Svenskarnas oro för brottsligheten minskar kraftigt. I Brås Nationella trygghetsundersökning 2026 uppger 45 procent att de i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten, jämfört med 54 procent förra året. Även den självrapporterade brottsutsattheten minskar på flera områden. Men bakom den positiva utvecklingen finns stora skillnader – bland annat en ökad utsatthet för sexualbrott och betydligt större otrygghet bland personer med funktionsnedsättning.

Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade årets Nationella trygghetsundersökning, NTU 2026, onsdagen den 14 oktober. Resultaten visar en ovanligt stor förändring i hur svenskarna ser på brottsligheten.

Andelen som anser att antalet brott har ökat under de senaste tre åren har sjunkit från 83 till 69 procent. Det är en minskning med 14 procentenheter på ett år.

Samtidigt är det fortfarande en klar majoritet som uppfattar att brottsligheten ökar. Den minskade oron betyder inte heller att människor känner sig lika trygga i alla situationer.

NTU 2026: Så har oron och brottsutsattheten förändrats

Undersökningen mäter både människors upplevelser av trygghet och deras egna erfarenheter av brott. Resultaten visar att flera mått utvecklas åt samma håll, men långt ifrån alla.

Mått	Tidigare mätning	Senaste mätning
Stor oro för brottsligheten	54 % (2025)	45 % (2026)
Anser att brotten ökat de senaste tre åren	83 % (2025)	69 % (2026)
Otrygga utomhus sent på kvällen	25 % (2025)	24 % (2026)
Utsatta för brott mot enskild person	20,0 % (2024)	18,8 % (2025)
Utsatta för sexualbrott	3,8 % (2024)	4,1 % (2025)

Källa: Brå, Nationella trygghetsundersökningen 2026. Uppgifterna om oro och otrygghet gäller undersökningsåret 2026, medan uppgifterna om egen brottsutsatthet gäller kalenderåret 2025.

Skillnaden mellan mätperioderna är viktig. Den som svarade på enkäten våren 2026 fick beskriva sin aktuella oro och trygghet, men också om personen utsatts för brott under föregående kalenderår.

Stor minskning av samhällsoron – mindre förändring i vardagen

Den tydligaste förändringen gäller oron för brottsligheten i samhället som helhet. Nedgången från 54 till 45 procent är stor för en indikator som normalt förändras relativt långsamt.

Brå konstaterar att minskningen syns i samtliga undersökta befolkningsgrupper. Den är större bland män än bland kvinnor och något tydligare i åldrarna 45–74 år.

Men när frågan gäller den egna tryggheten utomhus är förändringen betydligt mindre.

Andelen som känner sig otrygga när de vistas ute sent på kvällen har bara minskat från 25 till 24 procent.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är dessutom fortsatt stora. Bland kvinnor ligger andelen otrygga kvar på 32 procent, medan den bland män har minskat från 18 till 14 procent.

Det betyder att ungefär var tredje kvinna fortfarande känner sig otrygg i den situationen, trots att samhällsoron totalt sett har sjunkit.

Även oron för specifika brott finns kvar. Exempelvis uppger 37 procent att de ofta oroar sig för att utsättas för nätbedrägerier.

Resultaten visar varför det är viktigt att skilja på tre frågor: hur människor ser på brottsligheten i Sverige, hur trygga de känner sig i sin vardag och om de faktiskt har utsatts för brott.

Färre uppger att de utsatts för brott – men sexualbrotten ökar

NTU 2026 visar också att den självrapporterade utsattheten för flera brottstyper fortsätter att minska.

Andelen personer som uppger att de utsatts för något brott mot enskild person sjönk från 20,0 procent under 2024 till 18,8 procent under 2025.

För flera enskilda brottstyper syns samma utveckling:

• Misshandel minskade från 2,6 till 2,4 procent.
• Hot minskade från 7,5 till 6,7 procent.
• Rån, inklusive försök, minskade från 0,9 till 0,7 procent.
• Egendomsbrott mot hushåll minskade från 11,4 till 9,9 procent.

Men bilden är inte genomgående positiv.

Andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott ökade från 3,8 till 4,1 procent. Bland kvinnor ökade andelen från 6,2 till 6,8 procent.

NTU:s mått på sexualbrott omfattar flera former av sexuella kränkningar och övergrepp. Uppgifterna ska därför inte tolkas som att motsvarande andel utsatts för våldtäkt.

Att flera brottstyper minskar samtidigt som andra ökar är en viktig del av årets undersökning. Den samlade brottsutsattheten kan gå ned utan att utvecklingen förbättras för alla.

Personer med funktionsnedsättning betydligt mer utsatta

En av de största nyheterna i NTU 2026 är att Brå för första gången har ställt frågor om bland annat funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och transerfarenhet.

De nya frågorna visar tydliga skillnader mellan befolkningsgrupper.

Bland kvinnor som uppger att de har en funktionsnedsättning svarar 14,5 procent att de utsattes för sexualbrott under 2025.

Motsvarande andel bland kvinnor utan funktionsnedsättning är 5,8 procent.

Det innebär att den självrapporterade utsattheten är ungefär 2,5 gånger så hög i gruppen kvinnor med funktionsnedsättning.

Brås resultat visar också att personer med funktionsnedsättning generellt rapporterar större brottsutsatthet och otrygghet. Färre i gruppen uppger dessutom ett stort förtroende för rättsväsendet.

Skillnader framkommer även mellan grupper utifrån sexuell läggning. Exempelvis uppger 5,0 procent av homosexuella och 4,2 procent av bisexuella att de utsattes för misshandel under 2025, jämfört med 2,3 procent bland heterosexuella.

Eftersom frågorna är nya saknas tidigare jämförbara resultat. Det går därför inte att säga om dessa gruppers utsatthet har ökat eller minskat.

Brå framhåller också att flera av grupperna är små i undersökningen, vilket gör vissa uppskattningar mer statistiskt osäkra.

Varför visar NTU och anmälda brott ibland olika resultat?

En viktig skillnad är att Nationella trygghetsundersökningen inte mäter samma sak som polisens statistik över anmälda brott.

Det framgår tydligt när resultaten för misshandel jämförs.

I NTU minskade andelen som uppgav att de utsatts för misshandel från 2,6 procent under 2024 till 2,4 procent under 2025.

Samtidigt visar Brås statistik att antalet anmälda misshandelsbrott ökade med 4 procent under 2025.

Det kan verka motsägelsefullt, men uppgifterna beskriver olika förhållanden.

NTU mäter hur stor andel av befolkningen som uppger att de utsatts för brott. Även händelser som aldrig polisanmälts kan komma med.

Statistiken över anmälda brott mäter registrerade brottshändelser. Samma person kan förekomma i flera anmälningar, och statistiken påverkas bland annat av människors benägenhet att anmäla brott.

Dessutom är definitionerna och avgränsningarna inte alltid desamma.

Brås slutliga statistik för 2025 visar att knappt 1,44 miljoner brott anmäldes i Sverige, vilket var 3 procent färre än under 2024.

Men precis som i NTU varierar utvecklingen mellan olika brottstyper.

Det gäller också mer avgränsade företeelser, exempelvis gängskjutningarna i Sverige 2026. Utvecklingen för en enskild typ av våldsbrott kan inte ensam beskriva den samlade brottsligheten eller befolkningens trygghet.

Den stora nedgången i oro är därför inte ett bevis för att det faktiskt begås nio procentenheter färre brott. Det är människors uppfattningar som har förändrats så mycket.

Så gjordes Nationella trygghetsundersökningen 2026

NTU är en återkommande befolkningsundersökning som Brå använder för att följa utvecklingen av brottsutsatthet, otrygghet och förtroende för rättsväsendet.

Årets datainsamling genomfördes mellan januari och april 2026.

Undersökningen omfattar personer mellan 16 och 84 år. Av ett urval på 210 225 personer besvarade 64 475 enkäten.

Den oviktade svarsfrekvensen var 30,8 procent. Brå använder statistisk viktning för att minska effekterna av skillnader i urval och svarsbortfall.

Det finns ändå begränsningar. Vissa grupper är svårare att nå, och människors minnesbilder samt vilja att berätta om utsatta situationer kan påverka svaren.

Den som vill granska resultaten närmare kan läsa Brås fullständiga rapport om Nationella trygghetsundersökningen 2026.

Vad ligger bakom den minskade oron?

Brå har inte fastställt någon enskild förklaring till att oron för brottsligheten sjunker så kraftigt.

Resultaten visar att svenskarnas uppfattningar har förändrats, men undersökningen kan inte avgöra hur mycket som beror på den faktiska brottsutvecklingen, samhällsdebatten eller andra omständigheter.

Det går därför inte heller att dra slutsatsen att någon enskild politisk åtgärd orsakat nedgången.

Det tydligaste beskedet från NTU 2026 är att färre svenskar uppger omfattande oro för brottsligheten än för ett år sedan. Samtidigt kvarstår stora skillnader i den egna tryggheten och utsattheten – både mellan kvinnor och män och mellan andra grupper i befolkningen.