Att ”komma in och prova några pass” betyder inte att du ska arbeta gratis. Arbetsförmedlingen är tydlig med att du ska ha lön även när du jobbar på prov. Det är också viktigt att skilja ett informellt provjobb från en provanställning, som är en riktig anställningsform med lön och regler i lagen om anställningsskydd.
Innan du börjar bör du få klart för dig vilken lön som gäller, vilka tider du ska arbeta, vilka arbetsuppgifter du har och när pengarna ska betalas ut. Om lönen sedan uteblir finns flera sätt att gå vidare.
Du ska inte behöva provjobba gratis
Det förekommer att arbetsgivare ber arbetssökande att komma in och arbeta några timmar eller dagar för att visa vad de kan.
Ett sådant upplägg kan beskrivas som ”provjobb”, ”provpass” eller att arbetsgivaren vill ”se om du passar in”.
Men enligt Arbetsförmedlingen ska du ha lön även när du jobbar på prov.
Det innebär att en arbetsgivare inte bör använda några ordinarie arbetspass som gratis arbetskraft bara för att personen ännu inte fått en fast anställning.
Om du exempelvis står i kassan, serverar kunder, lagar mat, plockar varor, städar eller på annat sätt arbetar i den vanliga verksamheten bör du därför fråga om lönen innan du börjar.
Provjobb är inte samma sak som provanställning
Orden låter lika, men betyder inte samma sak.
| Provjobb | Provanställning |
|---|---|
| Informellt uttryck för att prova att arbeta | En anställningsform som regleras i LAS |
| Kan vara ett enstaka pass eller några dagar | Kan normalt pågå i högst sex månader |
| Är inte en egen anställningsform | Är en riktig anställning |
| Ska inte användas som gratisarbete | Arbetstagaren får lön och vanliga anställningsvillkor |
En provanställning används när arbetsgivaren vill pröva om anställningen ska fortsätta.
Den får normalt pågå i högst sex månader. Om den inte avslutas innan prövotiden löper ut övergår den normalt till en tillsvidareanställning.
Den som är provanställd är alltså anställd på riktigt. Det är inte en period där arbetsgivaren får låta personen arbeta utan lön.
Kom överens om det här före första passet
Ju kortare jobbet är, desto viktigare blir det att villkoren är tydliga från början.
Ett muntligt avtal kan gälla, men om något senare blir omtvistat är skriftliga uppgifter betydligt enklare att använda som bevis.
Försök därför få ett sms, mejl eller annat skriftligt besked om följande innan du börjar:
| Fråga | Det bör vara klart |
|---|---|
| Vem är arbetsgivaren? | Företagsnamn och vem du arbetar för |
| När ska du arbeta? | Datum samt start- och sluttid |
| Vad ska du göra? | Dina huvudsakliga arbetsuppgifter |
| Vad får du i lön? | Timlön eller annan överenskommen lön |
| När betalas lönen? | Datum eller ordinarie löneutbetalning |
| Ingår semesterersättning? | Be om tydligt besked |
| Finns OB eller andra tillägg? | Kontrollera vad som gäller för passet |
| Vilken anställningsform gäller? | Till exempel tidsbegränsad anställning eller provanställning |
| Finns kollektivavtal? | Kan påverka lön, OB, pension och försäkringar |
Det behöver inte vara ett långt kontrakt för ett enda pass. Även ett enkelt meddelande kan göra stor skillnad om ni senare blir oense.
Fråga vad lönen faktiskt är
Sverige har ingen generell lagstadgad minimilön.
Lönen bestäms därför ofta genom kollektivavtal eller genom vad arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om.
Det gör det extra viktigt att inte nöja sig med formuleringar som:
”Vi löser betalningen sen.”
eller:
”Kom in och prova först så pratar vi om lön efteråt.”
Be i stället om ett konkret belopp innan passet börjar.
Om arbetsplatsen har kollektivavtal kan det finnas regler om bland annat minimilöner, OB-ersättning och andra villkor. Här kan du läsa mer om vad kollektivavtal innebär för lön och andra villkor.
Glöm inte semesterersättningen
Vid mycket korta anställningar är semesterersättning också relevant.
Om anställningen är så kort att någon semesterledighet inte hinner tas ut kan semesterersättningen i stället betalas ut tillsammans med eller efter lönen.
För timavlönade används ofta en semesterersättning på 12 procent när reglerna i semesterlagen tillämpas enligt procentregeln.
Det viktiga för den som tar ett kort jobb är att fråga hur ersättningen hanteras.
Om arbetsgivaren exempelvis erbjuder 150 kronor i timmen bör du fråga om semesterersättningen tillkommer utöver timlönen eller hur den räknas.
Arbetspraktik via Arbetsförmedlingen är något annat
Ett viktigt undantag är arbetspraktik som har beslutats och ordnats genom Arbetsförmedlingen.
Det är inte samma sak som att en arbetsgivare själv säger:
”Jobba här gratis några dagar så ser vi om du får jobbet.”
Arbetspraktik genom Arbetsförmedlingen är ett särskilt arbetsmarknadspolitiskt stöd och är inte en vanlig anställning. Den arbetssökande kan i stället ha rätt till exempelvis aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning från Försäkringskassan.
Praktiken planeras också inom ramen för Arbetsförmedlingens insats.
Om en arbetsgivare på eget initiativ vill att du arbetar gratis bör det därför inte blandas ihop med arbetspraktik via myndigheten.
Ett arbetsprov i rekryteringen kan vara en annan situation
Det finns också arbetsprov som används som en del av en rekrytering.
Det kan exempelvis vara att:
- skriva ett kort textprov
- lösa en programmeringsuppgift
- göra en presentation
- visa hur man skulle lösa ett fiktivt kundproblem
Ett sådant avgränsat rekryteringstest är inte nödvändigtvis samma sak som att arbeta ett riktigt pass.
Skillnaden blir tydligare om du faktiskt sätts in i den ordinarie verksamheten och utför samma arbete som de anställda.
Att demonstrera hur du skulle utföra en uppgift under en intervju är en sak. Att arbeta flera timmar i företagets vanliga drift är något annat.
Om arbetsgivaren inte betalar
Har du redan provjobbat och lönen inte kommer bör du agera skriftligt och spara så mycket underlag som möjligt.
1. Dokumentera arbetet
Spara sådant som visar att du faktiskt arbetade och vad ni kom överens om.
Det kan vara:
- sms och mejl
- arbetsschema
- tidsrapportering
- chattar med chef eller arbetsledare
- uppgifter om vilka tider du började och slutade
- information om avtalad timlön
- personer som såg dig arbeta
Skriv gärna ner tiderna så snart som möjligt medan du minns dem.
2. Kräv lönen skriftligt
Kontakta arbetsgivaren och skriv tydligt:
- vilka dagar du arbetade
- hur många timmar du arbetade
- vilken lön ni hade kommit överens om
- hur mycket du anser att arbetsgivaren är skyldig
- när du vill att beloppet betalas
Det är bättre att göra detta via mejl eller annan skriftlig kanal än enbart genom telefonsamtal.
Spara också svaret.
3. Kontakta facket om du är medlem
Är du medlem i ett fackförbund bör du ta kontakt tidigt.
Facket kan hjälpa till att bedöma vad du har rätt till och kan i vissa fall driva lönekravet mot arbetsgivaren.
Kollektivavtal på arbetsplatsen kan dessutom innebära att ytterligare ersättningar ska betalas.
4. Du kan ansöka om betalningsföreläggande
Om arbetsgivaren fortfarande inte betalar kan ett lönekrav i vissa fall drivas genom Kronofogden.
Du kan då ansöka om betalningsföreläggande.
Arbetsgivaren får möjlighet att betala eller bestrida kravet. Om kravet bestrids och ni fortfarande inte kan komma överens kan frågan behöva avgöras i domstol.
Det är därför en stor fördel om du redan från början har sparat underlag som visar att du arbetat och vad som avtalats.
Om arbetsgivaren vägrar säga vad du får betalt
Det är ett tydligt varningstecken om en arbetsgivare vill att du börjar arbeta men samtidigt undviker frågor om lön.
Du behöver inte ha ett långt anställningsavtal i handen för ett kort pass, men du bör åtminstone veta:
- vem du arbetar för
- när du ska arbeta
- vad du ska göra
- vad du får betalt
- när du får pengarna
Om arbetsgivaren inte vill bekräfta ens detta innan du börjar är det rimligt att avstå från passet.
Särskilt försiktig bör du vara om upplägget bygger på flera obetalda ”provpass” eller om arbetsgivaren regelbundet verkar ta in nya personer för att prova gratis.
För den som ändå väljer att arbeta är dokumentationen viktig från första minuten: spara konversationer, anteckna arbetstider och se till att det går att visa vad som faktiskt hänt.