Svensk vargförvaltning ska nu utgå från minst 220 vargar, jämfört med 170 tidigare. Men siffran betyder inte att Sverige ska ha exakt 220 vargar – och det går inte att räkna dagens uppskattade stam minus 220 för att få fram hur många som kan skjutas. Här är vad det nya beslutet faktiskt innebär.

Sverige har omkring 355 vargar

Den senaste nationella uppskattningen bygger på inventeringen 2025/26 och landar på omkring 355 vargar i Sverige.

Det är viktigt att se siffran som just en uppskattning. Det statistiska intervallet är stort: med 95 procents säkerhet bedöms stammen ligga någonstans mellan 281 och 461 vargar.

Det innebär också att 355 inte ska läsas som ett exakt antal levande vargar en viss dag. Nya kullar föds, djur dör och vargar rör sig över stora områden och över nationsgränser.

Samtidigt ska svensk vargförvaltning nu utgå från ett nationellt referensvärde på 220 vargar.

Vad betyder 220 vargar?

Det viktigaste med den nya siffran är att den är ett golv – inte ett tak.

Referensvärdet används för att beskriva den populationsnivå som den svenska förvaltningen ska förhålla sig till när gynnsam bevarandestatus och vargstammens långsiktiga överlevnad bedöms.

Det betyder alltså inte:

• att målet är att Sverige alltid ska ha exakt 220 vargar
• att alla vargar över 220 automatiskt kan skjutas
• att 220 är en fast jaktkvot eller ett maximalt tillåtet bestånd

Naturvårdsverket beskriver referensvärdet för varg som ett golv som förvaltningen inte ska underskrida.

Skillnaden är central när det nya beslutet ska förstås.

Därför går det inte att säga att 135 vargar kan skjutas

En enkel uträkning skulle kunna se ut så här:

355 vargar i den senaste uppskattningen minus referensvärdet 220 ger 135.

Men 135 är inte ett möjligt jaktuttag.

För det första är 355 en statistisk uppskattning med ett betydande osäkerhetsintervall. För det andra måste förvaltningen ta hänsyn till hur vargarna är fördelade geografiskt och hur stammen utvecklas fram till nästa inventering.

Dessutom behövs en marginal över miniminivån. Om förvaltningen skulle sikta på att hamna exakt på golvet skulle relativt små förändringar i populationen kunna innebära att nivån underskrids.

När jakt beslutas måste myndigheterna också kunna visa att den inte försvårar möjligheten att behålla gynnsam bevarandestatus.

Miniminivå och referensvärde är inte samma sak

Begreppen är lätta att blanda ihop.

Referensvärdet gäller den svenska vargstammen på nationell nivå.

Miniminivåerna används för att fördela den nationella nivån mellan rovdjursförvaltningsområdena.

Tidigare var miniminivåerna sammanlagt 170 vargar:

Förvaltningsområde	Tidigare miniminivå
Mellersta	124 vargar
Södra	46 vargar

Inför det nya beslutet föreslog länsstyrelserna att den nya nivån på 220 skulle fördelas med 160 vargar i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet och 60 i Södra.

Den regionala fördelningen är viktig eftersom det är mot miniminivåerna som länsstyrelsernas förvaltning och eventuella beslut om licensjakt måste prövas.

Så påverkas licensjakten på varg

Den mest konkreta förändringen märks inför kommande beslut om licensjakt.

Tidigare har förvaltningen utgått från ett nationellt referensvärde på 170 vargar. Inför licensjakten 2027 ska myndigheterna i stället använda 220 och de miniminivåer som följer av den nya förvaltningen.

Grundregeln är att licensjakt inte får genomföras så att populationen i ett rovdjursförvaltningsområde riskerar att hamna under den fastställda miniminivån.

Det räcker därför inte att konstatera att det finns fler vargar än miniminivån.

Länsstyrelserna måste också ta hänsyn till bland annat:

• den aktuella populationsuppskattningen
• inventeringens osäkerhet
• var vargarna finns
• förväntade förändringar i stammen
• genetiska förhållanden
• kravet på gynnsam bevarandestatus

Den nya nivån blir därmed en viktig utgångspunkt för jaktbesluten, men bestämmer inte ensam hur många vargar som får skjutas.

Domstol stoppade licensjakten 2026

Att ett jaktbeslut måste klara mer än en enkel kontroll mot miniminivån blev tydligt inför 2026.

Länsstyrelser hade då beslutat om licensjakt på sammanlagt 48 vargar. Förvaltningsrätten i Luleå upphävde besluten efter överklaganden.

Domstolen ansåg inte att länsstyrelserna hade visat tillräckligt att jakten kunde genomföras utan att försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus.

Det betyder att även om vargstammen ligger över det nya golvet på 220 måste framtida jaktbeslut kunna motiveras utifrån de rättsliga krav som gäller.

Varför höjdes nivån från 170 till 220?

Förändringen kommer efter regeringens beslut att svensk vargförvaltning ska utgå från 220 i stället för 170 vargar.

Regeringen har bland annat pekat på behovet av en långsiktigt hållbar vargförvaltning och möjligheten att skapa förutsättningar för framtida licensjakt.

Samtidigt blir förvaltningen mer krävande när en population hålls på relativt låga nivåer.

Vargstammens genetiska situation är en särskilt viktig fråga. Ju mindre populationen är, desto större betydelse får genetiskt värdefulla individer och möjligheten till genetiskt utbyte med andra vargpopulationer.

Det kan bland annat ställa krav på mer detaljerad genetisk övervakning, skydd av vissa individer och samarbete med Norge och Finland.

Skillnaden mellan licensjakt och skyddsjakt

Det nya referensvärdet är framför allt relevant för den övergripande förvaltningen och licensjakten.

Skyddsjakt är något annat. Den kan bli aktuell när en eller flera specifika vargar orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada och särskilda villkor är uppfyllda.

Hurbra har tidigare beskrivit skillnaden och de politiska förslagen kring skyddsjakt på varg.

Det är därför viktigt att inte blanda ihop ett nationellt referensvärde med reglerna för ingripanden mot enskilda problemindivider.

Hur många vargar kommer Sverige att ha framöver?

Det nya beslutet ger inget exakt svar på den frågan.

220 är den nedre nivå som förvaltningen nu ska utgå från. Det verkliga antalet kan ligga betydligt högre, precis som dagens uppskattning på omkring 355.

Hur stammen utvecklas beror bland annat på föryngring, naturlig dödlighet, illegal jakt, trafik, skyddsjakt, eventuell licensjakt och utbyte med vargpopulationer utanför Sverige.

Nästa inventering blir därför viktig. Det är den faktiska utvecklingen i stammen – inte bara siffran 220 – som avgör vilket utrymme myndigheterna bedömer att det finns för framtida jakt.

Kort svar: vad innebär beslutet om 220 vargar?

Sverige uppskattas i dag ha omkring 355 vargar.

Det nya nationella referensvärdet är 220 vargar, jämfört med 170 tidigare.

Men 220 är inte ett mål för exakt hur stor vargstammen ska vara och inte ett tak. Det fungerar som en nedre nivå i förvaltningen.

Därför går det inte att dra slutsatsen att skillnaden mellan 355 och 220 – 135 vargar – kan skjutas. Licensjakt måste beslutas separat och får inte riskera att sänka populationen under de nivåer som krävs för en långsiktigt hållbar vargstam.