Ukraina uppger att tunga drönare har fört in nära fyra ton mat, mediciner och andra förnödenheter till civila i ryskockuperade Olesjky. Det är den andra stora leveransen på drygt en vecka och innebär att närmare åtta ton nödhjälp ska ha flugits in till staden. Bakom den ovanliga logistiken finns en humanitär kris där vanliga transporter är extremt farliga och någon organiserad evakuering fortfarande inte har kunnat genomföras.

Nära 400 paket flögs in under natten

Den senaste insatsen genomfördes natten till den 4 oktober.

Enligt Ukrainas inrikesminister Ivan Vyhivskyj transporterades nära 400 paket med en sammanlagd vikt på nästan fyra ton in över fronten med tunga drönare. Lasten bestod bland annat av livsmedel, mediciner och särskilda paket för barn.

Ukrainska nationalgardet uppger att samtliga paket nådde Olesjky. Det finns däremot ingen oberoende bekräftelse på att varje enskilt paket därefter kom fram till en civil mottagare.

Operationen genomfördes av flera ukrainska förband, bland annat nationalgardet, marinkåren och gränsbevakningen.

Det är ett ovanligt exempel på hur stora drönare används som ren transportlösning i ett område där traditionell humanitär logistik i praktiken har brutit samman.

Nästan åtta ton hjälp på drygt en vecka

Den nya leveransen var inte den första.

Den 27 september uppgav Chersons regionala ukrainska administration att omkring fyra ton mat och mediciner hade förts in till Olesjky med tunga drönare. Förnödenheterna ska då ha distribuerats till omkring 100 platser och sänkts ned från drönarna med linor.

Mindre leveranser ska ha förekommit tidigare, men de två senaste operationerna är betydligt större.

Om de ukrainska uppgifterna stämmer innebär det att närmare åtta ton förnödenheter har transporterats in till Olesjky med drönare på drygt en vecka.

Behovet av luftleveranser säger samtidigt mycket om hur svårt civilläget har blivit.

Därför går det inte att bara köra in maten

Olesjky ligger på den ryskockuperade sidan av Dnipro, nära den aktiva fronten i Chersonregionen.

Vanliga transporter till och från området innebär stora risker. Vägar är minerade, drönare används intensivt av båda sidor och beskjutning förekommer i området.

FN:s människorättsövervakare i Ukraina beskrev redan i juni en mycket svår situation i Olesjky och andra frontnära samhällen på den ockuperade sidan.

FN hade då intervjuat mer än 20 personer från området och dokumenterade hur minor och kortdistansdrönare gjorde det farligt både att föra in förnödenheter och att få ut människor.

En civil hjälptransport körde den 2 juni på en mina vid infarten till Olesjky. Ambulanser hade enligt FN slutat åka hem till patienter och personer som försökte lämna området kunde tvingas gå långa sträckor.

FN har också dokumenterat civila dödsfall och skador i drönarattacker, men har i flera enskilda fall inte kunnat fastställa vilken sida som bar ansvaret.

Evakueringen kräver en säker korridor

Frågan är därför inte bara varför Ukraina behöver använda drönare för att leverera mat, utan varför de civila som fortfarande befinner sig i staden inte kan evakueras.

En storskalig evakuering över frontområdet skulle kräva en överenskommelse mellan Ukraina och Ryssland, minskade strider och en säker väg ut.

Någon sådan lösning finns fortfarande inte.

FN uppgav i juni att samtal hade förts mellan sidorna utan att resultera i en överenskommelse.

Mindre grupper har lyckats lämna området genom lokala och tillfälliga lösningar. Enligt FN hade volontärer vid den tidpunkten fått ut omkring 180 personer. Den största enskilda evakueringen omfattade 32 personer under några dagar i maj när striderna minskade.

Ukrainas människorättsombudsman har senare uppgett att Ryssland fortfarande inte har accepterat förslag om en organiserad evakuering.

Det gör situationen till ett moment 22: vägarna är för farliga för normal trafik, samtidigt som det saknas en överenskommen säker korridor för att föra ut de människor som fortfarande är kvar.

Omkring 2 000 uppges vara kvar i staden

Den exakta befolkningen i Olesjky är svår att fastställa.

En aktuell ukrainsk regional uppskattning anger att närmare 2 000 personer, däribland omkring 50 barn, fortfarande befinner sig i själva staden.

Högre siffror på omkring 6 000 har också förekommit, men de har i flera sammanhang avsett ett större område med Olesjky och andra närliggande samhällen.

FN beskrev under sommaren allvarliga problem med tillgången till både mat och sjukvård. Enligt vittnesmål som organisationen samlade in hade den sista vanliga livsmedelsbutiken slutat fungera regelbundet redan i början av året.

Senare rapportering har beskrivit fortsatt akut brist på mat och mediciner.

Det är mot den bakgrunden som de stora ukrainska drönarleveranserna har genomförts.

Ryssland medger matbrist men skyller på Ukraina

Att försörjningsläget är allvarligt bestrids inte heller helt från rysk sida.

Kreml har medgett att det finns kritiska problem med tillgången till mat och mediciner i Olesjky och sagt att ryska styrkor arbetar för att lösa situationen.

Den ryskinstallerade lokala ledningen har också talat om matbrist och beskrivit staden som blockerad.

Däremot skiljer sig förklaringarna till varför läget har uppstått kraftigt.

Ryska företrädare hävdar att Ukraina minerar vägar med drönare och angriper humanitära transporter.

Ukraina hävdar i sin tur att ryska styrkor hindrar människor från att lämna området, skjuter ned hjälpfarkoster och i vissa fall har beslagtagit levererade förnödenheter.

Efter den första stora drönarleveransen i september uppgav den ukrainska lokalförvaltningen att vissa civila hade fått sina paket medan andra blivit utan, och att ryska soldater ska ha tagit delar av hjälpen.

De påståendena är inte oberoende verifierade och bör skiljas från det som FN själv har kunnat dokumentera.

Det säkra är att båda sidor erkänner att det finns stora försörjningsproblem och att FN har kunnat belägga en mycket svår humanitär situation för människor som fortfarande befinner sig i området.

Ryssland har ansvar som ockupationsmakt

Det finns också en folkrättslig dimension.

Eftersom Ryssland kontrollerar Olesjky betraktas landet som ockupationsmakt. Enligt internationell humanitär rätt innebär det ett ansvar för att så långt som möjligt säkerställa att civilbefolkningen har tillgång till bland annat mat och medicinsk vård samt att humanitär hjälp kan nå fram.

Det säger däremot inte automatiskt vilken sida som bär ansvaret för varje attack, mina eller enskild transport som stoppas i området.

Situationen i Olesjky präglas därför av två parallella verkligheter: en omstridd militär bild där Ukraina och Ryssland beskyller varandra för att göra transporterna omöjliga, och en humanitär verklighet där civila fortfarande sitter fast med allvarlig brist på grundläggande förnödenheter.

De stora drönarleveranserna är just nu ett av få sätt Ukraina säger sig ha för att nå dem.