Svenska kraftnät har tecknat ett avtal värt omkring 3,38 miljarder kronor för nya kraftledningar mellan Mehedeby och Odensala. Satsningen ska ge Uppsalaområdet betydligt större kapacitet i elnätet, men hela projektet är ännu inte slutligt byggklart. Den långa sträckan mellan Mehedeby och Jälla väntar fortfarande på regeringens beslut.

Entreprenaden har gått till kroatiska Dalekovod och omfattar två parallella 400-kilovoltsledningar längs närmare tio mil, omkring tre kilometer 220-kilovoltsledningar och rivning av ungefär 16 mil äldre ledningar.

Enligt Svenska kraftnäts besked om Uppsalapaketet är byggstart planerad till 2026–2027. De nya ledningarna ska därefter tas i drift etappvis mellan 2029 och 2031.

Här ska de nya kraftledningarna gå

De nya förbindelserna går från Mehedeby i Tierps kommun söderut genom Uppsalaområdet och vidare till Odensala i Sigtuna kommun.

Projektet består av fyra huvudsakliga delar:

Huvudstråket berör Tierps, Uppsala, Knivsta och Sigtuna kommuner.

Det är därför viktigt att skilja det nya entreprenadavtalet från själva tillståndsprocessen. Svenska kraftnät har nu upphandlat arbetet, men den norra och längsta delen Mehedeby–Jälla kan inte behandlas som slutligt klar för byggstart förrän regeringen har avgjort överklagandet.

Markägare längs sträckan berörs

Nya ledningar innebär intrång på både skogs- och jordbruksmark. Svenska kraftnät har redan arbetat med utsättning av ledningsgator och värdering av mark och skog längs delar av sträckorna.

Den röjda skogsgatan kan på många platser bli omkring 75–90 meter bred. Markägare får ersättning utifrån det intrång som ledningen orsakar och de rättigheter Svenska kraftnät behöver för att bygga och senare underhålla anläggningen.

Det finns detaljerade fastighetskartor över de planerade sträckorna, men underlaget ger inte stöd för att beskriva projektet som att ett visst antal bostäder måste rivas.

Satsningen är också intressant för Tierps kommun av ett annat skäl. Området har samtidigt pekats ut för stora framtida elbehov, bland annat genom Blykallas planer på kärnkraft i Tierp.

Därför rivs 16 mil ledning när bara omkring tio mil byggs

Vid första anblicken kan siffrorna verka märkliga. Svenska kraftnät bygger ett huvudstråk på knappt tio mil men planerar samtidigt att riva omkring 16 mil befintliga ledningar.

Förklaringen är att det inte handlar om en enkel kilometer-för-kilometer-ersättning.

Det äldre nätet består av flera 220 kV-ledningar och förgreningar. När de nya och betydligt kraftigare 400 kV-förbindelserna tas i drift kan flera delar av den äldre strukturen tas bort.

De gamla ledningarna närmar sig dessutom slutet av sin tekniska livslängd.

Rivningen ska ske successivt i takt med att det nya nätet kan ta över funktionen. Det innebär alltså inte att 16 mil fungerande överföringskapacitet först försvinner och därefter ersätts av tio mil ny ledning.

Uppsalaområdet kan få omkring 500 MW mer kapacitet

Den lokalt kanske viktigaste effekten är att Uppsalaområdet ska kunna ta ut betydligt mer effekt ur transmissionsnätet.

Svenska kraftnät har tidigare bedömt att de nya ledningarna tillsammans med stationerna Jälla och Plenninge kan öka möjligheten till effektuttag i området med omkring 500 megawatt.

Det motsvarar ungefär en fördubbling jämfört med dagens nivå.

För Uppsalaområdet kan det skapa större utrymme för nya bostäder, företag, industrier och annan elektrifiering. Begränsad nätkapacitet har tidigare varit ett problem när stora nya elanvändare vill ansluta sig.

Uppsalapaketet är en del av NordSyd

Projektet är samtidigt en del av den betydligt större NordSyd-satsningen, där Svenska kraftnät bygger om transmissionsnätet genom mellersta Sverige.

När hela NordSyd är färdigt i slutet av 2030-talet är målet att överföringskapaciteten mellan elområde 2 och elområde 3 ska öka från omkring 7 300 till cirka 10 400 MW.

Det är en stor ökning, men den ska inte blandas ihop med de omkring 500 MW extra effektuttag som Uppsalaregionen väntas få.

Den ena siffran beskriver överföringen mellan två svenska elområden. Den andra beskriver hur mycket mer effekt som kan tas ut lokalt kring Uppsala.

Skillnaden mellan lokal nätkapacitet och den större svenska elmarknaden är också viktig när man diskuterar varför elen ofta är dyrare i södra Sverige.

Betyder de nya ledningarna lägre elpris?

Inte nödvändigtvis.

Större överföringskapacitet kan minska vissa flaskhalsar och göra det lättare att flytta el från områden med hög produktion till områden där efterfrågan är större.

Men elpriset bestäms också av hur mycket el som produceras, efterfrågan, väder, bränslepriser, handel med andra länder och begränsningar på andra håll i nätet.

Det är därför för långtgående att säga att Uppsalapaketet i sig kommer att ge lägre elpriser.

Däremot kan ett starkare nät minska risken för att brist på överföringskapacitet stoppar nya anslutningar och investeringar. Det är också en del av förklaringen till hur Sverige samtidigt kan exportera stora mängder el och ändå drabbas av lokala eller regionala nätbegränsningar, vilket vi beskrivit närmare i vår artikel om elbrist trots svensk elexport.

Tidsplanen sträcker sig in på 2030-talet

Om tillståndsprocesserna går enligt plan ska byggarbetena börja under 2026 och 2027.

De olika delarna ska sedan tas i drift stegvis mellan 2029 och 2031. Därefter kan äldre ledningar rivas när de inte längre behövs.

Det undertecknade avtalet på 3,38 miljarder kronor är därmed ett stort steg mot genomförandet, men inte slutpunkten för processen. Framför allt återstår regeringens avgörande för Mehedeby–Jälla innan hela Uppsalapaketets ledningssträckning har ett slutligt tillstånd.