330 kronor i månaden lägger deltagarna i Streamingbarometern 2026 i genomsnitt på streamingtjänster. Det motsvarar nästan 4 000 kronor om året. Samtidigt går omkring 24 timmar per år åt till att leta efter något att se. Den nya undersökningen visar också att allt fler kan tänka sig reklam för att få ett billigare abonnemang.

Streamingbarometern 2026, som publicerades den 13 oktober av tv.nu, bygger på svar från 2 000 användare av tv-guiden. Deltagarna använder i genomsnitt 4,3 streamingtjänster och 62 procent använder minst fyra.

Undersökningen är inte representativ för hela Sveriges befolkning. Däremot ger den en bild av hur streamingvanorna ser ut bland tv.nu:s användare och väcker frågan hur mycket pengar som egentligen går till tjänster som inte används.

Så mycket kostar streaming enligt Streamingbarometern 2026

De svarande lägger i genomsnitt 330 kronor i månaden på streaming och använder 4,3 tjänster. Det betyder inte att de betalar för 4,3 abonnemang. En del tjänster kan vara gratis eller ingå i andra paket.

Resultaten visar att streaming är en stor del av vardagen för många av deltagarna. Men kostnaden behöver sättas i relation till hur mycket tjänsterna faktiskt används.

Vad blir streamingkostnaden på ett år?

En månadskostnad kan se ganska liten ut, särskilt när abonnemangen betalas var för sig. På ett år blir summorna betydligt större.

Ett hushåll som betalar 500 kronor i månaden lägger alltså 6 000 kronor om året på streaming. Det är 2 040 kronor mer än årskostnaden vid tv.nu-deltagarnas genomsnittliga månadsutgift.

Att minska kostnaden från 330 till 200 kronor i månaden innebär en besparing på 1 560 kronor per år.

Den som vill se vad olika abonnemang faktiskt kostar kan jämföra aktuella priser i vår guide till streamingtjänsternas priser 2026.

Fler tjänster och mer tid går åt till att leta

Streamingbarometern visar att deltagarna använder fler tjänster än förra året. Genomsnittet har ökat från 3,9 till 4,3 tjänster, medan andelen som använder minst fyra har stigit från 58 till 62 procent.

Även den dagliga tittartiden har ökat, från 95 till 107 minuter.

Men det är inte bara själva tittandet som tar tid. Deltagarna uppger att de lägger motsvarande 24 timmar om året på att leta efter filmer, serier och annat innehåll.

Det är tre timmar mer än i 2025 års undersökning.

Söktiden har inte ökat varje år

En jämförelse med tidigare Streamingbarometrar visar att tiden som går åt till att hitta något att se varierar.

Årets resultat är alltså högre än förra årets, men lägre än 2024 års nivå.

Undersökningarna bygger på olika grupper av svarande. Siffrorna ska därför inte tolkas som en säkerställd utveckling för hela Sveriges befolkning.

De visar ändå att deltagarna under flera år har rapporterat en betydande tidsåtgång för att hitta något att titta på.

Utslaget över året motsvarar 24 timmar ungefär fyra minuter om dagen. För den som ofta hoppar mellan olika streamingappar kan en samlad söktjänst vara ett sätt att minska letandet.

Fler kan acceptera reklam för ett lägre pris

En av nyheterna i Streamingbarometern 2026 är att en majoritet av deltagarna för första gången uppger att de kan tänka sig reklam i utbyte mot ett billigare abonnemang.

Det innebär inte att reklamabonnemang alltid är det bästa ekonomiska valet.

Hos SkyShowtime kostar exempelvis Standard med reklam 69 kronor i månaden, medan Standard utan reklam kostar 109 kronor enligt de ordinarie priser som kontrollerats.

Skillnaden är 40 kronor per månad, eller 480 kronor på ett år.

Men det finns fler skillnader. Reklamabonnemanget saknar möjlighet att ladda ned innehåll för offlinevisning och tillåter en samtidig ström. Standard utan reklam erbjuder två samtidiga strömmar och nedladdningar.

För ett hushåll som ofta tittar på olika skärmar samtidigt kan det dyrare alternativet därför fortfarande vara mer användbart.

Det gäller också att kontrollera vilka tjänster som över huvud taget erbjuder reklamabonnemang i Sverige. Netflix har exempelvis meddelat att företagets reklamabonnemang ska lanseras i Sverige den 1 mars 2027.

Priser och villkor kan ändras, så jämförelsen bör alltid göras mot det aktuella erbjudandet.

Fem sätt att minska streamingkostnaden

Det finns ingen anledning att betala för flera tjänster samtidigt om de inte används. En genomgång av abonnemangen kan räcka för att minska kostnaden med över tusen kronor om året.

1. Kontrollera vad du betalar. Gå igenom bankkontot och korttransaktionerna för de senaste månaderna. Kontrollera även årsbetalningar och abonnemang som faktureras via mobil- eller bredbandsoperatören.
2. Hitta alla aktiva prenumerationer. På iPhone kan prenumerationer hanteras via Inställningar och Apple-kontot. På Android finns motsvarande hantering i Google Play. Abonnemang som köpts direkt från en leverantör behöver normalt hanteras där.
3. Se vilka tjänster du faktiskt använder. Ett abonnemang för 89 kronor i månaden kostar 1 068 kronor om året. Om tjänsten inte har använts på flera månader är det värt att överväga en uppsägning.
4. Betala inte för allt samtidigt. Det går att prenumerera på en tjänst under en period, se det innehåll man är intresserad av och sedan byta. Läs mer om hur du kan rotera streamingtjänster och sänka kostnaden. Kontrollera eventuella bindningstider och rabatter innan du säger upp något.
5. Sök efter innehållet innan du öppnar apparna. Tjänster som JustWatch kan hjälpa dig att hitta var en viss film eller serie finns. Det minskar behovet av att leta igenom flera olika streamingtjänster.

Den största besparingen behöver inte komma från att välja ett billigare abonnemang. Att helt avsluta en tjänst som sällan används kan ge mer.

Betalar svenskar verkligen 330 kronor i månaden?

Streamingbarometerns genomsnitt ska inte förväxlas med vad ett genomsnittligt svenskt hushåll betalar.

Undersökningen bygger på 2 000 användare av tv.nu, som sannolikt har ett större intresse för tv och streaming än många andra. Deltagarna har inte valts ut som ett representativt urval av Sveriges befolkning.

Det finns samtidigt oberoende undersökningar som visar hur omfattande den svenska streamingmarknaden har blivit.

Enligt Nordicoms Mediebarometer 2025 tittade 68 procent av befolkningen mellan 9 och 85 år på strömmad tv en genomsnittlig dag. Den undersökningen bygger på ett slumpmässigt befolkningsurval och mäter inte samma sak som Streamingbarometern.

Analysföretaget Mediavision uppskattade dessutom antalet betalda streamingabonnemang i Sverige till omkring elva miljoner vid slutet av första kvartalet 2026. Under andra kvartalet stannade tillväxten av efter en längre period av uppgång.

Mediavision rapporterade även genomsnittliga abonnemangsintäkter på 75 kronor för reklamabonnemang och 126 kronor för reklamfria abonnemang. Det är genomsnitt för olika abonnemangstyper, inte en direkt prisjämförelse mellan två likvärdiga alternativ.

Siffrorna ger en bredare bild av marknaden, men säger inte hur mycket varje enskilt hushåll behöver betala.

Den egna kostnaden är viktigare än genomsnittet

Streamingbarometern 2026 visar att deltagarna använder många tjänster, lägger tusentals kronor om året på abonnemang och fortfarande ägnar mycket tid åt att hitta något att titta på.

Men en hög kostnad är inte automatiskt onödig. För den som använder tjänsterna dagligen kan de vara väl värda pengarna. För någon som betalar för flera abonnemang utan att använda dem är läget ett annat.

Den enklaste kontrollen är att jämföra tre saker: vad varje tjänst kostar, när den senast användes och vilket innehåll som faktiskt skulle saknas om abonnemanget avslutades.

Det ger ett bättre beslutsunderlag än att enbart försöka komma under undersökningens genomsnitt på 330 kronor i månaden.