Hälften av företagen i en ny global undersökning från PwC pekar ut attacker mot AI-system som ett av de cyberhot de är minst förberedda på. Samtidigt räknar 84 procent med att öka sina säkerhetsbudgetar. Men bakom de växande investeringarna finns stora brister i företagens grundläggande dataskydd – och ett enda allvarligt intrång kan kosta miljontals dollar.
Attacker mot AI-system har blivit företagens största beredskapsproblem inom cybersäkerhet. Det visar PwC:s Global Digital Trust Insights 2027, som bygger på svar från 3 934 företags- och teknikledare i 71 länder.
Hela 50 procent placerar angrepp mot AI-system bland de fem cyberhot som deras organisationer är minst förberedda på. Det betyder inte att hälften av företagen saknar allt skydd mot AI-attacker, utan att de ser området som en av sina största svagheter.
Resultatet speglar hur snabbt artificiell intelligens har blivit en del av företagens verksamheter. AI används för allt från kundservice och administration till programmering och avancerad dataanalys. Samtidigt skapas nya möjligheter för angripare att komma åt information eller påverka viktiga system.
AI-attacker oroar mer än ransomware
PwC:s undersökning visar att AI-system har gått förbi flera etablerade cyberhot när företagen bedömer sin egen beredskap.
| Cyberhot | Andel som rankar hotet bland de fem de är minst förberedda på |
|---|---|
| Attacker mot AI-system | 50 % |
| Molnrelaterade hot | 40 % |
| Angrepp via externa leverantörer | 34 % |
| Ransomware, utpressningsprogram | 33 % |
| Angrepp mot programvaruleveranskedjan | 33 % |
Siffrorna ska inte förväxlas med hur ofta olika attacker inträffar. Ransomware kan fortfarande orsaka omfattande ekonomiska skador, även om fler företag upplever att de har sämre kontroll över riskerna med AI.
Det finns dessutom två olika problem att hantera. Angripare kan använda AI för att effektivisera traditionella cyberattacker, exempelvis nätfiske och kartläggning av sårbarheter. Men de kan också rikta angrepp direkt mot företagens egna AI-system.
I det senare fallet kan målet vara att manipulera hur en AI-tjänst fungerar, komma åt information genom osäkra integrationer eller utnyttja systemets behörigheter.
84 procent planerar större säkerhetsbudgetar
Den ökade oron avspeglas i företagens investeringsplaner.
Enligt PwC räknar 84 procent av de tillfrågade med att öka cybersäkerhetsbudgeten under de kommande tolv månaderna. Det är en uppgång från 78 procent i föregående undersökning.
AI är ett prioriterat område. Totalt 58 procent uppger att de prioriterar AI i sina cybersäkerhetsbudgetar.
För leverantörer av säkerhetsteknik innebär utvecklingen en växande potentiell marknad. För företagen som ska göra investeringarna är frågan mer komplicerad: vilka åtgärder minskar faktiskt risken för kostsamma avbrott och informationsläckor?
PwC:s resultat visar nämligen att många organisationer fortfarande saknar fullt utvecklade skydd inom betydligt mer grundläggande områden.
Bara fem procent har genomfört alla dataskyddsåtgärder
Företagen i undersökningen har i genomsnitt fullt genomfört tre av sju centrala åtgärder för att hantera datarisker. Endast fem procent har genomfört samtliga.
Bristerna gäller bland annat kontrollen över vilken information företagen har, hur den hanteras och hur den skyddas från att lämna organisationen.
| Säkerhetsåtgärd | Fullt genomförd hos |
|---|---|
| Klassificering av data | 49 % |
| Skydd mot informationsläckage | 48 % |
| Kryptering och liknande skydd | 42 % |
| Systematisk kartläggning av data | 37 % |
| Dataminimering | 36 % |
Att en åtgärd inte är fullt genomförd innebär inte nödvändigtvis att företaget saknar den helt. Men resultaten visar hur långt många organisationer har kvar till ett heltäckande skydd.
Det blir särskilt viktigt när AI-system ansluts till interna databaser, kundregister och andra verksamhetskritiska system.
Ett företag kan exempelvis införa en AI-assistent för att underlätta medarbetarnas arbete. Om behörigheterna är för generösa kan assistenten samtidigt få tillgång till information som användaren egentligen inte borde kunna se.
Om företaget dessutom saknar en tillförlitlig kartläggning av sina uppgifter kan det bli svårt att veta vilken information som riskerar att exponeras.
Det ekonomiska problemet handlar därmed inte enbart om avancerade cyberattacker. Det handlar också om att företag inför ny teknik snabbare än de hinner skapa kontroll över den.
Dataintrång kan kosta miljontals dollar
Vad säkerhetsbristerna kan innebära ekonomiskt framgår av en separat undersökning från IBM.
I företagets Cost of a Data Breach Report 2026, som omfattar 602 organisationer som drabbats av dataintrång, uppgick den genomsnittliga kostnaden till 4,99 miljoner dollar.
För de undersökta intrång där angripare använde AI uppgick genomsnittskostnaden till omkring sex miljoner dollar.
Det rör sig om internationella genomsnitt bland organisationer som faktiskt har drabbats, inte om vad en vanlig cyberattack kostar ett svenskt företag. Undersökningen är dessutom fristående från PwC:s rapport.
Kostnaderna kan komma från flera håll. Företag behöver undersöka hur intrånget skett, återställa system, hantera informationsläckor och i vissa fall anlita extern expertis. Till detta kommer möjliga intäktsbortfall, förlorade kunder och juridiska konsekvenser.
Ett längre driftstopp kan bli särskilt dyrt när digitala system är avgörande för försäljning, leveranser eller produktion.
För banker och andra finansiella verksamheter kan konsekvenserna dessutom nå långt utanför det enskilda företaget. Störningar i kritiska system aktualiserar exempelvis frågan om vad som händer med kundernas pengar vid en cyberattack mot banksystemet.
Företagen måste skydda mer än AI-modellerna
Säkerheten kring artificiell intelligens kan inte lösas enbart genom att köpa nya verktyg för att övervaka AI-system.
Företagen behöver fortfarande veta vilka tjänster som används, vilken information tjänsterna behandlar och vilka andra system de kan kommunicera med.
En grundläggande åtgärd är att begränsa behörigheterna. Varken medarbetare eller automatiserade AI-agenter bör ha större tillgång till känslig information och verksamhetskritiska funktioner än vad deras uppgifter kräver.
Andra viktiga skydd är flerfaktorsautentisering, löpande säkerhetsuppdateringar, övervakning av misstänkt aktivitet och säkerhetskopior som verkligen går att återställa.
Det räcker heller inte att ha en plan för hur en incident ska hanteras. Företaget behöver ha testat att verksamheten kan fortsätta, eller återupptas, om viktiga system slutar fungera.
Även här visar PwC:s undersökning en tydlig svaghet. Bara 39 procent av organisationerna har fullt utvecklade kontinuitetsplaner för cyberincidenter.
Vem bär ansvaret när AI skapar nya risker?
En annan svårighet är att företagen organiserar ansvaret för AI-säkerheten på olika sätt.
I PwC:s undersökning placerar 29 procent ansvaret hos teknikledningen, exempelvis CIO eller CTO. Ytterligare 26 procent pekar ut en särskild AI-chef eller AI-funktion, medan 17 procent lägger ansvaret hos cybersäkerhetsorganisationen.
Samtidigt instämmer bara 47 procent starkt i att cyberrisker är en återkommande fråga på styrelsens dagordning.
Det innebär inte att ansvarsfördelningen måste se likadan ut i alla företag. Däremot behöver det vara tydligt vem som godkänner nya AI-tjänster, vem som bedömer riskerna och vem som kan fatta beslut om att begränsa eller stänga av ett system vid en incident.
För företagsledningar är den centrala utmaningen att säkerhetsarbetet måste följa med när AI får en större roll i verksamheten.
PwC:s undersökning visar att investeringsviljan är hög. Men om pengarna främst går till nya AI-baserade säkerhetslösningar, samtidigt som företag fortfarande saknar kontroll över sin information och förmågan att hantera ett driftstopp, riskerar viktiga sårbarheter att bestå.
Det är skillnaden mellan att spendera mer på cybersäkerhet och att faktiskt bli bättre skyddad.