På Facebook sprids påhittade uppgifter om att riksdagsledamoten Mohamed Abdukardir Ali (V) har gripits och erkänt valfusk. En granskning från SVT Verifierar kopplar spridningen till en vietnamesisk marknadsföringsbyrå. Bakom de falska berättelserna finns en verklig brottsutredning i Borlänge, men ingenting som styrker påståendena om politikern.

Påståenden om gripande och erkännande är falska

Mohamed Abdukardir Ali har påståtts vara gripen efter att ha erkänt valfusk. Andra Facebookinlägg har gjort gällande att polisen hittat falska id-handlingar och utländsk valuta hos honom.

Uppgifterna är fabricerade. Det finns inga belägg för något gripande, erkännande eller sådana polisfynd.

Det som gör berättelserna särskilt vilseledande är att de bygger vidare på ett verkligt nyhetsärende. Efter riksdagsvalet har misstankar om otillbörlig påverkan vid röstning i Borlänge lett till en polisutredning.

Ali har förekommit i rapporteringen kring valresultatet, men det innebär inte att de dramatiska påståendena på Facebook är sanna.

Tolv Facebookinlägg fick tusentals reaktioner

I en granskning publicerad den 17 oktober visar SVT Verifierar hur de falska nyheterna sprids.

Källkritikbyrån har samtidigt kartlagt Facebooksidan Dagens Fina Stund, som mellan den 10 och 15 oktober publicerade tolv inlägg om Mohamed Ali. Tillsammans fick inläggen omkring 4 000 reaktioner.

Sidan hade över 10 000 följare. Källkritikbyrån misstänker att en stor del av följarna utgjordes av automatiserade konton, men det är inte fastställt hur många som faktiskt var sådana.

Antalet reaktioner visar att innehållet väckt aktivitet, men säger inte hur många personer som har sett eller trott på uppgifterna.

Berättelserna har dessutom spridits vidare genom andra Facebooksidor och grupper. En svensk läsare kan därmed möta ett påstående utan att känna till var det ursprungligen publicerades.

Upplägget förstärks av AI-genererade bilder som kan ge sken av att illustrera verkliga nyhetshändelser. När en uppseendeväckande rubrik kombineras med en trovärdigt utformad bild kan ett fabricerat inlägg likna vanlig nyhetsrapportering.

Spåren leder till en marknadsföringsbyrå i Vietnam

Bakom spridningen finns enligt granskningarna kopplingar till BeeUp, ett vietnamesiskt företag som arbetar med viral marknadsföring.

Källkritikbyrån har tidigare kartlagt ett nätverk av webbplatser och Facebooksidor som kunnat knytas till företaget. En central del i kartläggningen är administratörskontot Hupchao, som genom tekniska identifierare har kopplats till BeeUps vd.

Samma administratörskoppling återkommer på en webbplats som används i spridningen från Dagens Fina Stund.

Det är alltså inte bara det faktum att innehållet kan administreras från Vietnam som ligger bakom kopplingen. Granskningen omfattar också tekniska samband mellan webbplatser och konton.

BeeUp har tidigare självt beskrivit ett omfattande nätverk med närmare 1 700 Facebooksidor och sammanlagt omkring tio miljoner följare. Det är historiska företagsuppgifter och inte en oberoende bekräftelse på nätverkets storlek i oktober 2026.

Granskningarna fastställer inte vem som personligen har producerat varje falskt inlägg.

Kan falska nyheter ge annonsintäkter?

En del av upplägget går ut på att locka Facebookanvändare vidare till externa webbplatser. Länkarna kan ligga i kommentarsfältet i stället för i själva inlägget.

När besökare klickar sig vidare till annonsfinansierade sajter kan trafiken ge intäkter. Det skapar en möjlig ekonomisk drivkraft att producera många uppseendeväckande berättelser som får människor att reagera och klicka.

Det betyder däremot inte att det är bevisat hur mycket pengar just dessa inlägg har genererat eller varför de publicerades. Det finns heller inget fastställt stöd för att spridningen har beställts som en politisk påverkansoperation.

Vad är sant om valfuskutredningen i Borlänge?

Den verkliga brottsutredningen gäller misstänkt otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge. Det är ett brott som bland annat kan handla om försök att påverka hur människor röstar.

Enligt uppgifter som SVT granskat förekommer tre personer som misstänkta i utredningen. Vid det senaste offentliggjorda beskedet den 15 oktober hade ingen av dem delgetts brottsmisstanke.

Identiteterna omfattas av sekretess. Det finns därför inget offentligt stöd för att Mohamed Ali skulle vara en av de tre misstänkta.

Det är också viktigt att skilja mellan olika delar av granskningen av valet.

Borlänge kommun har undersökt vad som skedde i kommunens vallokaler och meddelat att man inte funnit belägg för systematiskt valfusk där. Polisens utredning har ett bredare uppdrag och är inte avslutad genom kommunens granskning.

Vi har tidigare redogjort för valfuskutredningen kring Borlänge och varför Säpo kopplats in.

Den pågående utredningen kan alltså inte användas som bekräftelse på att Ali gripits eller erkänt något brott. Det är två helt skilda saker.

Så kontrollerar du vem som ligger bakom en Facebooknyhet

Det är inte alltid möjligt att identifiera den verkliga avsändaren bakom en Facebooksida. Men det finns flera kontroller som kan avslöja varningssignaler.

1. Öppna sidans transparensinformation. Under Facebooks funktion Sidtransparens kan det finnas uppgifter om när sidan skapades, tidigare namn och vilka länder administratörerna finns i. En sida som bytt namn flera gånger eller saknar tydlig svensk koppling kan behöva granskas närmare.

2. Kontrollera webbplatsen bakom länken. En svensk rubrik eller en svenskspråkig webbplats säger ingenting säkert om vem som publicerar innehållet. Leta efter ansvarig utgivare, redaktion, kontaktuppgifter och information om företaget bakom sidan.

3. Undersök var länken placeras. Om ett dramatiskt Facebookinlägg uppmanar dig att klicka på en länk i kommentarsfältet bör du kontrollera destinationen innan du går vidare. Att driva trafik till en webbplats kan vara ett syfte med publiceringen.

4. Sök efter oberoende bekräftelse. Ett gripande eller erkännande i en uppmärksammad svensk brottsutredning bör gå att kontrollera mot trovärdig nyhetsrapportering och uppgifter från ansvariga myndigheter. Flera Facebooksidor som återger samma obekräftade uppgifter är inte flera oberoende källor.

5. Bedöm bilden separat från texten. En bild som föreställer en polisinsats, ett gripande eller ett myndighetsdokument bevisar inte att händelsen ägt rum. Bildsökning kan avslöja återanvända fotografier, men AI-genererat material kan vara svårare att kontrollera.

I fallet Mohamed Ali finns både en verklig nyhet och uppdiktade händelser som sprids med hjälp av den. Den avgörande kontrollen är därför inte bara vem som publicerat ett inlägg, utan om det konkreta påståendet över huvud taget har stöd i verkliga uppgifter.