Premiärminister Andris Kulbergs United List får 35,6 procent i vallokalsundersökningen efter parlamentsvalet i Lettland. Det är mer än tre gånger så mycket som Latvia First på andra plats. Men siffrorna är inte något slutligt valresultat – och flera osäkerheter gör att regeringsfrågan fortfarande är öppen.

United List går mot en klar förstaplats i den stora vallokalsundersökning som genomförts i samband med Lettlands parlamentsval den 3 oktober 2026.

Partiet får 35,6 procent. Latvia First följer på 11,3 procent, tätt före Progressives på 11,1 procent och Sovereign Power/Young Latvians på 10,8 procent.

Resultatet ger en tydlig bild av styrkeförhållandena bland de väljare som deltagit i undersökningen. Men det ska inte förväxlas med det officiella valresultatet.

Så ser vallokalsundersökningen ut

Lettland har en femprocentsspärr till parlamentet, Saeima. Om fördelningen i vallokalsundersökningen skulle ligga nära det slutliga resultatet skulle sex av de sju listorna i tabellen klara spärren, medan ZZS skulle hamna utanför.

Det är en viktig detalj för regeringsbildningen.

35,6 procent betyder inte att regeringen är klar

United List leder stort, men Lettlands parlament har 100 mandat och regeringen måste ha stöd i Saeima.

Kulbergs nuvarande regering består av United List, National Alliance, New Unity och ZZS. När regeringen tillträdde fick den stöd av 66 ledamöter.

Problemet för den nuvarande koalitionen är att ZZS bara får 3,7 procent i vallokalsundersökningen. Om partiet faktiskt hamnar under femprocentsspärren förändras förutsättningarna för att fortsätta med exakt samma regeringsunderlag.

Det går samtidigt inte att räkna fram någon säker mandatfördelning från exit-pollresultatet.

Kulbergs har enligt Reuters sagt att han inte ser Latvia First som en möjlig koalitionspartner. United List hade redan före valet också avvisat regeringssamarbete med Sovereign Power.

Det gör resultaten för de övriga partierna särskilt viktiga när rösterna räknas.

Lettlands president har dessutom en formell roll i processen genom att bjuda in en kandidat att försöka bilda regering. Därefter måste den nya regeringen få parlamentets förtroende.

För den som vill ha bakgrunden till partierna, valsystemet och femprocentsspärren finns Hurbra:s tidigare guide om valet i Lettland 2026.

Därför ska exit pollen tolkas försiktigt

Vallokalsundersökningen bygger på intervjuer med drygt 6 500 väljare vid fler än 70 vallokaler.

Det är ett stort underlag, men två saker gör osäkerheten ovanligt viktig i just det här valet.

Omkring 30 procent av de tillfrågade ville inte säga vilket parti de hade röstat på. Den oviljan var inte heller jämnt fördelad geografiskt, vilket kan påverka hur väl undersökningen fångar stödet för olika partier.

Dessutom hade ungefär 11,2 procent av väljarna röstat i förväg. De ingick inte i själva vallokalsundersökningen.

Det spelar framför allt roll för partier som ligger i närheten av spärren.

Lettland har också tidigare haft val där exit polls inte lyckats avgöra vilka partier som faktiskt klarar fem procent. I valet 2022 placerades exempelvis Attīstībai/Par! strax över spärren i en vallokalsundersökning, men slutade på 4,97 procent.

United Lists försprång på mer än 24 procentenheter till tvåan är stort. Den stora osäkerheten ligger snarare i vilka mindre partier som når parlamentet och därmed vilka koalitioner som blir möjliga.

Valet påverkar Lettlands säkerhetspolitiska linje

Regeringsbildningen är särskilt intressant eftersom Lettland är medlem i Nato, gränsar till Ryssland och Belarus och har gjort stödet till Ukraina till en central del av sin säkerhetspolitik.

Kulbergs regering har slagit fast att Lettland ska stärka bland annat gränsskyddet, luftförsvaret och drönarförsvaret samt verka för en fortsatt stark allierad Nato-närvaro i landet.

Försvarsutgifterna för 2026 ligger på omkring 2,16 miljarder euro, motsvarande cirka 4,73 procent av BNP enligt den senaste prognosen. Regeringens uttalade mål är att nå 5 procent.

Lettland har också planerat militärt stöd till Ukraina motsvarande 0,25 procent av BNP under 2026. Det samlade lettiska militära stödet under åren 2022–2025 uppgick till omkring 665 miljoner euro.

Om Kulbergs säkerhetspolitiska linje fortsätter efter regeringsförhandlingarna innebär det därför i första hand kontinuitet i försvars-, Nato- och Ukrainapolitiken.

Andra partier har drivit andra linjer. Sovereign Power har motsatt sig fortsatt militärt stöd till Ukraina och ytterligare höjningar av försvarsutgifterna. Latvia First har fördömt Rysslands invasion men samtidigt argumenterat för att stödet till Ukraina belastar Lettlands ekonomi.

Det slutliga styrkeförhållandet mellan partierna blir därför relevant långt utanför den vanliga inrikespolitiken.

Femprocentsspärren kan avgöra mer än förstaplatsen

Den stora rubriken efter vallokalsundersökningen är United Lists 35,6 procent.

Men för regeringsfrågan kan några tiondelar runt femprocentsspärren bli minst lika viktiga.

Om ZZS verkligen faller ur parlamentet förändras den nuvarande koalitionens sammansättning. Om något av partierna som ligger tydligt över spärren i exit pollen i stället skulle falla tillbaka när rösterna räknas förändras regeringsmatematiken ytterligare.

Det gör att valkvällens viktigaste nästa steg är den officiella rösträkningen, inte fler slutsatser från själva vallokalsundersökningen.

De preliminära och senare fastställda resultaten publiceras av Lettlands centrala valkommission, CVK.

Det definitiva valresultatet ska fastställas senast den 19 oktober 2026.