Sverigedemokraterna vill att produkter från svensk säljakt åter ska kunna säljas och att skyddsjakt på varg ska kunna beviljas redan efter ett första angrepp. Förslagen skulle kunna förändra förvaltningen av två omstridda rovdjur, men sälfrågan kan inte avgöras av Sverige ensamt.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson presenterade förslagen på jakt- och friluftsmässan Västgård Game Fair i Järpen.
Partiet vill öppna för handel med bland annat kött, skinn och olja från sälar som skjuts under laglig svensk jakt. Samtidigt vill SD att myndigheterna snabbare ska kunna besluta om skyddsjakt på varg när tamdjur eller hundar har angripits.
Förslagen kan vid en första anblick framstå som relativt enkla regeländringar. Juridiskt är skillnaden mellan dem dock stor.
Reglerna om skyddsjakt kan i huvudsak ändras nationellt. Förbudet mot handel med sälprodukter bygger däremot på en EU-förordning och kan därför inte upphävas genom ett ensidigt svenskt beslut.
SD vill skapa en marknad för sälprodukter
Sverigedemokraterna anser att produkter från den svenska säljakten ska få säljas. Partiet kopplar frågan till den växande gråsälstammen och de skador som sälar orsakar för framför allt det småskaliga kustfisket.
Enligt partiets jaktpolitik bör EU:s förbud mot försäljning av sälprodukter avskaffas. Syftet är att en större del av de sälar som redan skjuts under licens- och skyddsjakt ska kunna tas till vara.
I dag kan en säl skjutas lagligt samtidigt som det i princip är förbjudet att sälja köttet, skinnet, oljan eller andra produkter från djuret. Det innebär att fällda sälar ofta måste transporteras till destruktion eller hanteras på annat sätt utan att jakten skapar några försäljningsintäkter.
SD:s förslag skulle kunna ge jägare och kustföretag ekonomiska skäl att bärga och ta hand om fler fällda djur.
EU förbjuder handel med sälprodukter
Förbudet mot handel med sälprodukter finns i EU:s sälförordning. Reglerna omfattar både produkter som har tillverkats inom unionen och produkter som importeras från andra länder.
Förbudet gäller bland annat:
- sälkött
- skinn och kläder med sälskinn
- sälolja och späck
- kosttillskott med sälolja
- organ och andra bearbetade sälprodukter
Det viktigaste undantaget gäller produkter från traditionell jakt som bedrivs av inuiter och andra ursprungsbefolkningar. Det finns också ett begränsat undantag för produkter som en resenär tar med sig för personligt bruk.
Vanlig svensk licensjakt omfattas inte av undantagen.
Den svenska lagen om handel med sälprodukter kompletterar EU-förordningen. Jordbruksverket ansvarar för tillsynen och kan ingripa mot produkter som säljs i strid med bestämmelserna.
Sverige kan däremot inte själv besluta att svenska sälprodukter ska undantas från EU-förbudet. För det krävs att EU ändrar förordningen, upphäver förbudet eller inför ett nytt undantag för produkter från reglerad förvaltningsjakt.
EU-kommissionen genomför en översyn av reglerna för handel med sälprodukter, men något färdigt förslag om att öppna marknaden har ännu inte presenterats.
Regeringen har redan drivit samma grundlinje
Kravet på förändrade regler är inte enbart ett utspel från oppositionen eller ett försök från SD att pressa regeringen.
Regeringen slog redan 2024 fast att Sverige bör verka för att EU:s sälförordning upphävs, så att handel med produkter från vad regeringen beskriver som etiskt bedriven säljakt åter kan bli möjlig.
Sälfrågan kan därför snarare bli en fråga om hur hårt och hur snabbt Sverige ska driva förändringen inom EU.
För Sverigedemokraterna är frågan samtidigt en del av en bredare jakt- och landsbygdspolitik, där partiet vill minska begränsningarna för jakt och ge större utrymme åt nationell förvaltning.
Omkring 46 000 gråsälar räknades
Omkring 46 000 gråsälar räknades i Östersjön under 2024. Eftersom alla djur inte befinner sig på de platser där inventeringarna genomförs uppskattas den verkliga populationen till mellan cirka 57 000 och 76 000 djur.
Gråsälstammen har vuxit under en längre tid. Naturvårdsverkets underlag visar en beräknad årlig ökning på omkring 4,8 procent mellan 2003 och 2024.
För jaktåret 2026–2027 har Naturvårdsverket beslutat om licensjakt på högst 1 350 gråsälar. Fram till den 1 augusti hade 463 sälar rapporterats fällda.
Sälar kan orsaka stora problem för kustfiskare genom att skada redskap, äta eller förstöra fångster och störa fisket. De kan även påverka redan svaga fiskbestånd.
En tillåten handel skulle dock inte automatiskt betyda att fler sälar får skjutas. Jaktkvoter, jakttider och geografiska områden skulle fortfarande bestämmas genom separata myndighetsbeslut.
Den direkta effekten skulle i stället vara att en större del av de redan fällda djuren kan användas.
En ny marknad kräver mer än ett hävt förbud
Även om EU skulle tillåta försäljning av svenska sälprodukter är det inte säkert att en större marknad uppstår omedelbart.
Det skulle behövas en fungerande kedja för bland annat:
- bärgning och transport
- kylning och förvaring
- provtagning och livsmedelskontroll
- slakt och bearbetning
- spårbarhet
- försäljning till konsumenter och företag
Efterfrågan på sälkött, skinn och olja är också svår att bedöma efter många år med handelsförbud.
Förändringen skulle därför främst skapa en möjlighet att utveckla en marknad. Den skulle inte garantera att försäljningen blir tillräckligt stor för att finansiera jakten eller påverka sälstammen märkbart.
SD vill ha skyddsjakt efter första vargangreppet
Det andra förslaget gäller vargen.
SD vill att skyddsjakt ska kunna beviljas redan efter det första angreppet på tamdjur eller hund. Partiet vill därmed sänka tröskeln och minska risken för att samma varg hinner angripa flera gånger innan ett jaktbeslut fattas.
Dagens system är dock inte utformat så att två angrepp alltid krävs.
Naturvårdsverkets riktlinjer skiljer mellan olika typer av djur och situationer.
| Typ av angrepp | Normal utgångspunkt |
|---|---|
| Får eller getter | Två angrepp |
| Nöt eller häst | Ett angrepp |
| Djur bakom godkänt rovdjursavvisande stängsel | Ett angrepp |
| Vanlig jakthund | Två angrepp |
| Hund med särskilt skydd eller under nära kontroll | Ett angrepp |
Ett första vargangrepp kan alltså redan i dag räcka i flera situationer. Den största förändringen skulle gälla får, getter och vanliga lösa jakthundar, där myndigheternas normala utgångspunkt är att två dokumenterade angrepp krävs.
Riktlinjerna är samtidigt inte absoluta gränser. Varje ärende måste bedömas utifrån omständigheterna.
Skyddsjakt kan redan beslutas före ett angrepp
Enligt jaktförordningen kan skyddsjakt beslutas när det inte finns någon annan lämplig lösning, när jakten behövs för att förhindra allvarlig skada och när den inte försvårar möjligheten att bevara en livskraftig vargstam.
Om risken för allvarlig skada bedöms som tillräckligt stor behöver myndigheterna inte alltid vänta på att ett nytt angrepp ska inträffa.
Vargärenden ska redan enligt dagens regler behandlas skyndsamt. Ett jaktbeslut kan dessutom i vissa fall börja gälla trots att det har överklagats.
SD:s förslag handlar därför främst om att sänka tröskeln för när skyddsjakt ska beviljas, snarare än om att införa en helt ny möjlighet till snabb handläggning.
En avgörande fråga är om partiet vill att första angreppet automatiskt ska leda till skyddsjakt eller om det bara ska väga tyngre i länsstyrelsens bedömning.
Något detaljerat lagförslag som besvarar den frågan har inte presenterats.
Ett angrepp skulle fortfarande behöva utredas
Även med en lägre tröskel skulle ett angrepp behöva dokumenteras och bedömas som ett vargangrepp.
Länsstyrelsen skulle också behöva avgöra:
- om det finns andra lämpliga åtgärder
- vilken varg som sannolikt ligger bakom angreppet
- inom vilket område jakt får bedrivas
- hur länge beslutet ska gälla
- om jakten påverkar vargstammens bevarandestatus
Ett beslut om skyddsjakt innebär dessutom inte att vargen säkert kan lokaliseras och skjutas. Jakten kan misslyckas eller träffa en annan individ än den som orsakat skadan om beslutet och jaktområdet inte avgränsas noggrant.
Särskilda hänsyn kan också behöva tas till invandrade vargar som har stor genetisk betydelse för den skandinaviska stammen.
EU har sänkt vargens skyddsstatus
EU beslutade 2025 att flytta vargen från habitatdirektivets lista över strikt skyddade arter till en kategori som ger medlemsländerna större möjlighet att förvalta bestånden.
Sverige ska genomföra förändringen i nationell rätt senast i januari 2027.
Det ger regeringen och riksdagen ett större handlingsutrymme att ändra de svenska reglerna. Vargen är dock fortfarande en skyddad art, och jakten får inte bedrivas på ett sätt som gör att Sverige misslyckas med att uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus.
Ett system där skyddsjakt alltid beviljas automatiskt efter ett enda angrepp kan därför bli juridiskt svårare än en regel där första angreppet ger möjlighet till snabbare jakt efter en individuell prövning.
Förslagen kräver två helt olika politiska vägar
Jimmie Åkesson har presenterat två förslag som båda handlar om att ge jägare, djurägare och kustsamhällen större inflytande över rovdjursförvaltningen.
Men möjligheterna att genomföra dem skiljer sig tydligt.
Sverige kan ändra jaktförordningen och Naturvårdsverkets riktlinjer för varg, särskilt efter EU:s beslut om en lägre skyddsstatus. Förslaget kan därmed få praktiska konsekvenser relativt snabbt om regeringen och riksdagen enas.
Handeln med sälprodukter kräver däremot en förändring på EU-nivå. Ett svenskt beslut kan stärka den politiska linjen och påverka förhandlingarna, men det kan inte ensamt göra svenska sälprodukter lagliga att sälja.
För säljakten handlar frågan därför främst om vad Sverige kan få igenom i Bryssel. För vargjakten handlar den om hur långt regeringen vill gå när de svenska reglerna ska anpassas till det nya europeiska rättsläget.