Sjukfrånvaron i Sverige minskar. Under 2025 blev de längre sjukfallen 5 procent färre och sjukskrivningarna med psykiatriska diagnoser minskade ännu mer. Men betyder det att svenskarna mår bättre? Samtidigt visar annan statistik att anmälda arbetssjukdomar ökar kraftigt och att arbetslösheten kan påverka hur många som sjukskrivs.
Försäkringskassans nya rapport om sjukfrånvaron, som publicerades den 13 oktober 2026, visar att sjukfrånvaron minskade inom samtliga större branscher under förra året. Nedgången omfattar både kvinnor och män och flera olika diagnosgrupper.
Utvecklingen är tydlig, men myndigheten varnar för att dra för långtgående slutsatser om svenskarnas hälsa. En svag arbetsmarknad kan bidra till färre sjukskrivningar utan att människor nödvändigtvis har blivit friskare.
Sjukfrånvaron minskade med 5 procent under 2025
Antalet nya sjukfall som varade längre än 14 dagar minskade med 5 procent jämfört med 2024. Det motsvarar 86 startade sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande.
Även det sammanlagda antalet ersatta sjukpenningdagar minskade, med 3 procent. Under 2025 betalades i genomsnitt sjukpenning för 9,1 dagar per förvärvsarbetande.
Den största förändringen gäller psykiatriska diagnoser, där antalet nya sjukfall sjönk med 12 procent.
| Diagnosgrupp | Förändring 2025 |
|---|---|
| Psykiatriska diagnoser | −12 % |
| Övriga diagnoser | −3 % |
| Skador | −2 % |
| Sjukdomar i muskler och skelett | −0,5 % |
Trots minskningen är psykiatriska diagnoser fortfarande den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar.
Kvinnor är fortfarande nästan dubbelt så ofta sjukskrivna
Sjukfrånvaron minskade bland både kvinnor och män. Skillnaderna mellan könen är däremot fortsatt stora.
Under 2025 registrerades 113 nya sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande kvinnor, jämfört med 61 bland män.
Kvinnor hade därmed omkring 85 procent fler startade sjukfall än män, räknat i förhållande till antalet förvärvsarbetande.
Skillnaden syns också i hur många dagar som ersattes med sjukpenning.
| Sjukfrånvaro 2025 | Resultat |
|---|---|
| Kvinnor, nya sjukfall per 1 000 | 113 |
| Män, nya sjukfall per 1 000 | 61 |
| Kvinnor, sjukpenningdagar per person | 12,1 |
| Män, sjukpenningdagar per person | 6,3 |
Enligt Försäkringskassan har könsskillnaderna varit relativt stabila under de senaste 15 åren.
Att kvinnor oftare arbetar inom vård, omsorg och andra yrken med hög arbetsbelastning är en del av förklaringen. Myndigheten pekar också på att kvinnor i genomsnitt tar större ansvar för hushållsarbete och omsorg om närstående.
Hela skillnaden mellan kvinnor och män kan däremot inte förklaras med enbart yrkesval eller fördelningen av arbetet i hemmet.
Vård och omsorg har betydligt högre sjukfrånvaro
Trots att sjukfrånvaron minskade i alla större branscher är skillnaderna mellan olika arbetsplatser stora.
Särskilt tydligt är det inom vård, omsorg och sociala tjänster. Där registrerades 56 procent fler nya sjukfall per förvärvsarbetande än genomsnittet för arbetslivet.
Antalet ersatta sjukpenningdagar låg dessutom 59 procent över genomsnittet.
Även kommuner och regioner har högre sjukfrånvaro än den privata sektorn. Det betyder däremot inte att offentliga arbetsgivare automatiskt har sämre arbetsmiljö. En stor del av skillnaderna hänger samman med vilka verksamheter som bedrivs och vilka som arbetar där.
En annan skillnad finns mellan stora och små företag.
I mikroföretag med färre än tio anställda registrerades endast 59 nya sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande. Däremot tenderar sjukfallen att vara längre när en anställd väl blir sjukskriven.
Försäkringskassan lyfter bland annat att små arbetsgivare kan ha svårare att erbjuda alternativa arbetsuppgifter och anpassningar som gör det möjligt att återvända till arbetet.
Samtidigt ökade de anmälda arbetssjukdomarna med 29 procent
Medan Försäkringskassan redovisar färre längre sjukfall visar Arbetsmiljöverkets statistik en helt annan utveckling för anmälda arbetssjukdomar.
Nästan 17 400 arbetssjukdomar anmäldes under 2025, vilket var 29 procent fler än året innan.
Särskilt stor var ökningen av anmälningar där organisatoriska och sociala faktorer angavs som orsak. Hit hör exempelvis hög arbetsbelastning och ett alltför högt arbetstempo.
Dessa anmälningar ökade med 40 procent.
Det innebär att antalet längre sjukfall med sjukpenning minskade med 5 procent samtidigt som anmälningarna om arbetssjukdomar ökade med 29 procent.
Siffrorna mäter dock olika saker.
En anmäld arbetssjukdom behöver inte leda till sjukskrivning längre än 14 dagar. Antalet anmälningar påverkas också av hur många som anmäler misstänkta arbetssjukdomar.
Det går därför inte att utifrån ökningen slå fast att arbetsmiljön generellt har försämrats.
Men statistiken visar varför färre sjukskrivningar inte automatiskt behöver innebära färre arbetsrelaterade hälsoproblem.
Arbetslösheten kan vara en del av förklaringen
Försäkringskassan pekar på att konjunkturen påverkar sjukfrånvaron.
När arbetslösheten stiger kan även sjukskrivningstalen förändras. Det beror bland annat på att sammansättningen av dem som har arbete förändras och att anställningsvillkoren kan påverka möjligheten och benägenheten att använda sjukförsäkringen.
Under 2025 var den svenska arbetsmarknaden fortsatt svag.
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar steg arbetslösheten från 8,4 procent under 2024 till 8,8 procent under 2025. Antalet arbetslösa ökade med omkring 30 000 personer till cirka 510 000.
Arbetslösheten steg alltså samtidigt som de längre sjukfallen blev färre.
Det bevisar däremot inte att arbetslösheten orsakade nedgången i sjukskrivningarna. Försäkringskassans rapport anger inte hur stor del av minskningen som kan förklaras av konjunkturen.
Osäkra anställningar kan påverka sjukskrivningarna
En tidigare undersökning från Försäkringskassan, publicerad i augusti 2026, visar att personer med osäkra anställningar och låga inkomster använder sjukpenning mer sällan.
Det behöver inte betyda att de är friskare.
Den som har en osäker ställning på arbetsmarknaden kan ha andra ekonomiska och praktiska förutsättningar för att vara sjukskriven än någon med en trygg tillsvidareanställning.
Det gör sjukpenningstatistiken svår att använda som ett direkt mått på hur hela befolkningen mår.
Statistiken visar inte hur många svenskar som är sjuka
En avgörande detalj i Försäkringskassans rapport är vad som faktiskt mäts.
Statistiken över startade sjukfall gäller sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Den omfattar alltså inte alla som stannar hemma från arbetet på grund av sjukdom.
Kortare sjukperioder faller utanför just detta mått.
Det finns också människor som har sjukdomar och andra hälsoproblem utan att vara sjukskrivna eller få sjukpenning.
Under 2025 fick 89 procent av de förvärvsarbetande ingen sjukpenning alls från Försäkringskassan.
Det betyder inte att 89 procent var helt friska under året. De kan ha varit sjuka under kortare perioder, arbetat trots hälsoproblem eller av andra skäl inte fått sjukpenning.
För den som vill förstå vad som gäller vid en längre sjukperiod finns en separat guide om hur man blir sjukskriven, med information om sjuklön, läkarintyg och sjukpenning.
Försäkringskassans statistik omfattar dessutom en avgränsad grupp förvärvsarbetande i åldern 17–69 år, utifrån registeruppgifter om sysselsättning. När arbetsmarknaden förändras kan det därför också påverka vilka människor som ingår i jämförelserna.
Har svenskarna verkligen blivit friskare?
Det går inte att ge ett säkert ja eller nej utifrån den nya rapporten.
Att färre längre sjukfall registreras är en tydlig förändring. Minskningen är särskilt stor inom psykiatriska diagnoser och syns inom samtliga större branscher.
Men utvecklingen sker samtidigt som arbetslösheten har ökat och anmälningarna om arbetssjukdomar blivit fler.
För att avgöra om svenskarnas hälsa faktiskt har förbättrats behövs fler mått än antalet sjukfall med sjukpenning. Bland annat måste utvecklingen av den självrapporterade hälsan, arbetsmiljön och sjukdomsförekomsten vägas in.
Försäkringskassans statistik ger ett tydligt besked om sjukförsäkringen: färre längre sjukskrivningar påbörjades under 2025.
Om det framför allt beror på bättre hälsa, förändrade arbetsvillkor eller den svagare arbetsmarknaden är däremot inte fastställt.