Uppgifter om omkring 22 000 medlemmar i Hemvärnet har varit tillgängliga för andra användare i organisationens kommunikationsplattform Slack. Redan sommaren 2025 identifierades risker för att informationen skulle kunna användas av främmande underrättelsetjänster. Trots det vidtogs inga åtgärder då. Nu har Hemvärnet begränsat åtkomsten, visar en granskning från TV4 Nyheterna.

Enligt TV4:s avslöjande den 20 oktober har medlemmar i Hemvärnets gemensamma Slack-miljö kunnat söka fram och se personuppgifter om andra medlemmar. Det handlar inte bara om namn och e-postadresser. I många profiler har även telefonnummer, bilder, militära befattningar och förbandstillhörighet funnits tillgängliga.

Upplägget har väckt intern kritik eftersom uppgifterna tillsammans kan användas för att kartlägga delar av Sveriges militära organisation.

Granskningen visar däremot inte att någon utomstående har brutit sig in i systemet eller att en främmande makt faktiskt har kommit över uppgifterna.

Uppgifter om tusentals hemvärnssoldater kunde sökas fram

Hemvärnet började använda Slack som kommunikationsverktyg omkring 2024. Plattformen har använts för att underlätta kontakten mellan organisationens medlemmar.

Inledningsvis uppmanades användarna att fylla i sina profiler med bland annat befattning och förbandstillhörighet. Den uppmaningen togs senare bort, men informationen låg i många fall kvar.

Problemet var att användare med tillgång till den gemensamma Slack-miljön kunde se andra medlemmars profiler även när de inte behövde uppgifterna för sina egna arbetsuppgifter.

Det innebär att en person med ett legitimt konto potentiellt kunde samla information om betydligt fler hemvärnssoldater än den egna verksamheten omfattade.

Skillnaden är viktig. Informationen låg inte öppet tillgänglig för vem som helst på internet. Åtkomsten var begränsad till personer som hade bjudits in till plattformen.

Samtidigt kan en så stor krets av användare skapa säkerhetsproblem, särskilt när uppgifterna rör personal i en militär organisation.

Säkerhetsriskerna var kända redan 2025

En av de mest uppmärksammade uppgifterna i TV4:s granskning är att riskerna hade identifierats långt före publiceringen.

Sommaren 2025 gjordes en intern säkerhetsbedömning som pekade på att informationen kunde användas av främmande underrättelsetjänster. Bland riskerna fanns kartläggning av militär personal och riktade nätfiskeangrepp.

Trots detta blev bedömningen då att inga ytterligare åtgärder behövdes. Ett avgörande argument var att Slack-miljön bara kunde nås av inbjudna användare.

Den bedömningen väcker frågor om hur organisationen har värderat skillnaden mellan behörighet till en kommunikationsplattform och behovet av att få tillgång till känsliga personuppgifter.

Att en användare har rätt att använda ett system innebär inte automatiskt att personen behöver kunna se information om alla andra användare.

I en organisation med tusentals medlemmar kan en alltför bred behörighet också få större konsekvenser om ett konto skulle missbrukas eller hamna i orätta händer.

Hemvärnet har nu begränsat åtkomsten

Inför TV4:s publicering ändrades möjligheten för medlemmar att se samtliga andra användares profiler.

Rikshemvärnschefen Mattias Ardin bekräftar att säkerhetsarbetet kring plattformen har pågått och att olika åtgärder vidtas löpande.

Han framhåller samtidigt att Slack fyller ett viktigt behov för Hemvärnets kommunikation.

Enligt Ardin har organisationen genomfört en säkerhetsskyddsanalys, men han vill inte redovisa exakt vilka säkerhetsåtgärder som har genomförts.

Han avvisar också att den senaste begränsningen av profilåtkomsten skulle ha införts på grund av TV4:s frågor. Förändringen beskrivs i stället som en del av det kontinuerliga säkerhetsarbetet.

Det är därmed klarlagt att åtkomsten har begränsats. Däremot framgår inte av den offentliga rapporteringen om Hemvärnet har undersökt samtliga tidigare åtkomster eller om någon användare har kopierat större mängder medlemsinformation.

Det finns heller inget verifierat besked om att eventuellt tidigare insamlad information har kunnat återtas.

Därför kan uppgifterna vara värdefulla för främmande makt

En namnlista behöver inte vara hemligstämplad för att vara användbar i underrättelseverksamhet.

Om namn kombineras med telefonnummer, e-postadresser, befattningar och organisatorisk tillhörighet kan informationen ge en mer detaljerad bild av en verksamhet.

I Hemvärnets fall handlar det om personer som ingår i Sveriges militära försvar och som kan ha olika uppgifter inom bevakning, skydd och andra militära funktioner.

Särskilt känsligt kan det bli när uppgifterna rör personal med underrättelseuppgifter. Hemvärnet har bland annat underrättelsekompanier som arbetar med spaning och övervakning.

Även om varje enskild uppgift kan framstå som relativt harmlös kan en omfattande sammanställning göra det lättare att identifiera nyckelpersoner, organisatoriska samband och möjliga kontaktvägar.

Riktat nätfiske är en konkret risk

En annan risk är att informationen används för att skapa trovärdiga falska meddelanden.

En angripare som känner till en persons namn, befattning och förband kan utforma ett mejl som ser ut att komma från en chef, kollega eller annan relevant kontakt.

Syftet kan vara att få mottagaren att lämna ifrån sig inloggningsuppgifter, öppna en skadlig bilaga eller avslöja ytterligare information.

Sådana angrepp blir potentiellt mer övertygande när avsändaren redan känner till detaljer om mottagarens arbetsuppgifter.

Informationsinhämtning av det här slaget kan också vara en del av bredare hybridkrigföring, där cyberangrepp, underrättelseverksamhet och andra påverkansmetoder används tillsammans.

Det betyder inte att något sådant angrepp har genomförts mot Hemvärnets medlemmar till följd av Slack-uppgifterna. Det är en av de risker som den omfattande informationsåtkomsten kan medföra.

Säkerhetsexpert misstänker att uppgifterna redan nått Ryssland

I en uppföljande publicering den 20 oktober intervjuar TV4 säkerhetsexperten Joakim von Braun.

Han gör bedömningen att informationen redan kan ha hamnat hos rysk underrättelsetjänst.

Varningen understryker hur allvarligt han ser på möjligheten att kartlägga stora delar av Hemvärnets personal.

Samtidigt är det viktigt att skilja expertens misstanke från ett bekräftat händelseförlopp.

Det har inte presenterats någon offentligt verifierad dokumentation som visar att rysk underrättelsetjänst har fått tillgång till hela medlemsinformationen.

Det går därför inte att slå fast att uppgifterna faktiskt har läckt till Ryssland eller någon annan främmande makt.

Inget bekräftat dataintrång – men frågor återstår

TV4:s avslöjande gäller framför allt hur information har gjorts tillgänglig inom en redan behörig användarkrets.

Det är en annan situation än ett dataintrång, där någon utan tillstånd tar sig in i ett system.

En alltför omfattande intern åtkomst kan ändå innebära en säkerhetsrisk. Informationen kan exempelvis kopieras av någon med legitim behörighet eller bli tillgänglig för utomstående om ett användarkonto kapas.

Ingen av dessa situationer har dock bekräftats i den aktuella granskningen.

Försvarsmaktens förändrade åtkomstregler kan minska möjligheterna att samla in information framöver. De ger däremot inte i sig något svar på vad som kan ha hänt under den period då uppgifterna var tillgängliga.

Den avgörande obesvarade frågan är därför om informationen enbart har varit möjlig att se, eller om någon faktiskt har samlat in och spridit den vidare.