Sida fördelar 1,039 miljarder kronor i humanitärt stöd till människor som drabbats av krig, hunger och naturkatastrofer. Sudan får den största enskilda tilldelningen, följt av Jemen. Samtidigt varnar myndigheten för att en ovanligt kraftig El Niño kan förvärra situationen i flera krisområden.

Det nya stödpaketet offentliggjordes onsdagen den 14 oktober 2026. Pengarna ska användas till livräddande insatser i några av världens svåraste humanitära kriser. Hjälpen förmedlas genom FN-organ, rödakorsrörelsen och internationella hjälporganisationer.

Men Sidas egen redovisning lämnar också en fråga obesvarad. Myndigheten anger att 960 miljoner kronor fördelas till 25 kriser, medan de specificerade landbeloppen bara summerar till 901 miljoner.

Här går Sidas 1,039 miljarder kronor i nödhjälp

Sudan får mest pengar i den nya fördelningen, 100 miljoner kronor. Landet befinner sig i en omfattande humanitär katastrof efter flera års krig, med miljontals människor på flykt och stora problem med hunger och tillgång till sjukvård.

Jemen får 74 miljoner kronor. Därefter följer Demokratiska republiken Kongo, Etiopien och Sydsudan, som får 61 miljoner kronor vardera.

Den nya fördelningen omfattar också länder som Myanmar, Afghanistan, Ukraina och Haiti.

I tabellen visas Sidas specificerade belopp för oktober och myndighetens uppgifter om det sammanlagda humanitära stödet till respektive kris under 2026.

Källa: Sidas fördelning den 14 oktober 2026. Årsbeloppen inkluderar oktoberfördelningen och ska inte läggas ovanpå denna. Något särskilt oktoberbelopp anges inte för Kuba.

De största mottagarna är länder där väpnade konflikter har slagit sönder samhällsfunktioner och gjort stora delar av befolkningen beroende av internationell hjälp.

I Jemen har kriget och den långvariga hungerkrisen gjort det särskilt svårt för hjälporganisationer att nå människor med mat, mediciner och andra förnödenheter.

59 miljoner kronor saknas i den specificerade fördelningen

En genomgång av Sidas publicerade fördelning visar att beloppen inte går att stämma av fullt ut.

Myndigheten uppger att 960 miljoner kronor fördelas till 25 humanitära kriser. Men summan av de enskilda oktoberbelopp som redovisas är 901 miljoner kronor.

Det finns därmed en skillnad på 59 miljoner kronor som inte förklaras av den specificerade landlistan.

Utöver krisstödet får FN:s humanitära flygtjänst UNHAS 40 miljoner kronor. Ytterligare 39 miljoner kronor återstår matematiskt av hela miljardpaketet efter de två övergripande posterna på 960 respektive 40 miljoner.

Sida nämner även särskilda insatser för skydd av utsatta människor, äganderätt i humanitära situationer och stöd till lokala organisationer i Ukraina och Colombia. Men underlaget ger inte en fullständig beloppsfördelning mellan samtliga insatser.

Det går därför inte att avgöra vilka mottagare som omfattas av den oförklarade mellanskillnaden.

Är det nya pengar eller pengar från biståndsbudgeten?

Det är viktigt att skilja mellan ett nytt beslut om stöd och ett nytt anslag från staten.

Sidas humanitära anslag för 2026 uppgår till cirka 4,5 miljarder kronor. Redan i april presenterade myndigheten en större fördelning på 2,761 miljarder kronor.

Oktoberpaketet innebär ytterligare beslut om hur humanitära biståndsmedel ska användas, men Sida meddelar inte att staten har höjt biståndsbudgeten med 1,039 miljarder kronor.

Det handlar alltså om en ny fördelning av bistånd, inte ett besked om att Sverige har beslutat om lika mycket i nya budgetanslag.

De sammanlagda årssummorna i tabellen visar också varför oktoberbeloppen måste hållas isär från tidigare stöd. Sudan har exempelvis tilldelats totalt 357 miljoner kronor under 2026 enligt Sidas redovisning, varav 100 miljoner ingår i oktoberbeslutet.

Sidas humanitära anslag är dessutom inte samma sak som Sveriges samlade bistånd. Staten finansierar internationellt utvecklingssamarbete och humanitära organisationer även genom andra anslag och stödformer.

FN:s flygtjänst får 40 miljoner kronor

En särskild del av paketet går till FN:s humanitära flygtjänst, UNHAS, som drivs av FN:s livsmedelsprogram WFP.

Flygtjänsten transporterar hjälparbetare och förnödenheter till områden där vanliga flygförbindelser saknas eller där vägar blivit för farliga.

Det kan handla om konfliktområden där vägtransporter riskerar att stoppas, men också om platser som isolerats av översvämningar eller annan förstörd infrastruktur.

Stödet till flygtjänsten är därmed inte direkt mat- eller sjukvårdshjälp. Det finansierar transporter som gör det möjligt för hjälporganisationer att genomföra sådana insatser.

Under 2025 transporterade UNHAS globalt över 240 000 passagerare och omkring 2 500 ton humanitärt gods. Siffrorna gäller hela verksamheten, inte effekten av det nya svenska bidraget.

Vilka organisationer förmedlar hjälpen?

Pengarna ska kanaliseras genom etablerade humanitära aktörer.

Bland organisationerna finns FN:s livsmedelsprogram WFP, barnfonden UNICEF, flyktingorganet UNHCR och Internationella rödakorskommittén.

Även International Organization for Migration (IOM), Norwegian Refugee Council, Action Against Hunger och International Rescue Committee finns bland de aktuella partnerorganisationerna.

Stödet kan bland annat gå till livsmedel, behandling av undernäring, sjukvård, rent vatten, skydd och hjälp åt människor som tvingats lämna sina hem.

Det betyder inte att varje land får samma typer av insatser. Behoven och möjligheterna att genomföra hjälparbetet skiljer sig kraftigt mellan krisområdena.

Kraftig El Niño kan förvärra de humanitära kriserna

Sida lyfter också fram risken för nya klimatrelaterade katastrofer.

Den pågående El Niño väntas enligt Världsmeteorologiska organisationen WMO bli mycket kraftig och kan överträffa tidigare rekord.

WMO:s prognos från den 8 oktober pekar på en temperaturavvikelse på omkring 3,7 grader i det centrala tropiska Stilla havet under oktober–december. Det skulle överträffa tidigare uppmätta toppnivåer för motsvarande tremånadersperiod.

Det är dock fortfarande en prognos, inte ett redan fastställt rekord.

El Niño innebär förändringar i havstemperaturer och atmosfärens cirkulation som kan påverka nederbörd och temperaturer över stora delar av världen.

I vissa regioner ökar risken för torka, medan andra kan drabbas av kraftiga regn och översvämningar. Konsekvenserna varierar mellan länder och årstider.

Hurbra har tidigare förklarat hur El Niño 2026 fungerar och vilka effekter fenomenet kan få.

Klimatförändringarna kan förvärra följderna av extrema väderhändelser, men det är inte fastställt att de gör själva El Niño-fenomenet starkare eller vanligare.

För människor som redan lever i krig eller akut fattigdom kan även en begränsad försämring av väderförhållandena få stora konsekvenser. Förstörda skördar, översvämmade vägar och stigande matpriser kan snabbt öka behovet av hjälp.

Humanitära behov långt större än pengarna som finns

Sida hänvisar till att över 256 miljoner människor är i akut behov av humanitärt stöd och skydd.

Samtidigt är de internationella hjälpinsatserna kraftigt underfinansierade. Enligt myndigheten har omkring 40 procent av de efterfrågade medlen i den globala humanitära finansieringsappellen säkrats.

Miljardpaketet kan därmed finansiera viktiga insatser, men det täcker bara en begränsad del av de samlade behoven.

För Sverige är oktoberbeslutet en betydande fördelning av redan budgeterade biståndsresurser. För hjälporganisationerna blir den avgörande frågan hur snabbt pengarna kan omsättas i mat, sjukvård, transporter och annat stöd till människor som behöver hjälpen.