Danmarks säkerhetspolis PET ser en tydlig förändring i den ryska sabotageaktiviteten. Under våren handlade det främst om planering, men från försommaren har betydligt fler operationer genomförts, enligt myndigheten. Försvarsindustrin och företag som bidrar till Ukrainas militära försörjning pekas ut som centrala mål – men PET har inte offentliggjort vilka danska företag som drabbats eller vilka konkreta sabotagefall det handlar om.

PET ser ett skifte från planering till handling

Beskedet kom från PET:s chefsanalytiker Josefine Christensen vid Homeland Security Conference i Köpenhamn den 7 oktober.

Enligt Reuters rapportering om uttalandet såg den danska säkerhetspolisen under våren omfattande rysk planering av sabotage, men relativt få operationer som faktiskt genomfördes.

Från försommaren förändrades bilden.

PET bedömer nu att Ryssland genomför betydligt fler operationer och att verksamheten blivit mer direkt riktad mot mål som kan påverka västländernas militära stöd till Ukraina.

Det är en tydlig skärpning jämfört med PET:s offentliga besked i början av september. Då uppgav myndigheten att den såg konkret rysk planering och förberedelse av sabotage i Danmark, framför allt mot försvarsindustrin och verksamheter kopplade till stödet till Ukraina.

Nu säger PET alltså att aktiviteten inte längre huvudsakligen stannar vid förberedelser.

Vapenproduktion har blivit ett viktigare mål

Enligt PET har inriktningen också förändrats.

Christensen beskriver hur tidigare ryska operationer i bred mening syftat till att skapa störningar och påverka väst. När detta inte har fått länderna att minska stödet till Ukraina har fokus enligt PET flyttats närmare själva försörjningskedjan bakom krigsmaterielen.

Det innebär bland annat ett större intresse för vapenproduktion och företag som på olika sätt bidrar till leveranser till Ukraina.

Det är en viktig skillnad. Ett angrepp mot ett företag i försvarsindustrin kan få en mer direkt effekt på produktion, lagerhållning eller leveranser än en operation som främst syftar till att skapa osäkerhet eller allmänna störningar.

PET har tidigare pekat ut just försvarsindustrin och verksamheter kopplade till Ukrainastödet som särskilt utsatta.

Inga utsatta företag har namngivits

Samtidigt finns tydliga begränsningar i vad som är offentligt känt.

PET har inte namngivit vilka danska företag som ska ha utsatts för genomförda ryska sabotageoperationer.

Myndigheten har inte heller offentliggjort någon lista över händelser, platser eller anläggningar som knyts till beskedet. Det går därför inte utifrån den offentliga informationen att slå fast exakt vilka sabotage som avses eller vilken bevisning PET har för kopplingen till Ryssland i varje enskilt fall.

Det är viktigt eftersom Danmark har haft flera säkerhetsincidenter och misstänkta hybridhändelser under senare tid. De ska inte automatiskt räknas in bland de operationer som PET nu beskriver.

Det nya beskedet är i första hand en underrättelsebedömning från den danska säkerhetstjänsten: PET anser att ryska operationer har gått från omfattande förberedelser till mer faktisk handling.

Ryssland har återkommande avvisat västliga anklagelser om sabotage och hybridoperationer och har tidigare anklagat Danmark för att rikta påståenden mot Moskva utan tillräckliga bevis.

Uppdrag kan börja med en till synes oskyldig bild

En del av den ryska metoden är enligt PET att låta andra människor utföra de praktiska uppgifterna.

Personer kan rekryteras via Telegram, sociala medier eller andra digitala kanaler och behöver inte nödvändigtvis känna till vem som i slutänden ligger bakom uppdraget.

Det första uppdraget kan vara begränsat. En person kan exempelvis ombes att fotografera en byggnad, ett lager, transporter eller tillträdesvägar.

Sådan rekognosering kan senare användas som förberedelse för mer avancerade operationer.

Modellen gör sabotagehotet svårare att hantera än om ryska underrättelseofficerare själva skulle genomföra hela operationen. Den person som upptäcks på plats kan befinna sig flera steg från den verkliga uppdragsgivaren.

Det är en del av den bredare form av påverkan som brukar beskrivas som hybridkrig, där sabotage, cyberangrepp, desinformation, underrättelseverksamhet och andra metoder kan användas parallellt utan att konflikten övergår i öppet krig.

Danska varningar har skärpts under hösten

PET:s nya besked kommer efter flera skärpta danska varningar.

Den 5 september uppgav säkerhetspolisen att den sett konkret planering och förberedelse av ryska sabotageaktiviteter i landet.

Senare i september pekades försvarsindustrin och verksamheter kopplade till stödet till Ukraina åter ut som särskilt intressanta mål.

Samtidigt har Danmarks militära underrättelsetjänst FE varnat för att Ryssland sannolikt kommer att intensifiera sitt hybridkrig mot Nato och väst.

Hurbra har tidigare beskrivit Danmarks skärpta bedömning av det ryska hotet mot Nato.

Det nya beskedet från PET innebär därför inte att sabotagehotet plötsligt har uppstått. Förändringen är att myndigheten nu beskriver en större andel faktiskt genomförda operationer.

Relevant varningssignal för svensk försvarsindustri

Utvecklingen är också relevant för Sverige.

Säkerhetspolisen beskriver Ryssland som det största säkerhetshotet mot Sverige och har pekat ut svensk krigsmaterielindustri, stödet till Ukraina, militära förmågor och kritisk infrastruktur som områden av särskilt ryskt intresse.

Samtidigt har Säpo betonat att Sverige inte har varit det huvudsakliga målet för den sabotageaktivitet som konstaterats på andra håll i Europa.

PET:s besked från Danmark ska därför inte tolkas som bevis för att samma operativa skifte redan har skett i Sverige.

Men för svensk försvarsindustri är utvecklingen en tydlig varningssignal.

Sverige har under kriget både ökat sina militära leveranser och fördjupat samarbetet mellan svensk och ukrainsk försvarsindustri. Det svenska stödet till Ukraina omfattar dessutom en allt större industriell och logistisk dimension.

Svenska och danska företag ingår samtidigt i ett bredare nordiskt och europeiskt system av tillverkning, underleverantörer, transporter och lagerhållning.

Ett sabotage behöver därför inte riktas mot en slutprodukt för att få betydelse. Störningar hos en underleverantör, ett lager eller en transportkedja kan i teorin påverka leveranser längre fram.

Det är också därför beskedet från Danmark har betydelse långt utanför landets gränser.

När PET nu säger att ryska operationer har gått från framför allt planering till betydligt mer genomförande handlar det inte bara om en förändrad dansk hotbild. Det är ytterligare ett tecken på att Europas försvarsindustri och den praktiska infrastrukturen bakom stödet till Ukraina blivit en allt mer central arena i konfrontationen mellan Ryssland och väst.