Tele2 levererar ett rekordhögt kassaflöde på 2,3 miljarder kronor under tredje kvartalet 2026 och sänker samtidigt sin investeringsprognos. Det stärker bolagets finansiella ställning och ger bättre förutsättningar för framtida utdelningar. Men bakom rekordet finns flera faktorer som inte självklart kommer att upprepas.

Tele2s fria kassaflöde till eget kapital steg till 2 302 miljoner kronor under tredje kvartalet, jämfört med 1 777 miljoner kronor motsvarande period förra året. Det är en förbättring med nästan 30 procent.

Under de senaste tolv månaderna har bolaget genererat 6,7 miljarder kronor i fritt kassaflöde. Samtidigt sänker Tele2 prognosen för årets investeringar från 10–11 procent till under 10 procent av omsättningen.

Det är starka siffror för aktieägarna. Men kassaflödet växer betydligt snabbare än den underliggande verksamheten. För att förstå hur uthållig förbättringen är behöver man se vad som faktiskt ligger bakom pengarna.

Lägre investeringar och rörelsekapital lyfter kassaflödet

Tele2s kassaflöde förbättrades med 525 miljoner kronor jämfört med tredje kvartalet 2025. En genomgång av bolagets fullständiga kvartalsrapport visar att en stor del av förbättringen kommer från lägre utbetalningar och förändringar i rörelsekapitalet.

Förändring mot Q3 2025	Kassaflödeseffekt
Förbättrat rörelsekapital	+224 Mkr
Lägre betalda investeringar	+123 Mkr
Lägre jämförelsestörande utbetalningar	+106 Mkr
Lägre skattebetalningar	+86 Mkr
Underliggande EBITDAaL	−11 Mkr

Tabellen visar de viktigaste förändringarna, inte samtliga kassaflödesposter.

Den största positiva förändringen kommer från rörelsekapitalet. Under kvartalet bidrog det med 182 miljoner kronor, jämfört med en negativ effekt på 42 miljoner året före.

Tele2 förklarar förbättringen framför allt med ökade leverantörsskulder. Det betyder att bolaget ännu inte har betalat alla kostnader som redovisats. Pengarna finns kvar i kassan, men betalningarna kan komma senare.

Även skattebetalningarna påverkar jämförelsen. Under tredje kvartalet 2025 betalade Tele2 omkring 135 miljoner kronor i källskatt som under 2026 i stället betalades under andra kvartalet.

Det är alltså inte fråga om en lika stor långsiktig skattebesparing.

Samtidigt minskade utbetalningarna för jämförelsestörande poster med 106 miljoner kronor. Det hjälper kassaflödet, men innebär inte att den ordinarie verksamheten tjänar motsvarande belopp mer.

Kassaflödet har varierat kraftigt mellan kvartalen

För att bedöma rekordet behöver tredje kvartalet jämföras med en längre period.

Kvartal	Fritt kassaflöde
Q3 2025	1 777 Mkr
Q4 2025	777 Mkr
Q1 2026	2 171 Mkr
Q2 2026	1 478 Mkr
Q3 2026	2 302 Mkr

Variationerna är stora. Under fjärde kvartalet 2025 var kassaflödet bara en tredjedel av nivån i det senaste kvartalet. Även under 2026 har utvecklingen varit ojämn.

Ett sätt att undersöka förbättringens kvalitet är att räkna bort rörelsekapitalets bidrag från båda jämförelsekvartalen.

Då blir kassaflödet 2 120 miljoner kronor för tredje kvartalet 2026, mot 1 819 miljoner året före.

Det motsvarar en ökning på ungefär 17 procent i stället för rapporterade 30 procent.

Beräkningen är inte ett fullständigt normaliserat kassaflöde. Den påverkas fortfarande av investeringar, skatter och andra betalningar. Men den visar att förbättringen inte enbart bygger på rörelsekapitalet.

Tele2 investerar mindre – men hur länge?

En viktig del av utvecklingen är att Tele2 betalar mindre för investeringar i nät och utrustning.

Under tredje kvartalet uppgick betalda investeringar exklusive spektrum till 622 miljoner kronor, jämfört med 745 miljoner kronor året före.

Även de redovisade investeringarna minskade, från 643 till 583 miljoner kronor exklusive spektrum och leasing.

Skillnaden är viktig. Investeringsutgifterna som faktiskt betalades minskade mer än de investeringar som bokfördes under kvartalet.

Tele2 pekar på två huvudsakliga förklaringar: en lägre utbyggnadstakt för 5G och försenade leveranser av hårdvara.

Den första förklaringen kan innebära en varaktigt lägre investeringsnivå. När de mest kapitalkrävande delarna av nätutbyggnaden blir klara behöver bolaget inte nödvändigtvis investera lika mycket varje år.

Försenade hårdvaruleveranser är däremot något annat. Om utrustningen fortfarande behövs kan investeringen och betalningen helt enkelt hamna i ett senare kvartal.

Under årets första nio månader har de redovisade investeringarna minskat från 2 365 till 1 836 miljoner kronor. Det talar för en verklig nedgång i investeringstakten, men rapporten visar inte hur stor del som är permanent.

Därför är Tele2s sänkta investeringsprognos positiv för årets kassaflöde utan att automatiskt innebära motsvarande besparing under 2027.

Verksamheten växer trots att det rapporterade resultatet står stilla

Det finns också ett viktigt glapp mellan Tele2s organiska resultattillväxt och de redovisade siffrorna.

Underliggande EBITDAaL uppgick till 3 146 miljoner kronor, jämfört med 3 157 miljoner kronor föregående år.

Det innebär en marginell nedgång i rapporterade tal.

Organiskt ökade däremot underliggande EBITDAaL med 2,8 procent, avrundat till 3 procent.

Förklaringen finns främst i Tele2s förändrade bolagsstruktur efter den baltiska torntransaktionen.

I februari 2026 slutfördes affären där Tele2 tillsammans med GCI bildade Baltic Tower Company. Det gemensamma bolaget omfattar omkring 2 700 torn- och takanläggningar i Baltikum.

Tele2 behåller hälften av ägandet men hyr infrastrukturen genom ett långsiktigt avtal. Den förändrade redovisningen påverkar jämförelsen av resultatet mellan åren.

Därför kan den kvarvarande verksamheten visa organisk tillväxt samtidigt som den rapporterade underliggande EBITDAaL i princip är oförändrad.

Det finns operativ tillväxt bakom siffrorna. Tjänsteintäkterna från slutkund ökade organiskt med 2,2 procent. Den svenska företagsverksamheten växte med 5 procent och Baltikum med 6 procent, medan den svenska konsumentverksamheten i stort sett stod stilla.

Tele2 preciserar samtidigt prognosen för helårets organiska tillväxt i underliggande EBITDAaL till 4–5 procent.

Det är en relativt stabil verksamhetsutveckling, men inte någon resultatökning i närheten av kassaflödets 30 procent.

Tornförsäljningen stärker balansräkningen

Den baltiska torntransaktionen har också haft stor betydelse för Tele2s skuldsättning.

Affären tillförde omkring 4,65 miljarder kronor i nettolikvid under första kvartalet. Det är en engångseffekt från försäljningen av tillgångar och ska inte förväxlas med kassaflödet från den löpande verksamheten.

Vid utgången av september hade Tele2 en ekonomisk nettoskuld på 17,5 miljarder kronor, jämfört med 24,3 miljarder vid årsskiftet.

Skuldsättningsgraden hade samtidigt minskat från 2,0 till 1,5 gånger underliggande EBITDAaL.

Det ger Tele2 större finansiellt handlingsutrymme.

Men skuldbilden är inte fullt så enkel. Leasingrelaterade skulder har samtidigt ökat, bland annat till följd av torntransaktionen. Den totala nettoskulden inklusive leasing uppgick till 24,7 miljarder kronor vid kvartalets slut.

Tele2 har alltså en starkare finansiell ställning, men förbättringen beror både på verksamhetens kassaflöde och på en genomförd tillgångsförsäljning.

Vad betyder rekordet för Tele2s utdelning?

För aktieägarna är frågan hur mycket av det förbättrade kassaflödet som kan delas ut utan att skuldsättningen åter börjar öka.

Tele2 har beslutat om en sammanlagd utdelning på 10,50 kronor per aktie under 2026. Det motsvarar omkring 7,3 miljarder kronor.

Det är mer än bolagets fria kassaflöde på 6,7 miljarder kronor under de senaste tolv månaderna.

En sådan skillnad behöver inte vara ett problem under ett enskilt år, särskilt inte efter en större tillgångsförsäljning. Men på längre sikt måste utdelningen vägas mot kassaflödet, framtida investeringar och önskad skuldsättning.

En viktig detalj är också att Tele2 betalade ut den andra delen av årets utdelning den 16 oktober, efter kvartalets balansdag.

Utbetalningen var cirka 3,65 miljarder kronor. Om den räknas med ökar skuldsättningsgraden från rapporterade 1,5 till omkring 1,8 gånger underliggande EBITDAaL.

Det innebär fortfarande en lägre skuldsättning än vid årsskiftet, men visar hur snabbt utdelningar påverkar det finansiella utrymmet.

Tele2s utdelningspolicy har som ambition att dela ut minst 80 procent av det fria kassaflödet till eget kapital, med hänsyn till bolagets finansiella förutsättningar.

Policyn är däremot ingen garanti för en viss utdelning kommande år. För den som vill förstå principerna bakom sådana beslut finns också vår guide till hur utdelning fungerar.

Rekordet är starkt, men inte hela bilden

Tele2s rapport för tredje kvartalet visar flera tydliga styrkor. Den organiska verksamheten växer, investeringarna har minskat och skuldsättningen är lägre än vid årsskiftet.

Det finns därför substans bakom det rekordhöga kassaflödet.

Men kvartalets förbättring innehåller också positiva effekter från rörelsekapital, skattebetalningar och lägre jämförelsestörande utgifter. Dessutom är en del av investeringsminskningen kopplad till försenade leveranser.

Den avgörande frågan är därför hur mycket kassaflöde Tele2 kan generera när dessa effekter normaliseras.

För aktieägarna är det viktigare än själva rekordnoteringen. Ett kassaflöde som håller över flera år ger utrymme för både investeringar och utdelningar. Ett enskilt starkt kvartal räcker inte för att avgöra hur stor framtida utdelningen kan bli.

Tele2 håller sin rapportkonferens klockan 09.00 den 20 oktober. Där blir framför allt ledningens syn på kommande investeringsbehov viktig för att bedöma hur uthålligt rekordkassaflödet faktiskt är.