prövning.

För flera av klubbarna handlar det om en kapplöpning mot tiden. Den avgörande ekonomiska kontrollpunkten kommer våren 2027, innan nya licensbeslut fattas i juni.

Här är de sex föreningarna som nekats elitlicens

Flera föreningar har representationslag i både damernas och herrarnas högsta serie. Därför omfattar licensbeslutet sammanlagt nio SSL-lag.

Förening	Berörda lag
FBC Kalmarsund	Dam och herr
IBF Falun	Herr
IBK Lund Elit	Dam och herr
Malmö FBC	Dam
Storvreta IBK	Dam och herr
Västerås Rönnby IBK	Dam

Att Storvreta och Falun finns på listan gör beskedet särskilt uppmärksammat. Det rör sig om två av svensk innebandys mest framgångsrika klubbar, med en lång rad SM-guld.

Storvreta är dessutom regerande svensk mästare på herrsidan. Kalmarsunds damer spelade SM-final så sent som i våras.

De sportsliga framgångarna räcker dock inte när föreningarnas ekonomi granskas. Elitlicensen bedöms utifrån ekonomiska och administrativa krav, inte resultaten på planen.

Miljonskulder och besparingar hos storklubbarna

Flera av de drabbade föreningarnas ekonomiska problem har varit kända sedan tidigare.

Storvreta hade under våren skatteskulder på närmare 2,4 miljoner kronor som gått vidare till Kronofogden. Klubbföreträdare beskrev äldre skulder som en fortsatt belastning och varnade för att bokslutet kunde bli negativt.

Även Falun har brottats med betydande underskott. Under sommaren rapporterades miljonförluster, trots tidigare besparingar. Föreningen hade redan avvecklat sin elitsatsning på damsidan för att minska kostnaderna.

För Kalmarsund har situationen blivit akut. Enligt Sveriges Radio saknar föreningen flera miljoner kronor. Efter ett krismöte har tillförordnade klubbchefen Richard Teern beskrivit omfattande besparingar. Bland annat har klubbdirektören lämnat och kostnader för bilar och tjänster ska minska.

Malmö FBC var nära att lämna damernas SSL redan i april. Klubben meddelade då att ekonomin inte tillät fortsatt spel i högsta serien, men ändrade beslutet efter ett krismöte.

Nu återstår ändå arbetet med att uppfylla elitlicensens krav.

För Lund och Västerås Rönnby har de exakta individuella avslagsgrunderna inte redovisats offentligt.

Svenska Innebandyförbundet har inte heller offentliggjort separata detaljerade motiveringar för samtliga sex föreningar. De tidigare rapporterade skulderna och underskotten ska därför inte automatiskt betraktas som de formella orsakerna till respektive licensbeslut.

Vad krävs för att få elitlicens i SSL?

Den aktuella licensprövningen bygger på föreningarnas ekonomiska redovisning för räkenskapsåret som avslutades den 30 april 2026.

Ett grundläggande krav är positivt eget kapital. Det innebär förenklat att tillgångarna ska vara större än skulderna.

Det räcker däremot inte att ha pengar på bankkontot vid ett enskilt tillfälle. En förening kan ha ett positivt eget kapital och samtidigt vara pressad av betalningar som förfaller. Omvänt kan tillfälliga likvida medel inte i sig kompensera för ett negativt eget kapital.

Föreningarna måste också lämna korrekta årsredovisningar, revisionsberättelser och andra obligatoriska handlingar.

Förbundet har beslutat att skärpa kapitalkravet till minst 50 000 kronor i eget kapital. Den nya gränsen gäller dock för räkenskapsår som påbörjas den 1 maj 2027 eller senare och är alltså inte kravet som de sex föreningarna bedömts mot i oktober 2026.

De fullständiga bestämmelserna finns i Svenska Innebandyförbundets elitlicensregler.

Kan Storvreta, Falun och de andra klubbarna rädda sin plats?

Ja. Att en förening inte beviljas elitlicens i den aktuella prövningen innebär inte att representationslaget automatiskt degraderas under pågående säsong.

Regelverket ger föreningar med negativt eget kapital möjlighet att arbeta efter en handlingsplan för att återställa ekonomin.

För föreningar som omfattas av ett sådant förfarande är följande datum särskilt viktiga:

• 31 december 2026: Delårsbokslut ska visa hur ekonomin utvecklas.
• 30 april 2027: Det egna kapitalet ska vara återställt.
• Juni 2027: Den slutliga licensprövningen avgör om kraven är uppfyllda.

Det ger klubbarna tid att minska kostnader, öka sponsorintäkterna och hitta andra ekonomiska lösningar.

Ett kvarstående negativt eget kapital vid den avgörande prövningen kan däremot leda till tvångsnedflyttning inför säsongen 2027/28.

Konsekvenserna kan bli särskilt omfattande för föreningar med både dam- och herrlag. Enligt förbundets regler kan båda representationslagen påverkas om föreningen förlorar sin elitlicens.

Om ett lag samtidigt degraderas av sportsliga skäl kan följden i vissa fall bli en nedflyttning med sammanlagt två divisioner.

Går licensbeslutet att överklaga?

Ja. Enligt Svenska Innebandyförbundets stadgar får licensnämndens beslut överklagas till förbundets juridiska nämnd inom två veckor från beslutsdagen.

Eftersom besluten fattades den 19 oktober löper den ordinarie tidsfristen till den 2 november 2026.

Formella brister i exempelvis redovisningshandlingar kan också bli föremål för kompletteringar enligt tillämpliga regler och tidsfrister. Det innebär däremot inte att en förening automatiskt får längre tid på sig att lösa ett ekonomiskt underskott.

Växjö Vipers varnar för hela sportens ekonomi

Licensbeskeden väcker en större fråga än hur de sex föreningarna ska klara nästa års prövning.

Varför har så många av landets främsta innebandyklubbar svårt att få ekonomin att gå ihop?

Växjö Vipers verksamhets- och marknadschef Albin Sköld beskriver i Sveriges Radios rapportering problemen som ett hot mot sportens framtid.

Han pekar särskilt på de begränsade centrala intäkterna. Till skillnad från flera större elitidrotter får SSL-klubbarna inte några omfattande, stabila utbetalningar från centrala kommersiella avtal.

Det gör föreningarna beroende av egna sponsorintäkter, publik, evenemang och lokala samarbeten.

Samtidigt har kostnaderna för att bedriva elitidrott blivit betydande. Resor, hallar, material, ledare och organisation ska finansieras oavsett hur stora centrala intäkter klubben får.

Därför är tv-pengarna så små i SSL

En viktig del av förklaringen finns i hur innebandyns sändningsrättigheter säljs.

Fram till säsongen 2024/25 hanterades SSL:s kommersiella rättigheter av klubbarnas intresseorganisation FSSL. Från och med 2025/26 återgick rättigheterna till Svenska Innebandyförbundet.

Tanken är att samla försäljningen av sändningsrättigheter, reklamytor och andra kommersiella möjligheter för att på sikt skapa större intäkter.

Men SSL har ännu inte den typ av stora tv-avtal som ger exempelvis fotbollens och ishockeyns elitklubbar betydande centrala ersättningar.

Matcherna distribueras i stället via Innebandy Play, där en viktig del av intäkterna kommer från betalande tittare.

Under säsongen 2025/26 fick föreningarna enligt den dåvarande modellen 55 procent av nettointäkterna från lagabonnemang. Hemmalagen fick motsvarande andel från styckköpta matcher, efter avdrag för produktionskostnader och transaktionsavgifter.

Det betyder att intäkterna i hög grad är beroende av publikens betalningsvilja och hur många abonnemang eller matcher som säljs. Inför den nuvarande säsongen har tjänstens abonnemangsformer förändrats, och det är inte fastställt att exakt samma fördelning fortfarande gäller.

För en förening med höga fasta kostnader är osäkra och begränsade centrala intäkter ett problem. Sportsliga framgångar ger uppmärksamhet, men garanterar inte automatiskt ett ekonomiskt överskott.

Från full pott till sex nekade licenser

Kontrasten mot förra året är tydlig.

I september 2025 beviljades samtliga 23 granskade SSL-föreningar elitlicens. Ett år senare är det bara 16 av 22 som fått godkänt.

Antalet föreningar har förändrats, men årets beslut visar att ekonomiska problem finns hos en betydande del av landets högsta innebandyliga.

Förbundet står därmed inför två uppgifter: att upprätthålla de ekonomiska licenskraven och samtidigt utveckla de kommersiella förutsättningarna för föreningarna.

För Storvreta, Falun, Kalmarsund och de andra drabbade klubbarna är situationen mer omedelbar.

De kan fortsätta jaga poäng, slutspelsplatser och SM-guld under vintern. Men parallellt pågår en annan kamp, där det är bokslutet den 30 april och licensbeslutet i juni som kan avgöra om de får spela kvar i högsta serien.