Magdalena Andersson föll i torsdagens statsministeromröstning med 248 nej mot 99 ja. Nu väntar nya samtal mellan talmannen och partiledarna. Trots det tydliga nederlaget är vägen till ett extra val fortfarande lång: detta var bara det första av maximalt fyra förkastade statsministerförslag.

248 ledamöter röstade nej till Andersson

Riksdagen röstade torsdagen den 15 oktober om talman Andreas Norléns förslag att utse Magdalena Andersson till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering.

Resultatet blev tydligt.

De 99 ja-rösterna kom från Socialdemokraterna. M, SD, V, C, KD, MP och L röstade nej, medan två ledamöter var frånvarande.

Det fullständiga resultatet finns hos Riksdagen.

Omröstningen följde på flera dagars försök att hitta ett regeringsunderlag. Redan före voteringen stod det klart att Andersson saknade tillräckligt stöd för den aktuella lösningen, något HurBra tidigare skrev om i artikeln om att Magdalena Andersson inte kunde bilda regering.

Talmannen pratar nu med partiledarna

Efter nederlaget fortsätter regeringsbildningen direkt.

Andreas Norlén har inlett nya samtal med partiledarna för att bedöma vilken väg som kan vara möjlig framåt. Någon ny statsministerkandidat har ännu inte presenterats och någon ny omröstning är inte tidsatt.

Talmannen kan låta en partiledare försöka sondera möjligheterna till ett nytt regeringsunderlag, men han kan också fortsätta egna samtal innan nästa formella steg tas.

Det betyder att det ännu inte går att säga vem som kommer att prövas nästa gång.

Riksdagen har meddelat att mer information om regeringsbildningen väntas under fredagen.

Andersson kan fortfarande bli statsminister

De 248 nej-rösterna ser vid första anblick ut som ett definitivt avvisande av Magdalena Andersson. Så enkelt är läget inte.

Flera partier som röstade nej har olika skäl till sitt beslut.

Centerpartiet har öppnat för att tolerera en socialdemokratisk regering, men har krävt en politisk uppgörelse som partiet kan acceptera.

Miljöpartiet har fortsatt pekat ut Andersson som sin statsministerkandidat, men vill se en annan regeringskonstruktion än den rena S-regering som riksdagen prövade på torsdagen.

Vänsterpartiet har samtidigt krävt ett större inflytande och vill själv ingå i regeringen.

Dagens omröstning visade därför framför allt att just den föreslagna regeringen saknade stöd. Den innebär inte automatiskt att Andersson är utesluten som kandidat i ett senare försök.

Så fungerar matematiken vid nästa omröstning

Sverige använder så kallad negativ parlamentarism.

En statsministerkandidat behöver alltså inte få stöd av en majoritet av riksdagen. Det avgörande är i stället hur många som röstar nej.

För att bli godkänd får kandidaten som mest få 174 nej-röster. Om minst 175 ledamöter röstar nej faller förslaget.

Det gör nästa förhandlingsläge ovanligt tydligt.

M, SD, KD och L har tillsammans 173 mandat. Om alla dessa ledamöter röstar nej till Andersson även i en framtida omröstning kan hon bara tåla ytterligare en nej-röst från de övriga partierna.

Två ytterligare nej skulle räcka för att återigen fälla henne.

För en ny Andersson-prövning krävs därför i praktiken att nästan hela det övriga blocket åtminstone avstår från att rösta nej.

Centerpartiets besked inför torsdagens omröstning finns närmare beskrivet i HurBras artikel om varför Centerpartiet röstade nej till Magdalena Andersson.

Vilka alternativ har talmannen nu?

Det finns flera vägar vidare.

En möjlighet är att nya förhandlingar gör att Andersson kan återkomma med ett annat regeringsunderlag.

En annan är att en annan partiledare får i uppdrag att undersöka möjligheterna att samla tillräckligt stöd.

Talmannen kan också lägga fram en helt annan statsministerkandidat om samtalen visar att den personen skulle kunna tolereras av riksdagen.

Under tiden sitter Ulf Kristersson kvar som statsminister för övergångsregeringen. Den fortsätter sköta regeringens löpande arbete tills en ny regering är på plats.

Bara ett av fyra försök är förbrukat

Det är framför allt här dagens omröstning får betydelse för frågan om extra val.

Grundlagen säger att talmannen får lägga fram fyra statsministerförslag. Om riksdagen förkastar samtliga fyra ska processen avbrytas och ett val hållas, så länge ett ordinarie riksdagsval inte ändå ska hållas inom tre månader.

Efter torsdagens omröstning ser läget därför ut så här:

Förkastade statsministerförslag: 1 av 4.

Det återstår alltså tre möjliga formella försök innan fyranej-regeln kan utlösas.

Det betyder inte att talmannen måste lägga fram tre nya kandidater snabbt. Det finns ingen fast regel om att nästa omröstning måste ske efter ett visst antal dagar.

Förhandlingar och sonderingar kan pågå mellan försöken.

Hur reglerna fungerar mer i detalj går att läsa i HurBras guide om extraval 2026.

Extra val är därför fortfarande långt bort

Dagens nej gör regeringsbildningen mer komplicerad, men Sverige står inte inför ett automatiskt extra val.

Först om riksdagen säger nej till fyra statsministerförslag i samma regeringsbildning blir ett extra val aktuellt enligt den här delen av grundlagen.

Om det händer beslutar talmannen om valdagen efter samråd med Valmyndigheten. Valet ska då hållas inom tre månader.

Ett sådant extra val förändrar inte tidpunkten för nästa ordinarie riksdagsval. Mandatperioden blir alltså kortare än efter ett vanligt val.

Nästa besked kommer i stället från talmannen efter samtalen med partiledarna. Det är först då bilden kan klarna av vem som får nästa chans att försöka lösa regeringskrisen.