USA:s president Donald Trump vill använda upp till 60 dagar för att utvärdera de ekonomiska konsekvenserna av de nya Rysslandssanktionerna. Det uppger utrikesminister Marco Rubio. Beskedet ger en tydligare tidsram för Vita husets fortsatta överväganden, men innebär inte att sanktionerna automatiskt återinförs efter två månader.

Rubios uttalande den 17 oktober kommer dagen efter att Trump beslutat att undanta stora delar av den nya amerikanska sanktionslagen mot Ryssland från tillämpning. Beslutet påverkar bland annat möjligheten att införa kraftiga tullar mot länder som köper rysk olja och gas.

Den nya tidsramen innebär att USA:s regering vill undersöka de ekonomiska följderna innan den tar ställning till ytterligare åtgärder. För den internationella energihandeln innebär det fortsatt osäkerhet om vilka handelsvillkor som kommer att gälla framöver.

Vad betyder Rubios besked om 60 dagar?

Det finns en viktig skillnad mellan Trumps beslut den 16 oktober och Rubios besked dagen därpå.

Presidentens beslut innebär att stora delar av de nya sanktionerna tills vidare inte ska tillämpas. Rubio har nu angett att administrationen vill använda upp till 60 dagar för att bedöma konsekvenserna.

Men 60 dagar är ingen automatisk tidsgräns för undantagen.

I Vita husets presidentorder anges att undantagen gäller tills presidenten eller behöriga ministrar bedömer att ytterligare åtgärder behövs.

Det betyder att Trump kan fatta nya beslut under perioden, men också att undantagen inte nödvändigtvis upphör när de 60 dagarna har gått.

Hurbra har tidigare gått igenom Trumps beslut att stoppa de nya Rysslandstullarna. Rubios uttalande är en fortsättning på det beslutet, inte en ny uppgörelse om att samtliga amerikanska sanktioner ska avskaffas.

Därför är rysk olja central i utvärderingen

Den nya sanktionslagen, som Trump undertecknade i september, innehåller långtgående möjligheter att införa handelshinder. Bland annat omfattar den höga tullar mot länder som köper rysk energi.

Syftet är att öka det ekonomiska trycket på Ryssland. Samtidigt riskerar åtgärderna att få konsekvenser långt utanför den ryska ekonomin.

Indien är ett tydligt exempel. Landet är en stor köpare av rysk olja och samtidigt en viktig handelspartner för USA. Rubio har särskilt nämnt Indien i samband med behovet av att undersöka tullarnas internationella konsekvenser.

Om USA inför omfattande handelshinder mot stora energiimportörer kan det förändra handelsflödena. Länder kan behöva söka alternativa leverantörer, samtidigt som företag ställs inför nya kostnader och osäkra handelsvillkor.

Att skjuta upp tillämpningen av nya sanktioner kan därför minska risken för omedelbara störningar. Men det undanröjer inte osäkerheten för företag som måste planera inköp och transporter längre fram.

Oljepriset påverkas av betydligt mer än sanktionerna

Ett skäl till att administrationens besked får uppmärksamhet är den redan pressade situationen på oljemarknaden.

På fredagen den 16 oktober stängde Brentoljan på omkring 109,86 dollar per fat, en uppgång med cirka 3,7 procent.

Prisökningen kopplades bland annat till oro för leveranser från Mellanöstern och störningar i rysk raffinaderiproduktion.

Det innebär att lättnader i amerikanska sanktioner inte automatiskt leder till lägre oljepriser. Även om risken för nya handelshinder minskar kan andra problem fortsätta begränsa tillgången på olja och färdiga bränslen.

Det är också viktigt att skilja på tidpunkterna. Fredagens oljepris noterades innan Rubio gjorde sitt uttalande på lördagen. Det går därför inte att använda fredagens prisrörelse som ett mått på marknadens reaktion på beskedet om 60 dagar.

När handeln återupptas blir en viktig fråga hur marknaden väger den minskade risken för omedelbara amerikanska tullar mot de kvarvarande problemen med oljeleveranser.

Vad betyder beskedet för svenska dieselpriser?

För svenska bilister är sambandet mindre direkt än det kan verka.

Sverige påverkas av världsmarknadspriset på olja, men också av valutakurser, raffinaderikostnader, skatter och konkurrensen på drivmedelsmarknaden.

EU:s egna restriktioner mot rysk olja och petroleumprodukter gäller dessutom fortfarande. Ett amerikanskt sanktionsundantag innebär därmed inte att Sverige automatiskt kan börja importera mer rysk diesel.

Till detta kommer svenska skatteförändringar. Enligt Skatteverkets beslutade nivåer höjs energi- och koldioxidskatten på vanlig miljöklass 1-diesel den 1 december 2026 med sammanlagt 2,40 kronor per liter före moms.

Den höjningen ligger inom den period då Trumpadministrationen avser att utvärdera sanktionerna.

För den som följer utvecklingen vid svenska tankstationer är därför Drivkraft Sveriges statistik över drivmedelspriser mer användbar än att försöka dra slutsatser om pumppriset från ett enskilt amerikanskt uttalande.

Vad händer efter Rubios besked?

Det avgörande är nu om USA väljer att låta undantagen fortsätta eller åter börjar tillämpa delar av den nya sanktionslagen.

Tre frågor blir särskilt viktiga: hur administrationen bedömer effekterna på internationell handel, hur stora köpare av rysk energi agerar och hur oljepriserna utvecklas under utvärderingsperioden.

Rubios besked innebär att Vita huset har presenterat en tidsram för sitt arbete. Det är däremot inte ett löfte om att sanktionerna kommer tillbaka efter 60 dagar, och inte heller någon garanti för lägre energipriser.

Tills USA fattar ett nytt beslut kvarstår osäkerheten om hur hårt landet kommer att använda de nya ekonomiska åtgärderna mot Ryssland.