Den 2 november startar Breaks, en kostnadsfri satsning som ska få fler elever att röra på sig under skoldagen. Alla klasser från förskoleklass till årskurs nio kan delta, och anmälan är redan öppen. Här är allt lärare behöver veta om rörelsepauserna, materialet och den gemensamma finalen den 27 november.
Folkhälsomyndigheten presenterade Breaks tisdagen den 20 oktober. Satsningen, som genomförs i samarbete med Skolverket, bygger på en enkel idé: några minuters rörelse mitt i skoldagen ska göra det lättare att bryta långa perioder av stillasittande.
Klasser runt om i Sverige får under fyra veckor lära sig en gemensam rörelsesekvens. Varje vecka tillkommer nya rörelser, och den 27 november avslutas satsningen med en nationell final.
Det är frivilligt att vara med, och lärarna bestämmer själva när och hur ofta rörelsepauserna ska genomföras.
Så anmäler du klassen till Breaks
Anmälan görs på Folkhälsomyndighetens officiella Breaks-sida. Det kostar ingenting att delta, och varje klass anmäls separat.
Så fungerar det:
- Anmäl klassen. Ange kontaktpersonens namn och e-postadress samt uppgifter om skolan, klassen och antalet elever.
- Kontrollera mejlen. Efter anmälan skickas en bekräftelse med två olika länkar.
- Spara lärarlänken. Den används för att registrera klassens genomförda rörelsepauser och ska endast delas med vuxna som ansvarar för rapporteringen.
- Dela klasslänken. Den kan användas av elever och vårdnadshavare för att följa klassens deltagande.
- Starta den 2 november. Visa veckans film och låt eleverna genomföra rörelsepausen när det passar undervisningen.
Det går också att anmäla klassen efter att satsningen har startat. Den som tappar bort sina länkar kan begära att få dem skickade på nytt.
Även fritidsgrupper och andra elevgrupper kan vara med.
Vad gör eleverna under rörelsepauserna?
Varje rörelsepaus tar ungefär tre minuter. Eleverna följer en instruktionsfilm och gör rörelser till låten Hur dom än av Oskar Linnros.
Koreografin är skapad av Cajsa Ohlsson och byggs på successivt. Den första veckan lär sig eleverna en del av sekvensen. Under de följande veckorna tillkommer fler rörelser tills hela koreografin är färdig.
Det krävs inga särskilda danskunskaper. Tanken är inte att eleverna ska prestera eller bedömas, utan att alla ska få möjlighet att röra sig utifrån sina förutsättningar.
För att komma igång behöver klassen framför allt en skärm där filmen kan visas och möjlighet att spela upp ljud. Inga särskilda träningsredskap eller ombyten behövs.
Rörelserna är anpassade för att kunna genomföras i klassrummet, med eleverna vid sina vanliga platser.
Breaks 2026 – datum och veckoschema
Satsningen pågår från den 2 till den 27 november. En ny instruktionsfilm publiceras varje måndag.
| Datum | Aktivitet |
|---|---|
| 2 november | Breaks startar och första filmen publiceras |
| 9 november | Nya rörelser läggs till |
| 16 november | Rörelsesekvensen byggs vidare |
| 23 november | Klassen kan öva hela sekvensen |
| 27 november | Gemensam nationell final |
Filmerna publiceras på Folkhälsomyndighetens sida med rörelserna. Deltagande lärare får också veckovisa påminnelser.
Instruktionsfilmerna kommer att finnas kvar efter den 27 november. Det innebär att skolor som uppskattar upplägget kan fortsätta använda rörelserna även efter att den gemensamma satsningen avslutats.
Hur ofta måste klassen göra rörelsepauser?
Det finns inget krav på att klassen måste genomföra ett visst antal pauser.
Läraren avgör själv hur aktiviteterna passar in i skoldagen. Det kan handla om en kort paus efter en längre genomgång, mellan två arbetsuppgifter eller när eleverna har suttit stilla en längre stund.
En paus tar omkring tre minuter, men skolan behöver också räkna med tiden för att starta filmen och återgå till undervisningen.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att läraren förbereder eleverna på vad som ska hända efter rörelsepausen. En tydlig övergång kan vara särskilt betydelsefull för elever som behöver förutsägbarhet och struktur.
Så kan rörelserna anpassas efter elevernas behov
Alla elever ska kunna delta utifrån sina individuella förutsättningar.
Det betyder inte att varje elev måste utföra samma rörelser på samma sätt. En elev som har svårt att stå eller förflytta sig kan exempelvis göra anpassade rörelser sittande. Andra elever kan behöva mindre rörelser, mer utrymme eller ett lugnare tempo.
Läraren kan underlätta genom att:
- Visa och förklara vad som ska hända innan filmen startar.
- Erbjuda sittande eller förenklade alternativ till rörelserna.
- Se till att eleverna har tillräckligt med plats.
- Låta elever som behöver det få tid för återhämtning.
- Vara tydlig med när pausen avslutas och nästa aktivitet börjar.
Folkhälsomyndigheten lyfter bland annat möjligheten att använda en timer för att göra övergångarna tydligare.
Det centrala är att rörelsepausen ska vara inkluderande, inte ytterligare en situation där elever känner krav på att prestera.
Så fungerar rapporteringen
De deltagande klasserna kan registrera sina rörelsepauser under perioden 2–27 november.
Rapporteringen görs genom den särskilda lärarlänken som skickas efter anmälan. Där anges datum, hur länge aktiviteten pågick och hur många elever som deltog.
Uppgifterna används för att sammanställa deltagandet. Via klasslänken kan elever och vårdnadshavare följa hur den egna klassen bidrar till den nationella statistiken.
Det går att rapportera i efterhand, men registreringen stängs efter kampanjens slut.
Enligt Folkhälsomyndigheten samlas inga personuppgifter om enskilda elever in genom deltagandet. De kontaktuppgifter och klassuppgifter som behövs för administrationen ska raderas efter kampanjen.
När är finalen den 27 november?
Breaks avslutas fredagen den 27 november, när deltagande klasser runt om i landet bjuds in att genomföra den färdiga rörelsesekvensen.
På Breaks särskilda webbplats anges klockan 10.00 som tid för den gemensamma finalen. En annan sida hos Folkhälsomyndigheten anger däremot klockan 11.00.
Lärare som planerar att delta vid den gemensamma tidpunkten bör därför kontrollera den senaste informationen på Breaks webbplats inför finaldagen.
Det är också möjligt att genomföra avslutningen vid en annan tidpunkt den 27 november om den nationella tiden inte passar klassens schema.
Skolor som vill göra något större av avslutningen kan samla flera klasser, exempelvis i en idrottshall eller på skolgården.
Är Breaks ett nytt krav för skolorna?
Nej. Breaks är en frivillig satsning och innebär inga nya bindande regler om rörelsepauser eller dans under skoldagen.
Däremot finns sedan tidigare ett uppdrag i grundskolans läroplan om att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen.
Breaks är ett sätt att arbeta med rörelse inom det befintliga uppdraget. Det ersätter inte idrottsundervisningen eller barns övriga behov av fysisk aktivitet.
Satsningen är heller inte kopplad till Fritidskortet 2026, som handlar om ekonomiskt stöd till organiserade fritidsaktiviteter. Breaks är kostnadsfritt och genomförs inom skolans verksamhet.
Kan tre minuters rörelse förbättra koncentrationen?
En viktig tanke bakom Breaks är att korta avbrott från stillasittande kan bidra till ökad energi och göra det lättare för elever att rikta uppmärksamheten mot skolarbetet.
Det finns forskning som ger visst stöd för positiva effekter av rörelsepauser, men resultaten är inte entydiga.
En systematisk forskningsöversikt från 2026, med 35 studier och sammanlagt 7 701 elever, visade en liten positiv effekt på arbetsminnet. Däremot kunde forskarna inte säkerställa motsvarande förbättringar av uppmärksamhet, impulskontroll eller matematiska resultat.
Det går därför inte att lova bättre betyg eller förbättrad koncentration för varje elev som deltar i Breaks.
Den tydligaste nyttan med satsningen är i stället den direkta: att göra det enkelt för skolor att lägga in korta stunder av fysisk aktivitet i en annars stillasittande skoldag.
För lärare som vill prova krävs varken en ny kursplan eller särskild utrustning. Det räcker att anmäla klassen, visa filmen och avsätta några minuter för rörelse.