Byggbranschen är på väg mot en återhämtning. Enligt Byggföretagens nya prognos väntas sysselsättningen öka med 10 600 personer mellan 2025 och 2027, samtidigt som bygginvesteringarna når 690 miljarder kronor. Men uppgången är ojämn. Det är framför allt infrastruktur, industri och offentliga byggprojekt som driver utvecklingen, medan bostadsbyggandet fortfarande går trögt.

I Byggföretagens nya konjunkturprognos, som presenterades den 20 oktober, räknar branschorganisationen med att investeringarna ökar med fyra procent under 2026 och ytterligare två procent under 2027.

Antalet sysselsatta väntas då överstiga 377 600 personer.

De 10 600 fler jobben avser den sammanlagda ökningen under tvåårsperioden 2025–2027. Det handlar om en prognos över sysselsättningen, inte om beslutade nyanställningar.

Här väntas byggjobben komma

Det är framför allt anläggningsverksamheten som går mot starkare tider. Investeringar i järnvägar, vägar, elnät och vattenförsörjning väntas skapa arbete under de kommande åren.

Bland de stora projekten finns Ostlänken och Norrbotniabanan. Även utbyggnaden av energiinfrastruktur och vatten- och avloppssystem bidrar till efterfrågan.

Samtidigt väntas investeringar inom försvar, kriminalvård, industri och datacenter stärka byggmarknaden.

Så väntas investeringarna utvecklas

Siffrorna avser förändringar i investeringsvolym, inte antalet arbetstillfällen.

Skillnaderna syns redan på arbetsmarknaden. Under första halvåret 2026 ökade sysselsättningen inom anläggningsverksamhet med 3,6 procent jämfört med motsvarande period året före. Inom husbyggnad var ökningen bara 0,2 procent.

För den som söker arbete inom byggbranschen kan det därför vara klokt att undersöka möjligheterna inom anläggning, järnväg, elinstallationer och VA-arbeten. Det är verksamheter som berörs av de växande investeringarna, även om prognosen inte anger hur många personer som kommer att anställas inom respektive yrke.

Bostadsbyggandet återhämtar sig långsamt

Trots att byggbranschen som helhet väntas växa ligger bostadsbyggandet kvar på en betydligt lägre nivå än före byggkrisen.

Byggföretagen räknar med att 31 000 bostäder påbörjas under 2026 och 31 700 under 2027. Det kan jämföras med 55 700 bostäder under 2022.

Återhämtningen innebär alltså inte att bostadsproduktionen är tillbaka på tidigare nivåer.

En viktig förklaring är byggkostnaderna. Enligt Byggföretagen ligger produktionskostnaderna fortfarande omkring 25 procent högre än i början av 2022.

Samtidigt har försäljningspriserna inte ökat i motsvarande takt. Det gör det svårt att få ekonomin att gå ihop i nya bostadsprojekt, även om finansieringsförutsättningarna förbättras.

Fler byggstarter betyder inte fler färdiga bostäder direkt

Även Boverket räknar med en försiktig uppgång. Myndighetens septemberprognos pekar mot 32 400 påbörjade bostäder genom nybyggnation under 2027.

Men antalet färdigställda bostäder väntas bli omkring 29 400 samma år.

Skillnaden är viktig för bostadssökande. Ett byggprojekt kan ta flera år från byggstart till inflyttning, och fler byggstarter innebär därför inte att utbudet av lediga bostäder ökar omedelbart.

Dessutom varierar behovet kraftigt mellan kommunerna. I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2026 uppgav 102 kommuner att de hade underskott på bostäder. Omkring 57 procent av Sveriges befolkning bodde i kommuner med sådant underskott.

I Hurbra:s kartläggning av bostadsbyggandet i Sveriges kommuner framgår också hur stora de geografiska skillnaderna är.

Stora skillnader mellan olika delar av landet

Byggföretagens regionala prognos pekar bland annat ut Uppsala län, Dalarna, Västmanland, Norrbotten och Östergötland som områden med starkare investeringsutsikter.

Energi, industri och infrastruktur har stor betydelse för utvecklingen.

För byggföretag innebär det att möjligheterna kan skilja sig kraftigt beroende på verksamhet och geografisk marknad. Ett företag som arbetar med industriprojekt eller anläggningsentreprenader kan möta en helt annan efterfrågan än ett företag som främst bygger bostäder.

Det betyder också att arbetssökande behöver se bortom den nationella prognosen och undersöka vilka konkreta projekt och rekryteringar som finns i den egna regionen.

Återhämtningen är fortfarande osäker

Den ljusare prognosen innebär inte att problemen i byggbranschen är över.

Under tredje kvartalet 2026 minskade antalet varsel inom byggindustrin med drygt en tredjedel jämfört med samma period året före. Samtidigt ökade antalet företagskonkurser med fyra procent, till 337.

Det visar att en förbättrad efterfrågan kan existera parallellt med ekonomiska problem för enskilda byggföretag.

För arbetssökande är utvecklingen positiv, men den innebär ingen garanti för jobb. För byggföretagen handlar möjligheterna om att kunna konkurrera om rätt projekt och hantera kostnader och kompetensbehov.

För bostadssökande är bilden mindre ljus. Så länge nyproduktionen är svag i förhållande till behoven, särskilt i kommuner med bostadsunderskott, kommer en bredare bygguppgång inte automatiskt att lösa bostadsbristen.

Byggbranschen kan alltså få betydligt mer att göra fram till 2027 utan att Sverige för den skull bygger särskilt många fler bostäder.