AI kan göra ransomwareattacker snabbare, mer avancerade och svårare att stoppa. Cyberexperten Staffan Truvé varnar nu för ett scenario där delar av det globala finanssystemet lamslås. Det finns inget känt pågående angrepp, men för svenska bankkunder väcker hotbilden en konkret fråga: vad händer egentligen med pengarna om banken slås ut?

Banker hör till de mest skyddade verksamheterna i samhället. Samtidigt är de beroende av stora digitala system, externa teknikleverantörer, betalningsinfrastruktur och kommunikationsnät som måste fungera tillsammans.

Det är den kombinationen som gör ett riktigt stort cyberangrepp allvarligt.

Staffan Truvé, medgrundare och teknikchef på cybersäkerhetsföretaget Recorded Future, varnar enligt Dagens Industri för att AI kan bidra till ransomwareattacker som blir så omfattande att delar av finanssystemet tillfälligt slås ut.

Det betyder däremot inte att en sådan attack pågår nu. Det handlar om ett riskscenario och om hur hotbilden utvecklas.

AI kan göra cyberattacker snabbare

En traditionell cyberattack kräver ofta mycket manuellt arbete. Angripare måste hitta sårbarheter, kartlägga systemen, utveckla skadlig kod och försöka ta sig vidare mellan olika delar av infrastrukturen.

AI kan automatisera delar av det arbetet.

Europeiska systemrisknämnden, ESRB, har under 2026 varnat för att avancerade AI-modeller kan göra cyberattacker snabbare, mer omfattande och mer sofistikerade. AI kan bland annat hjälpa angripare att identifiera sårbarheter snabbare och anpassa sina attacker.

Det är särskilt bekymmersamt för finanssektorn eftersom många system är sammankopplade.

En bank behöver inte själv vara den första som angrips. Problem hos exempelvis en teknikleverantör, en betaltjänst eller annan gemensam infrastruktur kan få följder för flera aktörer samtidigt.

Riksbanken och Finansinspektionen har också pekat på den ökade risken från AI-understödda cyberattacker och uppmanat finanssektorn att stärka sin motståndskraft.

Det betyder inte att svenska banker bedöms stå inför kollaps. De svenska storbankerna har samtidigt starka kapital- och likviditetspositioner.

Det är därför viktigt att skilja mellan två saker: att en banks digitala tjänster tillfälligt inte fungerar och att själva banken får så allvarliga ekonomiska problem att den inte kan fullgöra sina åtaganden.

Vad händer om banken utsätts för en cyberattack?

För en vanlig kund är det mest sannolika problemet vid ett större cyberangrepp inte att pengar plötsligt försvinner från kontot.

Det som först kan påverkas är möjligheten att komma åt dem.

En större störning skulle exempelvis kunna innebära att:

• bankappen eller internetbanken inte går att öppna
• överföringar försenas
• Swish eller andra betaltjänster påverkas
• kortbetalningar inte kan godkännas på normalt sätt
• BankID eller andra identifieringstjänster får störningar
• bankens kundservice får mycket hög belastning

Hur stora problemen blir beror helt på vilka system som drabbas.

Ett avbrott i bankappen är något helt annat än ett angrepp mot central betalningsinfrastruktur som används av flera banker.

Den som vill förstå skillnaden mellan ett teknikavbrott och ett ekonomiskt bankproblem kan också läsa Hurbra-guiden om vad som händer om banken går i konkurs.

Pengarna försvinner inte för att bankappen ligger nere

Det är en viktig skillnad.

Ett saldo på ett bankkonto är inte beroende av att bankens app för tillfället fungerar. Kontot och bankens bokföring finns i bankens underliggande system.

Ett cyberangrepp kan alltså göra det svårt eller omöjligt att använda pengarna under en period utan att själva insättningen har försvunnit.

Samma princip gäller om exempelvis BankID får stora störningar. Många tjänster kan då bli svåra att använda trots att bankkontona fortfarande finns kvar.

Hurbra har tidigare gått igenom vad som händer om BankID slutar fungera.

Situationen blir en annan om banken får så allvarliga ekonomiska problem att den faktiskt går omkull.

Då kan insättningsgarantin bli aktuell.

Så mycket skyddar insättningsgarantin 2026

Den svenska insättningsgarantin skyddar sedan den 1 januari 2026 upp till 1 150 000 kronor per person och institut, inklusive upplupen ränta.

Vid vissa särskilda situationer kan ytterligare belopp omfattas. Det kan exempelvis gälla pengar som nyligen kommit in efter en bostadsförsäljning.

Men insättningsgarantin ska inte ses som en försäkring mot vanliga cyberstörningar.

Om internetbanken ligger nere några timmar eller banken utsätts för ransomware träder garantin inte automatiskt in.

Den är till för situationer där banken inte längre kan betala tillbaka kundernas insättningar och de rättsliga villkoren för garantin är uppfyllda.

När garantin aktiveras ska ersättningen normalt göras tillgänglig inom sju arbetsdagar.

Systemviktiga banker kan hanteras genom resolution

En mycket stor bank får inte nödvändigtvis gå igenom en vanlig konkurs.

För systemviktiga banker finns i stället möjligheten till resolution. Då kan Riksgälden ta kontroll över banken för att viktiga funktioner ska kunna fortsätta samtidigt som banken omstruktureras.

Syftet är bland annat att betalningar, konton och annan kritisk verksamhet ska kunna fortsätta fungera så långt som möjligt.

Förluster ska i första hand bäras av bankens ägare och långivare, inte av staten eller vanliga insättare.

Insättningsgarantin gäller även inom ett sådant resolutionsförfarande.

Sverige har byggt upp fler reservvägar för betalningar

Det mest konkreta skyddet för hushållen vid ett större digitalt avbrott är att betalningar kan ske på flera olika sätt.

Sedan den 1 juli 2026 finns en utökad möjlighet till kortbetalningar offline i Sverige.

Tanken är att människor ska kunna köpa livsnödvändiga varor som mat, läkemedel och drivmedel även om datakommunikationen är utslagen.

Systemet är byggt för att i vissa situationer kunna fungera i upp till sju dagar.

För att använda lösningen behövs ett fysiskt betalkort och pinkod.

Flera stora svenska banker och de stora kortnätverken deltar i systemet.

Det betyder inte att varje butik och varje kortbetalning garanterat fungerar under ett omfattande avbrott. Men möjligheten ger ytterligare en reservväg när normal kortkommunikation inte fungerar.

Swish är mer beroende av fungerande kommunikation

Swish har inte samma generella offlinelösning.

Det innebär att tjänsten fortfarande är beroende av att flera digitala system fungerar samtidigt.

För användaren krävs normalt bland annat fungerande internetanslutning, Swish-systemet och elektronisk identifiering.

Riksbanken och Getswish arbetar under 2026 med att undersöka hur även mobila betalningar kan göras mer robusta vid större störningar.

Just beroendet av flera digitala system är ett skäl till att myndigheterna inte rekommenderar hushållen att förlita sig på en enda betalningsmetod.

Så kan hushållen förbereda sig

Riksbanken rekommenderar att hushåll har flera sätt att betala.

Det handlar inte om att människor ska ta ut hela sin lön i kontanter eller undvika digitala betalningar. Poängen är att ha en reserv om en metod tillfälligt slutar fungera.

Reserv	Rekommendation
Kontanter	Cirka 1 000 kronor per vuxen, gärna i olika valörer
Kort	Om möjligt minst två kort från olika kortnätverk
Fysiskt kort	Ha kortet och pinkoden tillgängliga
Mobil betalning	Ha exempelvis Swish som ytterligare alternativ

De aktuella råden finns hos Riksbanken om betalningsberedskap.

Tanken är att systemen kompletterar varandra.

Om Swish ligger nere kan kort fungera. Om vanlig kortkommunikation ligger nere kan offlinebetalningar i vissa fall fungera. Om de digitala alternativen fallerar helt finns kontanter som ytterligare reserv.

Banker måste också kunna hantera störningar hos andra företag

Cyberrisk handlar inte bara om bankernas egna datasystem.

Finanssektorn är beroende av en stor kedja av leverantörer och tjänster.

EU:s regelverk DORA ställer därför krav på hur banker och andra finansiella företag ska hantera digitala risker. Företagen måste bland annat testa sin motståndskraft, rapportera allvarliga incidenter och kontrollera risker hos externa teknikleverantörer.

Det kan vara minst lika viktigt som bankernas egna brandväggar.

Om många banker använder samma leverantör kan ett problem där i värsta fall påverka flera banker samtidigt.

Samtidigt visar Finansinspektionens statistik att de flesta allvarliga IT-incidenter inom finanssektorn inte orsakas av cyberattacker.

Interna tekniska fel och problem i processer är fortfarande vanligare.

Det är ytterligare ett skäl att inte tolka Truvés varning som att en stor bankattack är nära förestående.

Den största risken för kunden är tillgången till betalningar

Det viktigaste för en svensk bankkund är därför inte att försöka förutse nästa ransomwareattack.

Det är att förstå hur systemet fungerar när något går fel.

Ett omfattande cyberangrepp kan i värsta fall störa betalningar och banktjänster kraftigt. Men ett tekniskt avbrott betyder inte automatiskt att kundernas pengar har försvunnit eller att banken är på väg att gå omkull.

Sverige har samtidigt byggt upp fler reservlösningar för betalningar, skärpt kraven på finanssektorns digitala motståndskraft och behåller insättningsgarantin som skydd om en bank faktiskt skulle fallera.

För hushållet är rådet betydligt enklare: ha mer än ett sätt att betala och räkna inte med att mobilen ensam alltid kommer att räcka.