Rumänien ska påskynda utbyggnaden av sitt försvar i Svarta havet efter en rad attacker mot handelsfartyg. Landets högsta försvarsråd beslutade på torsdagen att stärka sjöövervakningen, minröjningen och skyddet mot drönare. Minst sju handelsfartyg har attackerats i området under de senaste två veckorna och omkring 30 sjömän uppges ha dödats eller saknas.

Beslutet fattades torsdagen den 22 oktober under ett möte med Rumäniens högsta försvarsråd, CSAT, under president Nicușor Dans ledning.

Enligt presidentadministrationens officiella besked ska landet snabbare utveckla sin förmåga att upptäcka och hantera hot mot sjöfarten, hamnarna och strategisk infrastruktur i Svarta havet.

Det handlar inte om en enskild vapenbeställning. Rumänien vill bygga upp ett bredare skydd mot drönare, sjöminor och andra hot som kan slå mot både civila fartyg och viktiga energianläggningar.

Fem åtgärder ska stärka försvaret

Försvarsrådets beslut omfattar flera områden där myndigheterna nu ska öka tempot.

Beslutet innebär att Rumänien vill kunna reagera snabbare när flera olika typer av hot uppstår samtidigt.

Ett handelsfartyg kan exempelvis behöva hjälp efter ett drönarangrepp samtidigt som myndigheterna måste undersöka misstänkta minor eller säkra sjötrafiken i närheten av en hamn.

Försvarsrådet har däremot inte offentliggjort någon detaljerad tidsplan, finansiering eller lista över nya vapensystem.

Nato skickar förstärkningar till Svarta havet

Rumäniens beslut kommer bara två dagar efter att Nato meddelat att alliansen ska förstärka sin övervakning av Svarta havet.

Tisdagens besked omfattade ytterligare sjöövervakningsflygplan, drönare och radarresurser. Nato ska också bidra med underrättelsepersonal och experter som kan undersöka sprängämnen efter fartygsattackerna.

Förstärkningarna ska göra det lättare att upptäcka misstänkta aktiviteter och skapa en tydligare gemensam lägesbild.

Nato har däremot inte meddelat att alliansen ska börja eskortera samtliga handelsfartyg genom området.

Rumänien har redan vidtagit militära åtgärder efter tidigare incidenter. Den 17 oktober sköt rumänska F-16-plan ned två drönare över landets territorialvatten.

Händelserna har också lett till en bredare diskussion om vilka drönartyper som används och hur Nato ska hantera hoten. Hurbra har tidigare rapporterat om Rumäniens misstankar om nya drönare i Svarta havet.

Samarbetet med Bulgarien och Turkiet utökas

Rumänien ska samtidigt fördjupa samarbetet med grannländerna Bulgarien och Turkiet.

De tre Natoländerna driver sedan 2024 en gemensam minröjningsstyrka i Svarta havet, MCM Black Sea.

Styrkan arbetar med att upptäcka och undanröja sjöminor som kan utgöra en fara för handelsfartyg och annan sjötrafik.

I juli 2026 utvidgades samarbetet genom ett avtal som även omfattar skydd av kritisk undervattensinfrastruktur.

Rumäniens försvarsråd vill nu att den befintliga styrkan ska användas mer effektivt.

Landet vill också påskynda arbetet med ett gemensamt säkerhetsnav för Svarta havet inom ramen för EU:s regionala strategi.

Tanken är att länderna ska kunna dela information, identifiera hot och samordna insatser snabbare. Även Ukraina och Moldavien är viktiga för det bredare regionala samarbetet.

Minst sju handelsfartyg attackerade

Bakgrunden är den snabbt försämrade säkerheten för den civila sjöfarten.

Enligt Reuters har minst sju handelsfartyg attackerats nära Rumäniens och Bulgariens kuster under de senaste två veckorna.

Omkring 30 besättningsmän rapporteras ha dödats eller saknas. Uppgifterna är preliminära och omfattar flera olika händelser.

Bland de drabbade finns tankfartyg och andra handelsfartyg. Flera incidenter har inträffat i ländernas ekonomiska zoner, alltså havsområden där kuststaterna har särskilda ekonomiska rättigheter men som ligger utanför territorialvattnet.

Det är en viktig juridisk skillnad. Ett angrepp i en ekonomisk zon är inte automatiskt ett angrepp mot ett Natolands territorium.

Rysslands krig mot Ukraina har länge påverkat säkerheten i Svarta havet. Men Nato har inte offentligt fastställt vem som ligger bakom samtliga fartygsattacker under oktober.

Ukrainas exportvägar står på spel

Svarta havet är en av Ukrainas viktigaste transportvägar för spannmål och andra exportvaror.

Trots kriget fortsätter handelsfartyg att använda Ukrainas sjötransportkorridor. Hamnarna kring Odessa och transportvägarna via Donau är särskilt betydelsefulla.

Rumäniens hamn Constanța och sjövägarna vid Donaudeltat har också en viktig roll för handeln i regionen.

Om fartygsattackerna fortsätter kan det bli dyrare och svårare att transportera varor genom området.

Rederier kan behöva betala högre försäkringspremier, välja andra rutter eller vidta ytterligare säkerhetsåtgärder.

Det påverkar inte bara Ukraina. Även handel och transporter till andra europeiska länder riskerar att drabbas.

Gasprojektet Neptun Deep behöver skyddas

En annan viktig del av Rumäniens försvarsplanering gäller energiförsörjningen.

Landet utvecklar naturgasprojektet Neptun Deep, omkring 160 kilometer från den rumänska kusten.

Projektet drivs av OMV Petrom och Romgaz och väntas börja producera gas under första halvåret 2027.

Med uppskattningsvis 100 miljarder kubikmeter utvinningsbar naturgas kan Neptun Deep få stor betydelse för både Rumäniens och Europas energiförsörjning.

Det gör gasplattformar, undervattensledningar och annan teknisk infrastruktur till viktiga skyddsobjekt.

Hotet är inte enbart teoretiskt. I augusti hittades två drönare nära gasprojektet som senare förstördes av rumänska militärdykare. Hurbra har tidigare rapporterat om drönarincidenten vid Neptun Deep.

Rumäniens nya försvarsbeslut ska förbättra möjligheterna att upptäcka och hantera sådana hot.

När de nya övervakningssystemen och försvarsförmågorna ska vara fullt utvecklade är däremot ännu inte offentliggjort.