Sverige bör börja förbereda en digital krona innan andra länder får ett för stort försprång. Det anser vice riksbankschefen Per Jansson, som varnar för att den svenska kronan kan förlora konkurrenskraft när digitala valutor blir vanligare. Men en e-krona ligger fortfarande flera år bort och något beslut om att införa den finns inte.

Vice riksbankschefen Per Jansson uppmanar Sverige att återuppta förberedelserna för en möjlig e-krona. I en intervju med Reuters under en konferens i Stockholm torsdagen den 22 oktober framhåller han att utvecklingen av digitala betalningar gör frågan allt mer angelägen.

Det handlar framför allt om konkurrensen från en framtida digital euro och från så kallade stablecoins, privata digitala tillgångar vars värde är kopplat till exempelvis amerikanska dollar.

Jansson bedömer att det praktiska arbetet med att införa en e-krona skulle ta minst fem år. Därutöver krävs lagändringar och politiska beslut.

Riksbanken vill inte vänta tills kronan tappar mark

Sverige tillhör de länder där kontanter används allt mindre. Betalningar med kort, Swish och andra digitala tjänster fungerar redan i stora delar av samhället.

Men nästan alla digitala betalningar som privatpersoner gör i dag bygger på pengar hos privata banker.

Det är en viktig skillnad jämfört med kontanter, som ges ut av Riksbanken och därmed är pengar direkt från centralbanken.

En e-krona skulle ge allmänheten möjlighet att använda digitala centralbankspengar även när de inte betalar med sedlar och mynt.

Riksbanken har utrett frågan under flera år, men arbetet med ett eventuellt införande har inte lett till något beslut.

Nu anser Jansson att Sverige behöver förbereda sig innan den internationella utvecklingen springer ifrån landet.

I en skrivelse till riksdagens finansutskott tidigare i oktober lyfte Riksbanken också behovet av att återuppta förberedelserna. Torsdagens uttalanden innebär att frågan åter hamnar i fokus.

Vad är en e-krona och hur skulle den fungera?

En e-krona skulle vara en digital version av svenska kronor som ges ut av Riksbanken.

Den skulle kunna användas för betalningar mellan privatpersoner och företag, ungefär som andra digitala betalningsmedel.

Skillnaden är att pengarna skulle vara en direkt fordran på Riksbanken i stället för på en kommersiell bank.

Exakt hur en framtida e-krona skulle användas är ännu inte bestämt. Tidigare utredningar har bland annat undersökt digitala plånböcker och tekniska lösningar för överföringar.

En e-krona skulle vara tänkt som ett komplement till vanliga pengar, inte automatiskt innebära att kontanter eller bankkonton försvinner.

Frågan hänger ihop med den större utvecklingen där kontanternas framtid i Sverige blivit allt mer omdiskuterad.

Skillnaden mellan e-krona, Swish och digital euro

Betalsätt	Så fungerar det
E-krona	Digitala svenska centralbankspengar utgivna av Riksbanken.
Swish	En betaltjänst som överför pengar mellan vanliga bankkonton.
Bankkonto	Digitala pengar som utgör en fordran på den bank där de finns.
Digital euro	En planerad digital centralbanksvaluta utgiven inom euroområdet.
Stablecoins	Privat utgivna digitala tillgångar som försöker hålla ett stabilt värde mot exempelvis dollar eller euro.

Det betyder att en e-krona inte bara skulle vara en svensk motsvarighet till Swish.

Swish är ett sätt att flytta pengar. E-kronan skulle vara själva pengarna, utgivna av centralbanken.

Digital euro kan öka pressen på Sverige

Ett av de viktigaste skälen till att Riksbanken aktualiserar frågan är utvecklingen inom euroområdet.

Europeiska centralbanken, ECB, arbetar med en digital euro som skulle kunna användas vid betalningar i både fysiska butiker och digitala miljöer.

Planen omfattar ett pilotprojekt under andra halvåret 2027. ECB har även pekat på möjligheten att vara tekniskt redo för utgivning under 2029, förutsatt att nödvändig lagstiftning kommer på plats och ett beslut om införande fattas.

Det innebär inte att den digitala euron redan har fått ett fastställt lanseringsdatum.

För Sverige är utvecklingen ändå betydelsefull.

Om digitala eurobetalningar i framtiden blir enkla att använda över nationsgränserna kan både konsumenter och företag få fler skäl att välja euro i situationer där de i dag använder kronor.

Riksbankens oro handlar därmed inte om att kronan plötsligt skulle försvinna, utan om att den på längre sikt kan få en svagare position i ett allt mer digitalt betalningssystem.

Stablecoins är en annan konkurrent

Samtidigt växer intresset för stablecoins.

Till skillnad från en e-krona är dessa inte pengar utgivna av en centralbank. De skapas av privata aktörer och är normalt kopplade till värdet på en traditionell valuta.

Många av de största stablecoins som används internationellt är knutna till amerikanska dollar.

De kan användas för att överföra värde digitalt och kan i vissa sammanhang underlätta internationella transaktioner.

Men de innebär också andra risker än centralbankspengar. Värdet beror bland annat på utgivaren, hur tillgångarna bakom valutan förvaltas och möjligheten att faktiskt lösa in innehavet.

Även europeiska banker har börjat utveckla egna lösningar. Ett exempel är Qivalis och planerna på en eurobaserad stablecoin.

Om sådana betalsätt blir vanligare kan det långsiktigt förändra vilka valutor människor och företag använder.

Riksbanken bedömer inte att utvecklingen innebär något omedelbart allvarligt hot mot kronan, men anser att Sverige behöver vara förberett.

Minst fem års arbete innan e-kronan kan bli verklighet

Janssons tidsbedömning visar hur omfattande ett eventuellt införande skulle vara.

Enligt Riksbanken skulle det praktiska genomförandet kräva minst fem års arbete hos centralbanken och andra berörda aktörer. Utöver detta behövs tid för nödvändiga lagändringar.

Det handlar bland annat om att utveckla tekniken, anpassa betalningssystem och skapa regelverk för hur pengarna ska fungera.

Sverige skulle också behöva hantera frågor om integritet, säkerhet, kostnader och ansvarsfördelning mellan Riksbanken, banker och andra betaltjänstleverantörer.

Ett alternativ som Riksbanken lyfter är att använda delar av samma tekniska infrastruktur som utvecklas för den digitala euron.

Det skulle kunna minska kostnaderna och göra det enklare att genomföra betalningar mellan kronor och euro.

Bedömningen om minst fem år ska däremot inte tolkas som att en e-krona ska lanseras 2031. Något sådant datum är inte fastställt.

Kan e-kronan fungera om internet ligger nere?

Frågan om en digital krona handlar inte enbart om internationell konkurrens.

Den har också blivit viktigare när Sverige försöker stärka betalningssystemets motståndskraft mot cyberattacker, tekniska störningar och andra kriser.

Ett möjligt användningsområde är betalningar utan internetuppkoppling.

Om en framtida e-krona kan fungera offline skulle den kunna bli ytterligare ett sätt att betala när vanliga digitala tjänster inte fungerar.

Men det är fortfarande en tänkbar funktion, inte en färdig lösning.

Sverige arbetar redan med andra reservlösningar

Sedan den 1 juli 2026 finns utökade möjligheter att genomföra offlinebetalningar med fysiska betalkort vid köp av livsnödvändiga varor.

Riksbanken undersöker också möjligheterna till offlinebetalningar genom Swish.

En e-krona skulle därmed kunna komplettera andra beredskapsåtgärder, snarare än ersätta dem.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan olika slags störningar. En betalning som fungerar utan internet kräver fortfarande någon form av fungerande utrustning och strömförsörjning.

Vid en omfattande cyberattack mot banker och betalningssystem kan flera olika betalsätt därför behövas.

Riksbanken rekommenderar redan hushåll att ha tillgång till flera betalningsalternativ, däribland kontanter. En riktlinje är omkring 1 000 kronor i kontanter per vuxen när det är möjligt.

Inget beslut om att införa e-kronan

Trots Janssons uppmaning är det fortfarande osäkert om Sverige över huvud taget kommer att införa en digital krona.

Riksbanken vill att förberedelserna ska kunna påbörjas i tid, men själva införandet förutsätter ytterligare ställningstaganden och politiska beslut.

I Riksbankens skrivelse till finansutskottet redovisas varför den internationella utvecklingen gör frågan aktuell igen.

För svenska konsumenter förändras ingenting omedelbart efter torsdagens besked. Swish, bankkort, kontanter och vanliga bankkonton fortsätter att fungera som tidigare.

Det Jansson efterlyser är att Sverige ska ha möjlighet att införa en e-krona om behovet uppstår, utan att först behöva börja ett mångårigt förberedelsearbete från grunden.