Polisen använde tårgas och vattenkanoner när en studentprotest i Bryssel urartade i våldsamheter under lördagen den 17 oktober. Flera hundra personer demonstrerade mot utbildningsreformer och höjda studieavgifter. Protesterna har likheter med den växande rörelsen i Frankrike, men missnöjet i Belgien har egna orsaker.

Våldsamma sammandrabbningar i centrala Bryssel

Flera hundra personer, huvudsakligen ungdomar, samlades i centrala Bryssel under lördagen för att protestera mot förändringar inom utbildningssystemet.

Delar av demonstrationen övergick i våldsamma konfrontationer med polisen, som använde både tårgas och vattenkanoner för att ingripa.

Enligt Reuters vältes en bil under oroligheterna. Nyhetsbyråns fotograf dokumenterade också hur en person kastade en stol mot polisen.

Belgiens inrikesminister Bernard Quintin fördömde våldsamheterna och meddelade att myndigheterna skulle vidta nödvändiga åtgärder för att återställa ordningen.

Demonstrationer genomfördes även i Liège.

Studenternas protester gäller i första hand utbildningspolitik och ekonomiska villkor. Våldshandlingarna under lördagen ska därför skiljas från de krav som studentorganisationerna driver.

Det finns ännu inga säkert bekräftade totalsiffror över eventuella skadade eller frihetsberövade under lördagens händelser.

Höjda studieavgifter bakom missnöjet

Bakgrunden är en omfattande konflikt om utbildningspolitiken i den franskspråkiga delen av Belgien.

Fédération Wallonie-Bruxelles, som bland annat ansvarar för den franskspråkiga utbildningen, har beslutat om reformer och besparingar som väckt kraftigt motstånd.

Ett reformpaket som antogs i juni innebär planerade besparingar på omkring 500 miljoner euro fram till 2029. Förändringarna påverkar bland annat lärarnas undervisningstid.

För studenterna är de förändrade studieavgifterna en särskilt konkret fråga.

Den ordinarie avgiften vid universitet har tidigare varit 835 euro per läsår. Inför läsåret 2026/27 införs ett system där avgiften beror på studentens ekonomiska situation.

Beloppen framgår av den belgiska utbildningsmyndighetens officiella information om studieavgifterna.

För studenter som måste betala den högsta avgiften innebär förändringen en höjning med 359 euro per läsår jämfört med den tidigare ordinarie avgiften.

Samtidigt finns avgiftsbefrielse och reducerade nivåer för vissa grupper. Det är alltså inte fråga om en lika stor höjning för samtliga studenter.

Kritikerna befarar ändå att förändringarna, tillsammans med besparingarna, ska göra högre utbildning mindre tillgänglig.

Därför jämförs protesterna med Frankrike

Den belgiska proteströrelsen har fått ny uppmärksamhet samtidigt som omfattande demonstrationer pågår i Frankrike.

Där började den senaste protestvågen bland annat med missnöje över lärarbrist, stora skolklasser och bristande resurser i utbildningssystemet.

Rörelsen har därefter vuxit och kommit att omfatta bredare frågor om levnadskostnader, ekonomiska villkor och offentlig service.

Även under lördagen demonstrerade tiotusentals personer i Frankrike. Fackliga organisationer och delar av den tidigare proteströrelsen Gula västar har anslutit.

Skillnaden är att de belgiska studentprotesterna inte började som en följd av händelserna i Frankrike.

Missnöjet med utbildningsreformerna i Belgien fanns redan under våren. Den franska protestvågen har däremot bidragit till ett nytt uppsving och uppmärksamhet kring demonstrationerna.

Det finns därmed en tydlig gemensam fråga om utbildningens resurser och tillgänglighet, men de politiska besluten och studenternas konkreta krav skiljer sig mellan länderna.

Läs även om hur protesterna i Frankrike har utvecklats.

Säkerhetsåtgärder kring Bryssels stationer

Inför lördagens demonstrationer hade myndigheterna i Bryssel även vidtagit förebyggande säkerhetsåtgärder.

Operatörer av delade elsparkcyklar och cyklar hade fått order om att flytta fordon från områdena kring Centralstationen och Sydstationen.

Restriktioner för var sådana fordon fick lämnas tillbaka skulle också gälla under lördagen.

Åtgärderna kom efter tidigare oroligheter och inför risken för nya konfrontationer.

Däremot finns inga tillräckligt säkra uppgifter om vilka buss-, spårvagns- eller tunnelbanelinjer som faktiskt stoppades till följd av lördagens protester. De omfattande trafikstörningar som rapporterats under tidigare belgiska strejkdagar ska inte förväxlas med dagens händelser.