Ett nytt läkemedel kan förändra kampen mot hiv, men priset och tillgången väcker hård kritik. Läkare Utan Gränser lanserar nu en kampanj mot läkemedelsbolaget Gilead och pekar samtidigt på svenska banker och pensionsfonder med investeringar på närmare 15 miljarder kronor i företaget. Frågan är om svenska sparpengar kan bidra till att fler får tillgång till behandlingen.

Läkemedlet lenakapavir förebygger hiv och behöver ges som injektionsbehandling vid endast två tillfällen per år. I USA har behandlingen ett årligt listpris på 28 218 dollar, motsvarande omkring 283 000 kronor enligt Läkare Utan Gränsers beräkning.

Samtidigt visar forskning att generiska versioner på sikt skulle kunna säljas för några hundralappar per patient och år. Skillnaden är enorm, men siffrorna beskriver olika saker: det amerikanska listpriset jämförs med beräknade framtida generikapriser, inte med Gileads verifierade tillverkningskostnad.

Så stor är prisskillnaden för hivläkemedlet

Lenakapavir säljs i USA under namnet Yeztugo och har utvecklats av det amerikanska läkemedelsbolaget Gilead Sciences.

Behandlingen är ett av de mest uppmärksammade framstegen inom hivprevention på senare år. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderade i juli 2025 lenakapavir som ytterligare ett alternativ för personer som behöver förebyggande läkemedelsbehandling mot hiv.

Till skillnad från traditionell förebyggande tablettbehandling behöver patienten inte komma ihåg att ta ett läkemedel varje dag. I stället ges injektionerna med sex månaders mellanrum.

Det kan få stor betydelse för människor som har svårt att få regelbunden tillgång till vård eller läkemedel.

Men priset är en central konflikt.

En vetenskaplig kostnadsanalys har beräknat att generiskt lenakapavir skulle kunna säljas för 35–46 dollar per patient och år vid en produktionsvolym på två miljoner behandlingsår. Vid fem miljoner behandlingsår och effektivare produktion kan priset enligt modellen sjunka till omkring 25 dollar.

Det motsvarar ungefär 250 kronor i den lägsta delen av beräkningen.

Jämfört med Läkare Utan Gränsers svenska omräkning av det amerikanska listpriset blir skillnaden då drygt 1 100 gånger.

Det betyder däremot inte att Gilead tillverkar läkemedlet för 250 kronor och säljer det för 283 000 kronor.

Forskarna har uppskattat möjliga framtida försäljningspriser vid storskalig generisk produktion. Kalkylen omfattar bland annat råmaterial, produktionskostnader, vinstmarginal och beskattning.

Gileads faktiska tillverkningskostnad för läkemedlet är inte offentligt fastställd i underlaget.

Att mycket lägre priser kan bli möjliga stöds däremot av konkreta avtal. Under 2025 presenterades överenskommelser om framtida generisk försäljning för omkring 40 dollar per patient och år, med planerade leveranser från 2027.

Det är fortfarande framtida distributionslösningar, inte ett pris som redan gäller på alla marknader.

26 länder pekas ut som utestängda

En viktig del av kritiken gäller inte enbart priset, utan vilka länder som får möjlighet att köpa billigare generiska versioner.

Gilead har tecknat frivilliga licensavtal med sex läkemedelstillverkare. Avtalen omfattar 120 länder och territorier och ger tillverkarna rätt att producera och distribuera generiskt lenakapavir inom de angivna marknaderna.

Men flera stora medelinkomstländer saknas.

Läkare Utan Gränser har identifierat 26 länder och territorier som står utanför licenssystemet.

Region	Länder och territorier
Asien	Kina, Malaysia
Europa och Centralasien	Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet
Latinamerika	Argentina, Brasilien, Colombia, Costa Rica, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Mexiko, Paraguay, Peru, Venezuela
Mellanöstern och Nordafrika	Algeriet, Iran, Irak, Jordanien, Libanon, Palestina

Att ett land står utanför licenserna betyder inte att läkemedlet är förbjudet där. Det innebär att de generikatillverkare som omfattas av Gileads avtal inte får sälja sina licensierade versioner på den marknaden.

Länderna kan i stället behöva förhandla direkt med Gilead, använda andra inköpslösningar eller förlita sig på alternativa rättsliga möjligheter.

Läkare Utan Gränser kritiserar särskilt att bland annat Brasilien, Argentina och Mexiko står utanför licenserna, trots att länder i regionen också har haft betydelse för läkemedlets kliniska utveckling.

Nytt avtal förändrar bilden i Latinamerika

En viktig förändring har dock skett efter organisationens ursprungliga kartläggning.

Den 15 september 2026 presenterade Gilead och den regionala hälsoorganisationen PAHO ett nytt avtal som ger 14 latinamerikanska länder möjlighet att köpa lenakapavir genom en särskild inköpslösning.

Bland dessa finns Brasilien, Mexiko, Argentina, Colombia och Peru.

Länderna omfattas fortfarande inte av generikalicenserna, men det är inte längre korrekt att beskriva dem som helt utan en avtalad inköpsväg.

Avtalet innebär samtidigt inte att priset offentliggjorts eller att läkemedlet redan har levererats till samtliga länder.

För exempelvis Kina, Malaysia, Turkiet och flera länder i Mellanöstern erbjuder PAHO-avtalet ingen motsvarande lösning.

Den kvarstående konflikten handlar därför både om vilka länder som omfattas av generisk konkurrens och vilka priser andra länder kan förhandla fram.

Gilead hänvisar till egna lågprisprogram

Gilead framhåller att bolaget redan arbetar för att öka tillgången till lenakapavir i fattigare länder.

Företaget har en modell där läkemedlet inledningsvis distribueras genom internationella organisationer, samtidigt som generikatillverkarna förbereder större produktion.

Bolaget uppger att leveranserna genom bland annat Globala fonden och det amerikanska biståndsprogrammet PEPFAR sker utan vinst för Gilead.

Det är bolagets egen beskrivning av affärsmodellen och ska inte förväxlas med ett oberoende fastställt försäljningspris för varje leverans.

Ambitionen har utökats till att nå upp till tre miljoner människor senast vid slutet av 2028.

Det finns också faktiska resultat. Enligt Globala fonden hade närmare 100 000 personer i nio afrikanska länder fått lenakapavir fram till mitten av augusti 2026.

De första generiska leveranserna väntades enligt organisationens uppgifter i september komma mot slutet av 2026, med större tillgänglighet under 2027.

Gileads officiella beskrivning av tillgångsstrategin och licensländerna visar hur bolaget har valt att organisera distributionen.

Läkare Utan Gränser anser ändå att insatserna inte räcker. Organisationen uppger också att den under mer än ett år försökt köpa lenakapavir direkt från Gilead utan att få möjlighet att göra det.

Någon självständigt verifierad förklaring från Gilead till just dessa avvisade inköpsförsök finns inte i det granskade underlaget.

Svenska pensionspengar i Gilead – nära 15 miljarder kronor

Den svenska kopplingen är central i Läkare Utan Gränsers nya kampanj.

Enligt organisationens sammanställning har svenska banker, pensionsfonder och andra finansaktörer investeringar på sammanlagt omkring 14,9 miljarder kronor i Gilead.

Uppgifterna bygger på investeringsdata från december 2025 och är alltså inte en exakt redovisning av innehaven i oktober 2026.

Bland de största posterna i sammanställningen finns:

• Nordea: cirka 2,8 miljarder kronor.
• Swedbank: cirka 2,5 miljarder kronor.
• Sjunde AP-fonden: cirka 2,3 miljarder kronor.
• SEB: cirka 1,8 miljarder kronor.
• Handelsbanken: cirka 1,2 miljarder kronor.
• Alecta: cirka 921 miljoner kronor.

Totalt omfattar sammanställningen 16 svenska finansaktörer.

Att svenska pensionspengar verkligen finns investerade i Gilead går också att bekräfta direkt genom AP7:s egen redovisning.

Den 30 juni 2026 ägde AP7 Aktiefond 1 895 133 aktier i läkemedelsbolaget, med ett marknadsvärde på drygt 2,3 miljarder kronor.

Det innebär att ett stort antal svenska pensionssparare indirekt har ekonomiska intressen i företaget. AP7 är en central aktör i det svenska premiepensionssystemet, som också behandlas i vår genomgång av PPM-fonderna.

Men stora investeringar i kronor innebär inte automatiskt stort inflytande över ett börsbolag.

Så mycket kan svenska aktieägare faktiskt påverka

Gilead är ett av världens stora läkemedelsföretag och har över en miljard utestående aktier.

Jämför man AP7:s redovisade innehav från juni med Gileads uppgifter om antalet röstberättigade aktier inför bolagsstämman i april 2026 motsvarar innehavet omkring 0,15 procent av rösterna.

Det är en liten ägarandel.

AP7 kan därmed inte ensamt tvinga Gilead att sänka priser eller förändra sina licensavtal.

Däremot har institutionella ägare flera möjligheter att påverka bolag.

De kan föra dialog med företagsledningen, rösta på bolagsstämmor, stödja aktieägarförslag och samarbeta med andra investerare för att samla större ägargrupper bakom gemensamma krav.

Det finns dessutom ett konkret exempel på hur frågor om tillgång till läkemedel redan har lyfts bland Gileads ägare.

Aktieägarförslag om läkemedelstillgång röstades ned

På Gileads årsstämma den 30 april 2026 behandlades ett aktieägarförslag om att bolagets styrelse skulle redovisa hur förlängda patentexklusiviteter påverkar patienters tillgång till läkemedel.

Förslaget fick omkring 134 miljoner röster för och 887 miljoner emot.

Bland de avgivna ja- och nejrösterna motsvarade stödet ungefär 13 procent.

Förslaget avslogs alltså med stor marginal.

Det gällde inte specifikt lenakapavir, och det framgår inte av det granskade materialet hur AP7 röstade.

Men omröstningen visar både möjligheten och begränsningen i aktieägarinflytandet.

Investerare kan lyfta frågor om patent och läkemedelstillgång till bolagets högsta beslutande organ. Att få majoritet för krav som styrelsen motsätter sig är däremot en helt annan sak.

För svenska pensionsförvaltare kan därför samarbete med större internationella ägare vara betydligt viktigare än den enskilda svenska röstandelen.

Något bevis för att svenska pensionspengar redan har fått Gilead att ändra priset på lenakapavir finns inte.

Är hivsprutan godkänd i Sverige?

Lenakapavir är godkänt för förebyggande behandling inom EU under läkemedelsnamnet Yeytuo.

EU-godkännandet kom den 25 augusti 2025, efter en positiv vetenskaplig bedömning från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Det omfattar även Sverige.

Men ett europeiskt godkännande betyder inte att ett läkemedel automatiskt säljs eller subventioneras i varje medlemsland.

Enligt Fass tillhandahålls Yeytuos injektionsberedning inte på den svenska marknaden. Svenska Referensgruppen för Antiviral Terapi anger också i sina rekommendationer från 2026 att läkemedlet inte ingår i det svenska högkostnadsskyddet.

Det finns samtidigt etablerad förebyggande hivbehandling i tablettform som omfattas av högkostnadsskyddet.

Något verifierat svenskt försäljningspris för Yeytuo finns inte i det tillgängliga underlaget.

De 283 000 kronor som Läkare Utan Gränser lyfter fram ska därför inte tolkas som vad en svensk patient skulle behöva betala.

Priset är bara en del av frågan

Lenakapavir visar hur snabbt medicinska framsteg kan skapa nya möjligheter att förebygga hiv. Att människor kan skyddas med behandling två gånger om året skulle kunna få särskilt stor betydelse i länder där den dagliga tillgången till läkemedel är osäker.

Men vägen från medicinskt genombrott till bred tillgång avgörs också av patent, licenser, produktionskapacitet, nationella godkännanden och prisförhandlingar.

Gilead har redan öppnat för generisk produktion i 120 länder och inlett leveranser genom internationella hälsoprogram. Samtidigt står stora medelinkomstländer fortfarande utanför generikalicenserna.

För Läkare Utan Gränser är kampanjens mål att förmå bolaget att gå längre och snabbare.

Den svenska frågan blir då vad pensionsförvaltare och banker är beredda att göra med sitt ägarinflytande.

De kan inte ensamma bestämma priset på hivläkemedlet. Men de kan välja om tillgången till behandlingen ska vara en fråga de aktivt driver gentemot Gilead – och om de vill försöka samla andra ägare bakom samma krav.