Inflationen i Storbritannien har stigit till 3,5 procent, den högsta nivån på nästan ett år. Kraftigt dyrare bensin och diesel ligger bakom en stor del av uppgången, trots att matpriserna sjönk under september. Nu ökar pressen på Bank of England att höja räntan – ett besked som också kan få betydelse för svenska fondsparare.

Den brittiska inflationen steg från 3,1 procent i augusti till 3,5 procent i september, enligt statistik som Office for National Statistics (ONS) publicerade onsdagen den 21 oktober.

Det är den högsta årstakten sedan oktober 2025. Utfallet överträffade dessutom ekonomernas förväntningar på 3,4 procent och innebär att inflationen nu ligger tydligt över Bank of Englands mål på 2 procent.

Uppgången handlar inte enbart om dyrare energi. Även kärninflationen, där bland annat energi och livsmedel räknas bort, steg. Det gör inflationsbeskedet särskilt besvärligt för den brittiska centralbanken inför nästa räntebeslut.

Bensin och diesel driver upp inflationen

Den största förklaringen till inflationsuppgången finns vid de brittiska bensinstationerna.

Under september steg det genomsnittliga bensinpriset med 8,2 pence per liter, till 169,5 pence. Diesel blev samtidigt 10,7 pence dyrare och kostade i genomsnitt 192,5 pence per liter.

Det innebär att bensinpriset nådde sin högsta nivå sedan augusti 2022, medan dieselpriset var det högsta sedan juli samma år.

Jämfört med september förra året var drivmedelspriserna hela 29,8 procent högre. I augusti låg motsvarande årstakt på 23,0 procent.

En viktig förklaring är också hur priserna utvecklades förra året. I september 2025 sjönk bensin- och dieselpriserna något. När priserna nu i stället steg kraftigt blev skillnaden mot samma månad året före särskilt stor.

Transportsektorns inflation ökade från 4,6 till 6,6 procent.

Bakom drivmedelspriserna finns den internationella energimarknaden. Konflikten i Mellanöstern har pressat upp priserna på olja och raffinerade petroleumprodukter, samtidigt som störningar i raffinaderikapaciteten har förvärrat situationen.

Det är en prisökning som är svår för Storbritannien att påverka med inhemska ekonomiska åtgärder.

Matpriserna sjönk – men kärninflationen steg

Alla priser utvecklades däremot inte i samma riktning.

Livsmedel och alkoholfria drycker blev 0,2 procent billigare mellan augusti och september. Matpriserna låg fortfarande 1,3 procent högre än ett år tidigare, men den årliga ökningstakten var oförändrad jämfört med augusti.

Att maten blev billigare under månaden räckte alltså inte för att väga upp de kraftigt stigande drivmedelspriserna.

Samtidigt steg inflationen även när de mest svängiga priserna räknas bort.

Inflationsmått	September (augusti)
Total inflation	3,5 % (3,1 %)
Kärninflation	2,8 % (2,6 %)
Tjänsteinflation	3,7 % (3,4 %)
Livsmedelsinflation	1,3 % (1,3 %)

Samtliga siffror visar prisförändringen jämfört med samma månad föregående år.

Särskilt utvecklingen inom tjänstesektorn är viktig för Bank of England. Priserna på tjänster påverkas i högre grad av bland annat lönekostnader och inhemsk efterfrågan.

Om även dessa priser fortsätter att stiga snabbt blir det svårare för centralbanken att betrakta inflationsuppgången som en tillfällig följd av dyrare olja.

Det finns dessutom en risk att högre energikostnader så småningom driver upp matpriserna igen. Livsmedelsföretag kan under en period absorbera ökade kostnader, men långvarigt dyrare transporter och produktion kan till slut nå konsumenterna.

Bank of England kan höja räntan i november

Det högre inflationstalet ökar uppmärksamheten kring Bank of Englands nästa räntebeslut den 5 november.

Den brittiska styrräntan ligger för närvarande på 3,75 procent. Vid det senaste beslutet i september valde centralbanken att lämna räntan oförändrad, men tre av de nio ledamöterna ville redan då höja den till 4,00 procent.

Förväntningarna på en höjning var starka redan före den nya inflationsrapporten.

I en Reutersenkät genomförd den 12–14 oktober räknade 54 av 63 tillfrågade ekonomer med att Bank of England skulle höja räntan med 0,25 procentenheter vid novembermötet.

Septemberutfallet ger ytterligare argument för en sådan åtgärd, men något beslut är ännu inte fattat.

Därför är beslutet svårt

Problemet för centralbanken är att högre räntor inte kan sänka världsmarknadspriset på olja.

En räntehöjning kan däremot dämpa hushållens konsumtion, göra lån dyrare och minska trycket på priserna i andra delar av ekonomin.

Det kan också minska risken för att tillfälliga energiprisökningar leder till mer varaktiga löne- och prishöjningar.

Samtidigt innebär högre lånekostnader ytterligare påfrestningar för företag och hushåll som redan har drabbats av dyrare energi.

I sitt senaste penningpolitiska besked har Bank of England särskilt lyft fram risken att energichocken sprider sig till andra priser och löner.

När banken fattar sitt beslut den 5 november finns ännu ingen fullständig inflationsrapport för oktober. Den publiceras först den 18 november.

Pundet stärktes efter inflationsbeskedet

Den brittiska valutan reagerade positivt när inflationssiffrorna presenterades.

Under förmiddagen den 21 oktober stärktes pundet omkring 0,1 procent mot dollarn till cirka 1,339 dollar. Mot euron steg pundet ungefär 0,2 procent och nådde sin högsta nivå på 17 månader.

Att högre inflation kan stärka en valuta kan verka motsägelsefullt.

Förklaringen är att investerare samtidigt börjar räkna med högre räntor. Om brittiska ränteplaceringar erbjuder bättre avkastning kan efterfrågan på pund öka.

Men sambandet är inte självklart på längre sikt.

En långvarig inflationsuppgång kan också försämra tillväxten, pressa företagens vinster och skapa osäkerhet kring den brittiska ekonomin. Sådana effekter kan i stället försvaga valutan.

Så påverkas svenska fondsparare

För svenska sparare är den mest direkta kopplingen till Storbritannien valutakursen.

Den som äger brittiska aktier genom en fond påverkas både av hur aktierna utvecklas och av hur pundet förändras mot svenska kronan.

Om pundet stärks med 2 procent mot kronan samtidigt som de brittiska aktierna står stilla i pund, ökar innehavets värde räknat i kronor med ungefär 2 procent. Det förutsätter att investeringen inte är valutasäkrad.

Ett svagare pund får motsatt effekt.

Det spelar ingen avgörande roll om fondens kurs visas i kronor. Det viktiga är vilka underliggande tillgångar och valutor fonden faktiskt är exponerad mot.

Olika fonder påverkas på olika sätt

En fond som huvudsakligen investerar i brittiska bolag är mer direkt exponerad mot landets ekonomiska utveckling än en bred globalfond.

I en marknadsviktad globalfond utgör amerikanska aktier normalt en betydligt större andel än brittiska. Därför behöver en brittisk inflationsuppgång inte få särskilt stor effekt på hela fondens utveckling.

Högre brittiska räntor kan dessutom påverka fondinnehaven på olika sätt.

Banker kan gynnas av vissa förändringar i ränteläget, medan högt belånade företag kan få ökade finansieringskostnader. Internationella exportbolag kan samtidigt påverkas negativt om pundet blir starkare.

Även räntefonder med brittiska obligationer kan påverkas. När marknadsräntorna stiger faller vanligtvis värdet på redan utgivna obligationer, särskilt sådana med lång löptid.

För svenska sparare är det därför mer relevant att undersöka fondens faktiska innehav och valutaexponering än att försöka agera på en enskild inflationssiffra. Skillnaderna mellan geografiska fondalternativ förklaras närmare i Hurbra:s genomgång av globalfond eller Sverigefond.

Det brittiska inflationsbeskedet visar samtidigt hur en internationell energichock kan få följder långt utanför bensinstationerna.

När dyrare drivmedel påverkar inflationsförväntningar, räntor och valutakurser kan effekterna till slut märkas även i svenska sparares fondportföljer.