Drivmedelspriserna steg med hela 13,3 procent i september, samtidigt som elen blev 11,7 procent dyrare. Matpriserna gick däremot åt motsatt håll och sjönk med 0,6 procent. SCB:s nya siffror visar stora skillnader mellan hushållens kostnader – och framför allt bilpendlare och villaägare riskerar att känna av prisuppgången.

Drivmedel och el stod för nästan hela prisuppgången

När Statistiska centralbyrån (SCB) på onsdagen presenterade den fullständiga prisstatistiken för september 2026 stod det klart hur kraftigt priserna på energi hade stigit under månaden.

Drivmedlen blev 13,3 procent dyrare jämfört med augusti. Elpriserna ökade samtidigt med 11,7 procent.

Det var framför allt dessa två grupper som drev upp konsumentprisindex, KPI, som totalt steg med 0,9 procent under september.

Elpriserna bidrog med 0,4 procentenheter till uppgången och drivmedlen med ytterligare 0,3 procentenheter. Tillsammans förklarade de därmed nästan fyra femtedelar av den totala månadsökningen.

Samtidigt blev livsmedel billigare och bidrog till att hålla tillbaka inflationen.

Så förändrades priserna i september

Siffrorna kommer från SCB:s definitiva prisstatistik för september.

Bilpendlare och villaägare kan drabbas hårdast

Att drivmedelspriserna stiger med över 13 procent på en enda månad får särskilt stor betydelse för hushåll som är beroende av bilen.

Den som pendlar flera mil om dagen, kör mycket i arbetet eller har två bensin- eller dieselbilar kan få betydligt högre månadskostnader.

Även boende på landsbygden, där kollektivtrafiken ofta är begränsad, har mindre möjlighet att anpassa sina resor när priserna stiger.

Elprisernas uppgång innebär samtidigt en särskild belastning för hushåll med hög elförbrukning. Det gäller bland annat villaägare som använder el till uppvärmning och varmvatten.

Hur mycket elräkningen påverkas beror dock på elavtal, förbrukning och nätavgifter. Hushåll med bundet elpris påverkas inte på samma sätt som kunder med rörligt avtal.

Det är därför inte självklart att hushåll med lägst inkomster får störst kostnadsökning i kronor. Den största ekonomiska pressen kan uppstå när hög förbrukning kombineras med små marginaler.

Så mycket kan prisökningarna kosta

För att sätta procenttalen i perspektiv går det att räkna på ett förenklat hushållsexempel.

Anta att ett hushåll tidigare hade följande månatliga utgifter:

Om samtliga prisförändringar slog igenom fullt ut skulle hushållets sammanlagda utgifter för dessa tre poster öka med 335 kronor på en månad.

Det är ett räkneexempel, inte en prognos för ett genomsnittligt hushåll. Framför allt elräkningen påverkas av fler faktorer än det elpris som SCB mäter.

Men exemplet visar hur en relativt liten nedgång i matpriserna snabbt kan ätas upp av högre kostnader för bil och el.

Matpriserna sjönk – momssänkningen spelar stor roll

Samtidigt som energipriserna rusade fortsatte livsmedlen att utvecklas åt motsatt håll.

Matpriserna sjönk med 0,6 procent från augusti till september. Jämfört med september 2025 var livsmedlen hela 6,5 procent billigare.

En viktig förklaring till årsnedgången är den sänkta livsmedelsmomsen.

Den 1 april 2026 sänktes matmomsen från 12 till 6 procent. Vid fullt genomslag motsvarar det en prissänkning med drygt 5 procent.

Konjunkturinstitutets och Konsumentverkets uppföljning har visat att momssänkningen till stor del slagit igenom i butikernas priser. Mer om förändringen finns i Hurbras genomgång av matmomsen 2026.

Däremot förklarar april månads momssänkning inte i sig varför matpriserna föll ytterligare mellan augusti och september.

Att maten nu är billigare än för ett år sedan betyder heller inte att priserna har återgått till nivåerna före de senaste årens kraftiga livsmedelsinflation.

För hushållen är det den sammanlagda kostnaden för matinköpen som spelar roll, inte enbart den senaste månadens procentuella förändring.

Inflationen steg till 1,5 procent – men siffran är inte ny

SCB:s definitiva statistik bekräftar samtidigt de preliminära inflationssiffror som presenterades den 7 oktober.

Inflationen enligt KPIF uppgick till 1,5 procent i september, jämfört med 0,7 procent i augusti.

KPIF är det inflationsmått som Riksbanken använder för sitt inflationsmål på 2 procent. Måttet räknar bort den direkta effekten av förändrade bolåneräntor.

Den vanliga KPI-inflationen uppgick samtidigt till 1,1 procent i årstakt.

En särskilt intressant detalj är att KPIF-inflationen exklusive energi stannade på endast 0,5 procent. Det visar hur stor betydelse energipriserna hade för septemberuppgången.

Som framgick av Hurbras tidigare artikel om inflationen i september 2026 var huvudtalen redan kända. Det nya i onsdagens statistik är den detaljerade bilden av vilka priser som förändrats.

13 procent på en månad är inte samma sak som på ett år

Det är viktigt att skilja mellan månadsförändringar och inflationstakt på årsbasis.

Drivmedelspriserna steg med 13,3 procent mellan augusti och september 2026. Jämfört med september 2025 var de däremot 20 procent högre.

För elpriserna var motsvarande förändringar 11,7 procent på en månad och 17 procent på ett år.

Det är två separata jämförelser som inte ska adderas.

Statistiken avser dessutom september. Den senare förändringen av drivmedelsskatten den 1 oktober ingår alltså inte i siffrorna.

Stora skillnader bakom den låga inflationen

Sammantaget visar septemberstatistiken varför ett enda inflationstal inte alltid ger en rättvisande bild av hushållens ekonomi.

Medan vissa priser faller kraftigt stiger andra på bara några veckor. För hushåll som lägger en stor del av inkomsten på bilresor och el kan kostnadsökningarna därför vara betydande, även när inflationen totalt ligger under Riksbankens mål.

För andra hushåll kan billigare livsmedel väga tyngre än energipriserna.

Det avgörande är vilka varor och tjänster man faktiskt behöver köpa – och hur stor del av hushållsbudgeten de står för.