Den amerikanska armén har bestämt att Fort Hood-skytten Nidal Hasan ska avrättas den 3 december 2026. Avrättningen ska genomföras av en militär exekutionspluton och Pentagon planerar att direktsända den för allmänheten. Beskedet saknar känd motsvarighet i modern amerikansk historia, men juridiska processer kan fortfarande stoppa verkställigheten.

Nidal Hasan, som dömdes till döden för att ha mördat 13 människor vid militärbasen Fort Hood i Texas 2009, har nu fått ett formellt avrättningsdatum. Enligt den amerikanska armén ska verkställigheten ske den 3 december klockan 13.00 lokal tid, vilket motsvarar 20.00 svensk tid.

Platsen blir Fort Hood i Texas och metoden är arkebusering, där en särskilt utsedd exekutionspluton genomför avrättningen med skjutvapen.

Det mest uppmärksammade beskedet kom emellertid den 8 oktober, när Pentagon bekräftade att avrättningen är tänkt att direktsändas. Om planen genomförs skulle allmänheten för första gången kunna följa en amerikansk avrättning genom en offentlig direktsändning på internet.

Pentagon bekräftar planerna på direktsändning

USA:s försvarsminister Pete Hegseth har sagt att människor ska få möjlighet att bevittna avrättningen. Han motiverar beslutet med att allmänheten behöver se vilka konsekvenser en masskjutning som den vid Fort Hood får.

Pentagon bekräftade därefter för Associated Press att avsikten är att göra avrättningen tillgänglig genom en direktsändning.

Det finns fortfarande flera obesvarade frågor. Försvarsdepartementet har inte offentliggjort vilken plattform som ska användas, hur allmänheten ska få tillgång till sändningen eller om hela avrättningsförloppet kommer att visas utan begränsningar.

Det finns alltså ännu ingen bekräftad offentlig sändningslänk. Beskedet gäller planen att direktsända avrättningen, inte att alla praktiska och juridiska detaljer redan är lösta.

Från Trumps godkännande till ett fastställt datum

President Donald Trump godkände verkställigheten av Hasans dödsdom den 2 oktober. Det var ett avgörande steg eftersom en militär dödsdom måste godkännas av presidenten innan den kan verkställas.

Hurbra har tidigare rapporterat om Trumps beslut och de juridiska hinder som kan försena Hasans avrättning.

Sedan dess har processen gått vidare.

Den 6 oktober fattade arméledningen det formella beslutet att avrättningen ska genomföras den 3 december på Fort Hood. Armén fastställde samtidigt att metoden ska vara militär exekutionspluton.

Pentagons efterföljande besked om direktsändningen innebär ytterligare ett steg. Det handlar inte längre enbart om huruvida Hasan ska avrättas, utan också om hur staten tänker visa verkställigheten för omvärlden.

Trots att datumet är fastställt är det inte säkert att avrättningen kan genomföras enligt planen.

Juridiska hinder kan fortfarande stoppa avrättningen

Hasan dömdes till döden i augusti 2013 efter masskjutningen vid Fort Hood den 5 november 2009. Då dödades 13 människor och ytterligare 32 skadades.

Den ordinarie militära överklagandeprocessen är avslutad. USA:s högsta domstol beslutade i mars 2025 att inte ta upp Hasans överklagande.

Det betyder däremot inte att alla rättsliga möjligheter är uttömda.

En federal domstol kan besluta om uppskov

Hasan kan fortfarande försöka få sin sak prövad genom en så kallad habeas corpus-ansökan i det civila federala domstolssystemet.

En sådan process kan bland annat handla om rättsliga fel eller andra omständigheter som påverkar möjligheten att verkställa dödsdomen.

Om en domstol beslutar att verkställigheten ska skjutas upp under prövningen kan den 3 december passera utan att avrättningen genomförs.

Militärjuristen Eugene R. Fidell har enligt Associated Press bedömt att en sådan process skulle kunna bli utdragen, potentiellt så länge att den fortsätter efter den nuvarande presidentadministrationens mandatperiod.

Det är dock inte fastställt att Hasan kommer att inleda en sådan process eller att en domstol skulle bevilja honom uppskov.

Tvist om tillgången till advokat

En annan fråga gäller hur Hasan underrättades om presidentens godkännande.

John Galligan, som tidigare har företrätt Hasan, har invänt mot att ingen försvarsadvokat närvarade när beskedet lämnades. Han anser att förfarandet strider mot arméns regler.

Armén tillbakavisar anklagelsen och uppger att man gjorde upprepade försök att nå juridiska företrädare. Enligt armén har Hasan inte heller hindrats från att kommunicera med advokater.

Föreskrifterna anger att en försvarsadvokat eller civil advokat kan närvara vid underrättelsen om personen är rimligen tillgänglig.

Det återstår därmed att se om frågan leder till någon rättslig prövning. Något regelbrott är inte fastslaget.

Arméns regler väcker frågor om direktsändningen

Utöver möjligheten att stoppa själva avrättningen finns en annan juridiskt intressant fråga: hur Pentagon ska kunna genomföra en offentlig direktsändning inom ramen för de befintliga militära reglerna.

Den amerikanska arméns föreskrifter från oktober 2023 beskriver ett kontrollerat förfarande där endast särskilt godkända personer får bevittna en avrättning.

Det kan handla om anhöriga till offren, juridiska företrädare och ett begränsat antal journalister.

Reglerna innehåller också särskilda bestämmelser om vilka personer som får närvara och hur identiteten på dem som genomför avrättningen ska skyddas.

Personer under 18 år får exempelvis inte bevittna avrättningen på plats.

Föreskrifterna beskriver däremot inte någon särskild ordning för att direktsända en avrättning till en obegränsad publik på internet.

Det innebär inte automatiskt att Pentagons plan är olaglig. Men skillnaden mellan ett slutet vittnesförfarande och en offentlig digital sändning skapar frågor som ännu inte har besvarats.

Hur ska åldersbegränsningar hanteras när tittare befinner sig utanför militärbasen? Hur ska personalens identitet skyddas? Vem ansvarar för att bilderna inte sprids vidare utan kontroll?

Det är frågor som kan få stor betydelse för hur, eller om, den planerade direktsändningen kan genomföras.

Första militära avrättningen sedan 1961

Även utan direktsändningen skulle Hasans avrättning vara historisk.

USA:s militär har inte genomfört någon avrättning sedan den 13 april 1961, då soldaten John A. Bennett hängdes vid Fort Leavenworth i Kansas.

Det skulle alltså bli den första militära avrättningen på mer än 65 år.

Metoden gör också fallet ovanligt.

Den senaste amerikanska militära avrättningen genom arkebusering ägde rum den 31 januari 1945, när soldaten Eddie Slovik avrättades i Frankrike efter att ha dömts för desertering under andra världskriget.

Hasans avrättning skulle därmed också innebära att en exekutionspluton används inom det amerikanska militära rättssystemet för första gången på över 80 år.

USA har visat avrättningar tidigare – men inte på det här sättet

Offentliga avrättningar har förekommit tidigare i amerikansk historia. Under 1800-talet kunde stora folksamlingar samlas för att se när dömda personer hängdes.

Sådana avrättningar försvann successivt under 1900-talet. Hängningen av Rainey Bethea i Kentucky 1936 brukar beskrivas som USA:s sista offentliga avrättning, även om historiska uppgifter också pekar på en offentlig hängning i Missouri 1937.

I modern tid har särskilda grupper ibland fått följa avrättningar genom videolänk.

När Timothy McVeigh avrättades 2001 efter bombdådet i Oklahoma City kunde exempelvis vissa anhöriga till offren bevittna verkställigheten genom en intern televisionsöverföring.

Men den sändningen var begränsad till särskilt berörda personer. Den var inte tillgänglig för allmänheten.

Det är just denna skillnad som gör Pentagons nya plan så uppmärksammad.

Enligt Associated Press genomgång av beslutet finns inga dokumenterade tidigare exempel på en amerikansk avrättning som har direktsänts öppet på internet.

Debatten: Ökad insyn eller offentligt spektakel?

Beslutet väcker också en större diskussion om vad staten bör visa när en dödsdom verkställs.

Juridikprofessorn Deborah Denno vid Fordham University menar att en offentlig sändning skulle kunna öka insynen i hur dödsstraff faktiskt genomförs.

Det argumentet har särskild betydelse eftersom flera amerikanska avrättningar genom giftinjektion har lett till omfattande kritik efter problem under verkställigheten.

Ur det perspektivet kan en direktsändning göra det svårare för staten att dölja vad som faktiskt händer.

Men offentligheten har också en annan sida.

Elisabeth Semel vid University of California, Berkeley, lyfter frågor om den dömdes värdighet och om vilka personer som ska kunna ta del av en avrättning.

En avgörande skillnad finns mellan att låta oberoende journalister granska en statlig verkställighet och att staten själv distribuerar bilderna till en potentiellt global publik.

När en avrättning sänds digitalt kan materialet dessutom spelas in, kopieras och spridas långt efter att händelsen är över.

Den offentliga insyn som förespråkarna efterfrågar kan därmed samtidigt förvandla en statlig verkställighet till ett permanent tillgängligt våldsamt bildmaterial.

Vad händer fram till den 3 december?

Den amerikanska armén har nu ett fastställt datum och en beslutad avrättningsmetod. Pentagon har dessutom bekräftat planen på en direktsändning.

Men flera avgörande frågor återstår.

Det är fortfarande oklart om Hasan kommer att använda sina kvarvarande rättsliga möjligheter, om någon domstol beslutar om uppskov och hur Pentagon ska hantera de praktiska och juridiska frågorna kring en offentlig sändning.

Den 3 december är därför ett beslutat avrättningsdatum, inte en garanti för att verkställigheten verkligen kommer att äga rum.

Och även om själva avrättningen kan genomföras enligt planen återstår frågan om USA verkligen kommer att visa den för allmänheten på det sätt som Pentagon nu har aviserat.