En ny forskningsanalys pekar på att permanent normaltid har starkare stöd ur hälsosynpunkt än sommartid året runt. För Sverige skulle skillnaden märkas tydligt under vintern. Med permanent sommartid skulle solen kring årets mörkaste dagar inte gå upp förrän omkring 09.43 i Stockholm och 10.55 i Luleå.

Frågan om sommartid brukar handla om själva klockomställningen. Ska vi verkligen fortsätta flytta klockan en timme fram på våren och tillbaka på hösten?

Men om tidsomställningen försvinner återstår en minst lika viktig fråga: vilken tid ska vi då behålla året runt?

En ny analys publicerad i Canadian Medical Association Journal den 5 oktober går igenom hälsokonsekvenserna av permanent normaltid jämfört med permanent sommartid. Författarnas slutsats är att den samlade forskningen tydligare talar för normaltid.

Det främsta skälet är morgonljuset.

Morgonljuset styr kroppsklockan

Människans dygnsrytm påverkas starkt av när vi utsätts för dagsljus. Ljus på morgonen hjälper kroppen att ställa in den biologiska klockan och gör det lättare att bli vaken tidigare på dagen och sömnig vid rätt tid på kvällen.

Ljus sent på dagen kan i stället skjuta kroppsklockan senare.

Det är därför permanent sommartid kan bli problematisk trots att många uppskattar ljusare kvällar. Klockan flyttas en timme framåt även under vintern, vilket innebär att morgonljuset också kommer en timme senare.

Forskarna bakom CMAJ-analysen lyfter särskilt barn och ungdomar, personer som börjar arbeta tidigt och andra som måste gå upp innan kroppen fått någon tydlig ljussignal om att dagen har börjat.

Flera sömnmedicinska organisationer har tidigare kommit till liknande slutsatser. American Academy of Sleep Medicine rekommenderar exempelvis permanent normaltid framför permanent sommartid.

Det betyder däremot inte att varje hälsokonsekvens är slutgiltigt fastställd. Forskningen består bland annat av observationsstudier, naturliga experiment och kunskap om hur människans dygnsrytm reagerar på ljus. Det finns betydligt mindre långsiktig forskning på hela befolkningar som faktiskt har levt med permanent sommartid.

Den rimliga slutsatsen är därför att hälsostödet är starkare för normaltid, inte att alla tänkbara effekter av de två systemen är definitivt avgjorda.

Så stor blir skillnaden i Sverige

Det abstrakta resonemanget om morgonljus blir betydligt tydligare om man tittar på svenska vinterdagar.

Den 21 december 2026 går solen enligt dagens svenska normaltid upp ungefär 08.34 i Malmö, 08.43 i Stockholm och 09.55 i Luleå.

Med permanent sommartid skulle hela dygnet ligga en timme senare på klockan.

Ort den 21 december	Permanent normaltid	Permanent sommartid
Malmö	Soluppgång 08.34	Soluppgång 09.34
Stockholm	Soluppgång 08.43	Soluppgång 09.43
Luleå	Soluppgång 09.55	Soluppgång 10.55

Solnedgången skulle förstås också ske en timme senare.

I Malmö skulle solen gå ner omkring 16.37 i stället för 15.37. I Stockholm omkring 15.48 i stället för 14.48 och i Luleå omkring 14.03 i stället för 13.03.

Permanent sommartid skapar alltså inte mer dagsljus. Den flyttar bara dagsljuset en timme framåt på våra klockor.

Gryningen börjar dessutom före själva soluppgången, så tiderna innebär inte att det är helt mörkt fram till exakt dessa klockslag. Men skillnaden visar varför frågan får särskild betydelse i Sverige och andra nordliga länder.

För många som börjar skolan eller arbetsdagen tidigt skulle en större del av vintermorgonen ske före soluppgången.

Ljusare kvällar har också fördelar

Det finns samtidigt skäl till att permanent sommartid ofta är populärt när människor själva får välja.

En extra ljus timme på eftermiddagen eller kvällen kan göra det lättare att träna, promenera, umgås och genomföra andra aktiviteter efter arbetsdagens slut. Ljusare kvällar kan också ha betydelse för handel, restauranger och annan ekonomisk aktivitet.

Den svenska Statskontorets kartläggning inför EU-diskussionen om sommartiden pekade dessutom på möjliga folkhälsofördelar med sommartid under sommarhalvåret. Mer ljus på kvällen kan bland annat bidra till mer fysisk aktivitet.

Det behöver inte stå i motsättning till den nya forskningsanalysen.

Det är två olika frågor.

Sverige använder i dag normaltid under vintern och sommartid under den ljusare delen av året. CMAJ-forskarna frågar i stället vilket alternativ som är bäst om samma tid måste användas året runt.

Då blir mörka vintermorgnar en betydligt större nackdel för permanent sommartid.

Sverige har inte beslutat att sluta ställa om klockan

Trots många års diskussioner finns fortfarande inget beslut om att Sverige ska sluta växla mellan sommartid och normaltid.

Nästa gång klockan ställs om är söndagen den 25 oktober 2026. Då avslutas årets sommartid och klockan flyttas tillbaka från 03.00 till 02.00.

Mer om årets tidsomställning finns i Hurbra:s guide om vintertid 2026.

Sverige har inte heller bestämt vilken tid landet skulle välja om omställningen försvann.

Frågan hänger till stor del ihop med EU.

EU-förslaget har fortfarande inte blivit verklighet

EU-kommissionen föreslog redan 2018 att de återkommande tidsomställningarna skulle avskaffas.

Europaparlamentet ställde sig bakom principen, men medlemsländerna har aldrig enats om hur förändringen ska genomföras. En viktig fråga är just vilken tid olika länder skulle välja.

Om grannländer väljer olika lösningar kan det få konsekvenser för transporter, handel och människor som arbetar eller reser över gränserna.

Under 2026 arbetar EU-kommissionen därför med en ny konsekvensanalys av frågan. Den omfattar flera tänkbara modeller, bland annat permanent normaltid, permanent sommartid och lösningar där medlemsländer får göra olika val.

Analysen ska väga samman bland annat hälsa, energi, transporter och konsekvenserna för EU:s inre marknad.

Det innebär att diskussionen långt ifrån är avslutad.

Normaltid och vintertid är egentligen samma sak

I vardagligt språk säger många vintertid när klockan ställs tillbaka på hösten.

Den formella termen är normaltid.

Sverige använder centraleuropeisk tid, UTC+1, som normaltid. Under sommartiden flyttas klockan fram till UTC+2.

Det är därför en permanent sommartid automatiskt skulle göra alla vinterdagens klockslag en timme senare jämfört med dagens system.

Samma mängd dagsljus skulle finnas kvar. Frågan är när på dygnet vi väljer att lägga det enligt klockan.

Hälsan talar åt ett håll, politiken måste väga fler saker

Den nya forskningsanalysen gör en sak tydligare: att avskaffa tidsomställningen löser inte hela frågan.

Om valet därefter står mellan permanent normaltid och permanent sommartid talar människans dygnsrytm och behovet av morgonljus starkare för normaltid.

I Sverige blir skillnaden särskilt tydlig på vintern. En soluppgång efter klockan tio i delar av norra Sverige är en konkret konsekvens av att behålla sommartiden året runt.

Men politikerna har fler saker än hälsa att väga in. Ljusare kvällar uppskattas av många och kan påverka såväl fritidsvanor som näringsliv. Dessutom behöver Sveriges beslut fungera tillsammans med resten av Europa.

Därför är frågan inte längre bara om vi ska sluta ställa om klockan.

Den verkliga frågan är också vilken klocka vi i så fall vill leva efter året runt.