Dödsskjutningarna i Sverige har minskat kraftigt under 2026. Enligt Ekot har tolv dödsskjutningar inträffat hittills i år, varav bara två sedan i somras. Polisens statistik visar samtidigt att det totala antalet skjutningar har mer än halverats jämfört med förra året. Nedgången är ännu större om man jämför med åren då skjutvapenvåldet var som mest omfattande.

Den senaste rapporteringen från Sveriges Radio, den 13 oktober, pekar på ett tydligt trendbrott. Men siffrorna behöver läsas med viss försiktighet. Antalet dödsskjutningar är inte alltid detsamma som antalet människor som dödats, och statistiken för 2026 är fortfarande preliminär.

Antalet skjutningar har mer än halverats under 2026

Polismyndighetens statistik för januari till september visar 61 bekräftade skjutningar i Sverige under 2026. Under motsvarande period 2025 registrerades 136 skjutningar.

Det är en minskning med 55 procent på ett år.

Skillnaden blir ännu större när utvecklingen jämförs över flera år. Under januari till september 2022 inträffade 314 bekräftade skjutningar. Fyra år senare är antalet 61, en nedgång med drygt 80 procent.

Även antalet dödsoffer har minskat kraftigt.

Så har skjutningarna utvecklats i Sverige

Uppgifterna gäller januari–september respektive år och bygger på Polismyndighetens månadsstatistik. Siffrorna är preliminära och kan revideras.

Siffrorna visar att nedgången inte började i år. Antalet skjutningar har minskat under flera år, medan antalet dödsoffer har varierat mer.

Det som utmärker 2026 är att båda måtten nu ligger på betydligt lägre nivåer än under de föregående åren.

Tolv dödsskjutningar men 13 döda – hur går det ihop?

Ekot rapporterar om tolv dödsskjutningar under 2026. I polisens publicerade statistik för januari till september redovisas samtidigt 13 avlidna.

Det behöver inte innebära att någon av uppgifterna är felaktig.

En dödsskjutning är en händelse där minst en människa dödats. Om två människor mister livet vid samma skjutning räknas det fortfarande som en skjutningshändelse, men två dödsoffer.

Det finns dessutom skillnader i hur löpande sammanställningar uppdateras och avgränsas.

När man jämför utvecklingen mellan olika år är det därför viktigt att använda samma statistikserie och samma tidsperiod.

Polisens månatliga sammanställningar gör det möjligt att jämföra januari–september under flera år utan att blanda ihop hela kalenderår med ett pågående år.

Örebromassakern påverkar jämförelsen med 2025

En viktig förklaring till att antalet dödsoffer var relativt högt under 2025 är masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari.

Tio människor mördades vid attacken. Det innebär att en enda skjutning stod för en stor del av dödsoffren under årets första nio månader.

Under januari–september 2025 registrerade polisen totalt 38 avlidna i skjutningar, jämfört med 13 under samma period 2026.

Det motsvarar en minskning med ungefär 66 procent.

Om de tio dödsoffren i Örebro räknas bort enbart för att visa hur en exceptionell händelse påverkar jämförelsen blir siffrorna 28 respektive 13. Även då är minskningen omkring 54 procent.

Det är ingen alternativ officiell statistik, men jämförelsen visar att nedgången inte enbart kan förklaras av att masskjutningen i Örebro inträffade förra året.

Varför minskar dödsskjutningarna i Sverige?

Det finns flera möjliga förklaringar till utvecklingen. Däremot går det inte att slå fast exakt hur stor del av minskningen som beror på en enskild åtgärd eller förändring.

En förklaring handlar om hur konflikter mellan kriminella nätverk utvecklas.

Kriminologen Sven Granath beskriver i Ekots rapportering hur färre mord kan innebära färre nya hämndaktioner. När en människa dödas kan det utlösa ytterligare våld, som i sin tur leder till nya hämndförsök.

Om färre mord inträffar kan den kedjan försvagas.

Samtidigt har polisen förändrat sitt arbete mot den organiserade brottsligheten. Internationellt samarbete, gripanden av personer med ledande roller i kriminella nätverk och insatser för att stoppa planerade våldsdåd är delar av det arbetet.

Även förebyggande metoder som gruppvåldsintervention, där polis och andra samhällsaktörer arbetar mot särskilt våldsdrivande grupper, kan ha betydelse.

Men att flera insatser har genomförts samtidigt som skjutningarna minskat bevisar inte hur stor effekt varje insats haft.

I vår tidigare genomgång av varför gängskjutningarna minskar i Sverige finns en bredare förklaring av polisens metoder, nätverkskonflikterna och arbetet mot nyrekryteringen.

Även sprängningarna har minskat

En fråga är om det minskade skjutvapenvåldet innebär att de kriminella nätverken i stället använder mer sprängmedel.

Den senaste statistiken ger inget stöd för en sådan generell förskjutning under 2026.

Under januari–september registrerade polisen 76 detonationer, jämfört med 158 under samma period 2025.

Det motsvarar en minskning med ungefär 52 procent.

Både skjutningarna och sprängningarna har alltså blivit betydligt färre.

Det betyder däremot inte att konflikterna inom den organiserade brottsligheten har upphört. Polisen har fortsatt beskrivit konfliktnivån som hög, och det finns fortfarande en omfattande rekrytering av unga till kriminella miljöer.

Dödsskjutningar är inte samma sak som allt dödligt våld

Den kraftiga minskningen gäller framför allt de skjutningar som ingår i polisens löpande statistik.

Det är viktigt att skilja dessa uppgifter från Brottsförebyggande rådets statistik över samtliga konstaterade fall av dödligt våld.

Brå granskar bland annat mord och dråp oavsett om gärningen genomförts med skjutvapen, kniv eller någon annan metod.

Under hela 2025 redovisade Brå 84 konstaterade fall av dödligt våld i Sverige. Av dessa hade 42 begåtts med skjutvapen.

Det går alltså inte att använda nedgången i polisens skjutningsstatistik som ett direkt mått på hur allt dödligt våld i samhället utvecklas.

Är det ett bestående trendbrott?

Att antalet skjutningar har minskat flera år i följd talar för att utvecklingen är mer än en tillfällig förändring under några enskilda månader.

Men 2026 är ännu inte avslutat.

Polisens siffror kan revideras när händelser utreds och klassificeras, och utvecklingen under årets återstående månader är inte känd.

Det mest anmärkningsvärda i den statistik som finns tillgänglig den 13 oktober är ändå tydligt: Sverige har gått från 314 skjutningar under januari–september 2022 till 61 under samma period 2026.

Samtidigt har antalet dödsoffer minskat från 49 till 13.

Det är en kraftig förändring efter flera år då dödsskjutningarna varit en av Sveriges mest uppmärksammade samhällsfrågor. Hur varaktig nedgången blir återstår att se.