Sverigedemokraternas Tobias Andersson anser att partiets förslag om ett omfattande slöjförbud bidrog till att skrämma bort unga väljare i riksdagsvalet. Nu ifrågasätter även partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson hur långt förslaget gick. Kritiken kommer samtidigt som SD försöker förstå sitt valnederlag och Andersson själv har förlorat en tung position i riksdagen.
Sverigedemokraterna tappade sju procentenheter bland väljare mellan 18 och 21 år, enligt SVT:s vallokalsundersökning Valu. Partiets stöd i gruppen sjönk från 22 procent i valet 2022 till 15 procent 2026.
Tobias Andersson, tidigare ordförande för ungdomsförbundet Ungsvenskarna och en av partiets mer framträdande yngre politiker, anser att slöjdebatten är en del av förklaringen.
I en intervju med SVT kritiserar han partiets utspel om ett brett förbud mot muslimska slöjor på allmän plats. Han menar att förslaget inte var tillräckligt genomarbetat och att partiet misslyckades med att förklara vad det skulle innebära.
– Utspelet om slöjförbud saknade nyans, förklaring och argumentationsunderlag, säger Andersson till SVT.
Kritiken är särskilt uppmärksammad eftersom den kommer från en framträdande SD-politiker som länge haft nära kontakt med partiets unga väljare.
Även SD:s partisekreterare ifrågasätter slöjförbudet
Andersson är inte ensam om att rikta kritik mot förslagets utformning.
I Ekots lördagsintervju den 10 oktober säger Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson att förslaget om ett totalt slöjförbud blev för långtgående.
Han hade hellre sett ett mer avgränsat förbud, framför allt riktat mot små barn och vissa yrkesgrupper.
Enligt Bäckström Johansson handlade en central del av ambitionen om att motverka situationer där barn tvingas bära slöja utan möjlighet att själva välja. Han anser att det bredare förslaget delvis tappade kontakten med det syftet.
Därmed finns en tydlig gemensam nämnare mellan Anderssons och partisekreterarens kritik: båda ifrågasätter hur långt SD gick i slöjfrågan.
Det betyder däremot inte att de gör exakt samma valanalys. Andersson kopplar uttryckligen utspelet till förlusten av unga väljare, medan Bäckström Johanssons kritik främst gäller själva förslagets omfattning.
Partisekreteraren har dessutom betonat att han framför sin personliga uppfattning. Något nytt formellt partibeslut om att dra tillbaka totalförbudet har inte presenterats.
Vad ville Sverigedemokraterna förbjuda?
Skillnaden mellan SD:s tidigare politik och utspelet inför valet är viktig för att förstå kritiken.
Partiet hade sedan tidigare förespråkat förbud mot heltäckande ansiktsslöjor som burka och niqab. Sådana plagg täcker ansiktet helt eller nästan helt.
Den 11 juni 2026 presenterade SD däremot ett betydligt mer långtgående förslag som även skulle omfatta vanliga muslimska huvuddukar, däribland hijab, på allmän plats.
Det skulle alltså inte enbart handla om plagg som döljer ansiktet.
Partiets jämställdhets- och hederspolitiska talesperson Sara Gille motiverade förslaget med att slöjor enligt SD:s uppfattning kan vara uttryck för kvinnoförtryck och hedersrelaterad kontroll.
Samtidigt fanns ingen färdig lagtext. Partiet ville att en utredning skulle ta fram reglernas närmare utformning, vilket innebar att frågor om undantag, tillämpning och eventuella sanktioner återstod.
Det är denna utvidgning, från ansiktstäckande plagg till även vanliga huvuddukar, som nu ifrågasätts inom partiet.
Står SD fortfarande bakom förslaget?
På Sverigedemokraternas egen webbplats beskrivs partiets politik kring slöja i skolan och offentlig verksamhet i mer begränsade termer.
Där handlar det bland annat om förbud i förskola, grundskola och offentlig sektor, med hänvisning till barns situation och kravet på neutralitet för personer som företräder staten.
Det är en snävare inriktning än juniutspelet om ett generellt förbud på allmän plats.
Det går dock inte att dra slutsatsen att partiledningen nu har övergett det mer långtgående förslaget. Webbplatsens formulering visar inte när den aktuella linjen fastställdes, och något nytt formellt beslut har inte kunnat bekräftas.
Det saknas också ett verifierat nytt besked från partiledaren Jimmie Åkesson om huruvida just juniutspelet fortfarande ska vara vägledande för partiets politik.
SD tappade stort bland de yngsta väljarna
Siffrorna från SVT:s Valu visar att Sverigedemokraternas stöd bland 18–21-åringar minskade påtagligt mellan de två senaste riksdagsvalen.
| Parti | Valu 2022 | Valu 2026 |
|---|---|---|
| Sverigedemokraterna | 22 % | 15 % |
| Moderaterna | 26 % | 30 % |
| Socialdemokraterna | 20 % | 20 % |
För Sverigedemokraterna motsvarar nedgången sju procentenheter. Moderaterna gick samtidigt framåt i samma åldersgrupp, medan Socialdemokraternas stöd var oförändrat.
SD fick totalt 17,48 procent av rösterna i riksdagsvalet 2026 och 62 mandat, jämfört med 73 mandat efter valet 2022.
I Hurbra:s tidigare genomgång av SD:s valresultat och vilka väljare partiet förlorade framgår att utvecklingen bland unga var en del av ett bredare valbakslag.
Det finns däremot en viktig begränsning i Anderssons resonemang.
Valu kan visa hur stödet har förändrats i olika väljargrupper, men undersökningen bevisar inte att just slöjförslaget orsakade nedgången. Väljare kan ha påverkats av flera frågor samtidigt, och det går inte att utifrån dessa siffror fastställa hur många som övergav SD på grund av en enskild kampanjfråga.
Anderssons slutsats är därför en politisk analys av valresultatet, inte en statistiskt fastställd förklaring.
Intern kritik har diskuterats efter valet
Enligt Tobias Andersson har slöjfrågan också diskuterats internt i Sverigedemokraterna efter valnederlaget.
Han uppger att det vid ett möte med partiets distriktsordförande fanns en utbredd uppfattning om att slöjdebatten hade fått för stor plats.
Det är Anderssons beskrivning av diskussionen. Något gemensamt offentligt ställningstagande från distriktsordförandena har inte bekräftats.
Andersson är heller inte den enda SD-företrädaren som har lyft frågor om partiets valstrategi.
Vice ordföranden Henrik Vinge har diskuterat om partiets hårdare ton gentemot muslimer och debatten om tonårsutvisningar kan ha påverkat valresultatet negativt.
Mattias Bäckström Johansson har i sin tur sagt att det kan finnas något i Vinges resonemang, men samtidigt framhållit att andra partier enligt hans uppfattning förvrängde SD:s politik under valrörelsen.
Det är alltså inte fråga om en helt gemensam intern förklaring till valnederlaget. Däremot visar uttalandena att flera ledande företrädare nu offentligt diskuterar både hur politiken utformades och hur den kommunicerades.
Andersson förlorade ordförandeposten i näringsutskottet
Den öppna kritiken kommer kort efter att Tobias Andersson förlorat sitt uppdrag som ordförande i riksdagens näringsutskott.
Efter Sverigedemokraternas ommöblering har han i stället placerats som partiets andranamn i utbildningsutskottet.
I SVT:s intervju säger Andersson att han inte själv önskade förändringen och att han trivdes med sitt tidigare uppdrag.
Förflyttningen har väckt frågor eftersom han tidigare hamnat i offentliga meningsskiljaktigheter med partiledningen.
Efter masskjutningen på Campus Risbergska 2025 kritiserade Andersson exempelvis partiets hållning till begränsningar av vissa halvautomatiska vapen, däribland AR-15. Han har tidigare berättat att den konflikten fick interna konsekvenser för honom.
Jimmie Åkesson har samtidigt tillbakavisat beskrivningen att förändringarna i SD:s riksdagsorganisation skulle handla om petningar.
I en debattartikel i Expressen den 8 oktober beskrev partiledaren i stället ommöbleringen som en del av ett större strategiskt arbete efter fyra år av Tidösamarbete.
Det finns därmed två olika beskrivningar av vad som hänt: Andersson konstaterar att han förlorat ett uppdrag han ville behålla, medan Åkesson betonar behovet av organisatorisk förnyelse.
Något fastställt samband mellan Anderssons kritik i slöjfrågan och hans nya utskottsplacering finns inte.
Ett generellt slöjförbud skulle också prövas juridiskt
Diskussionen handlar inte enbart om SD:s möjligheter att vinna tillbaka väljare. Ett brett slöjförbud skulle även väcka juridiska frågor.
I december 2022 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att kommunerna Skurup och Staffanstorp saknade lagstöd för sina beslut att förbjuda huvudduk och liknande plagg i kommunala förskolor och grundskolor.
Domstolen konstaterade att klädsel som uttrycker religionstillhörighet omfattas av grundlagens skydd för yttrandefriheten och att inskränkningar kräver stöd i lag.
Det avgörandet innebär inte att varje tänkbart nationellt förbud automatiskt är uteslutet. Däremot visar det att ett framtida lagförslag måste utformas med hänsyn till grundläggande fri- och rättigheter.
Även därför spelar skillnaden mellan ett begränsat förbud i vissa verksamheter och ett generellt förbud på allmän plats stor roll.
Vad händer nu med SD:s slöjpolitik?
Efter valet har Jimmie Åkesson signalerat att Sverigedemokraterna behöver kunna ompröva tidigare positioner. I Hurbra:s artikel om Åkessons besked efter valresultatet beskrivs hans resonemang om partiets framtida vägval.
Slöjfrågan har nu blivit ett konkret exempel på den diskussionen.
Tobias Andersson anser att utspelet skadade partiets ställning bland unga. Mattias Bäckström Johansson tycker att förslaget gick för långt. Andra ledande företrädare har samtidigt ifrågasatt delar av valrörelsens ton och prioriteringar.
Det som återstår är att se om kritiken leder till en faktisk förändring av Sverigedemokraternas politik, eller om partiledningen håller fast vid ambitionen om ett brett förbud.
Fram till dess är det skillnad mellan den växande offentliga interna kritiken och ett nytt officiellt besked från partiet.