Det har blivit lättare att åtminstone begära att en publicering tas bort från Lexbase. Tjänsten säger numera att artiklar kan avpubliceras när uppgifterna är felaktiga eller när allmänintresset för fortsatt publicering bedöms vara begränsat. För mindre brottmål och mindre tvister kan tiden som gått också spela stor roll.
Det betyder däremot inte att alla automatiskt har rätt att försvinna från Lexbase. Reglerna skiljer sig dessutom tydligt från både Mr Koll och Krimfup.
Förändringen kommer samtidigt som rättsdatabaserna är under hård juridisk press. Enligt SVT har tio nya stämningar och 29 nya anmälningar riktats mot Lexbase, Krimfup och Mr Koll.
Kan man ta bort sig från Lexbase?
Ja, det går att begära att Lexbase tar bort en publicering.
Lexbase uppmanar personer som anser att en artikel innehåller felaktiga uppgifter eller att det saknas allmänintresse för fortsatt publicering att kontakta redaktionen.
Det är däremot inte samma sak som en generell rätt att bli raderad.
Lexbase gör en individuell bedömning och lovar inte att alla som begär avpublicering får den beviljad.
| Fråga | Så fungerar det |
|---|---|
| Kan jag begära att en artikel tas bort? | Ja |
| Försvinner en dom automatiskt efter fem år? | Nej |
| Kan äldre mindre mål tas bort? | Ja, efter individuell bedömning |
| Kan felaktiga uppgifter rättas? | Ja, Lexbase hänvisar sådana ärenden till redaktionen |
| Försvinner originaldomen från domstolen? | Nej |
Så begär du att Lexbase tar bort en publicering
Lexbase har ingen offentlig standardblankett som måste användas.
Den praktiska vägen är i stället att kontakta redaktionen. Lexbase anger e-postadressen redaktion@lexbase.se och har även ett kontaktformulär på sin webbplats.
En begäran blir tydligare om du anger:
- vilken publicering det gäller
- ditt namn och de uppgifter som gör det möjligt att identifiera artikeln
- vilka uppgifter du anser är felaktiga, om begäran gäller en rättelse
- varför du anser att allmänintresset för fortsatt publicering är begränsat
- hur gammalt målet eller publiceringen är
- om det rör sig om ett mindre brottmål eller en mindre tvist
Det är klokt att göra begäran skriftligt och behålla en kopia av det du skickar.
Lexbase beskriver sina aktuella principer i tjänstens frågor och svar om publicering och gallring.
Vad menar Lexbase med begränsat allmänintresse?
Det här är den viktigaste delen av de nya reglerna – och samtidigt den del där det inte finns några enkla fasta gränser.
Lexbase anger ingen offentlig checklista som säger att exempelvis alla bötesbrott, förstagångsbrott eller domar mot privatpersoner ska tas bort.
I stället beskriver Lexbase en redaktionell bedömning av om det fortfarande finns ett pressetiskt allmänintresse och ett intresse hos läsarna av att en äldre artikel ligger kvar.
Det tydligaste exemplet är mindre brottmål och mindre tvister, så kallade småmål.
För sådana publiceringar säger Lexbase att det förekommer att artiklar tas bort efter fem år eftersom både allmänintresset och läsarintresset då kan ha minskat.
Fem år är alltså inte någon automatisk raderingsgräns.
En artikel som blivit fem år gammal försvinner inte av sig själv och Lexbase säger inte heller att varje begäran som gäller ett äldre mål ska godkännas.
Vilka uppgifter kan tas bort från Lexbase?
Lexbases nya formuleringar handlar framför allt om redaktionellt publicerade artiklar och nyhetsarkivet.
En publicering kan bli aktuell för åtgärd av flera olika skäl.
Om innehållet är direkt felaktigt kan det finnas anledning till rättelse eller korrigering.
Om uppgifterna är riktiga men publiceringen är gammal kan frågan i stället vara om det fortfarande finns ett tillräckligt allmänintresse för att den ska ligga kvar.
För mindre mål kan Lexbase också göra en gallringsbedömning när flera år har gått.
Det är viktigt att skilja detta från Mr Kolls nuvarande modell.
Mr Koll har gått betydligt längre och uppgett att personer kan begära fullständig radering av sina uppgifter. Lexbase beskriver inte motsvarande generell möjlighet att få namn, adress, kontaktuppgifter och alla förekommande uppgifter utraderade ur tjänsten.
Femårsregeln betyder inte att allt försvinner
Det är lätt att tolka Lexbases nya regler som att domar försvinner efter fem år.
Så fungerar det inte.
Lexbase säger att det förekommer att artiklar om mindre brottmål och mindre tvister tas bort när fem år har gått.
Det är alltså tre saker som behöver vägas ihop:
- vilken typ av mål publiceringen gäller
- hur lång tid som har gått
- vilket allmänintresse som fortfarande finns
En uppmärksammad dom eller en publicering som fortfarande bedöms ha ett tydligt allmänintresse behöver därför inte behandlas på samma sätt som ett gammalt mindre mål.
Vad händer om Lexbase säger nej?
Lexbase beskriver inte någon särskild intern överklagandeinstans dit ett avslag automatiskt kan skickas vidare.
Det juridiska läget är samtidigt mer komplicerat än tidigare.
En person kan begära radering av personuppgifter även hos en söktjänst med utgivningsbevis. Rätten till radering är däremot inte absolut, och tjänsten kan anse att det finns rättsliga skäl att fortsätta behandla eller publicera uppgifterna.
Om en begäran görs med stöd av dataskyddsreglerna ska verksamheten normalt svara utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad. I komplicerade fall kan tiden förlängas.
Vid ett avslag ska personen få veta varför begäran inte godtas och informeras om möjligheten att klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Det finns dock en viktig begränsning just nu.
IMY genomför en samlad granskning av bland annat Lexbase, Krimfup och Mr Koll. Under tiden har myndigheten meddelat att enskilda klagomål som gäller samma rättsliga frågor normalt inte utreds individuellt.
Det går alltså fortfarande att lämna in ett klagomål, men det innebär inte att IMY omedelbart öppnar en separat utredning av just ditt ärende.
Lexbase, Mr Koll och Krimfup har olika regler
De tre stora tjänsterna har valt mycket olika modeller.
Lexbase gör individuella publicistiska bedömningar. Felaktiga uppgifter kan tas upp med redaktionen och äldre publiceringar om mindre brottmål eller mindre tvister kan i vissa fall tas bort när allmänintresset minskat.
Mr Koll har gått längre. Tjänsten har uppgett att alla kan begära fullständig radering och att bland annat namn, adress, telefonnummer och publicerade domar då ska tas bort.
Hurbra har tidigare gått igenom steg för steg hur du kan ta bort dig från Mr Koll.
Krimfup har däremot en betydligt striktare offentlig policy. Där anges fortfarande att personuppgifter ur rättsdatabasen inte tas bort på begäran med stöd av GDPR. Handlingarna gallras enligt tjänsten automatiskt efter fem år.
Krimfups formulering ska samtidigt ses mot bakgrund av det rättsläge som nu prövas. Att en tjänst själv skriver att GDPR inte gäller betyder inte att frågan därmed är slutligt avgjord.
EU-domstolens dom har förändrat rättsläget
Bakom förändringarna finns en större juridisk konflikt om svenska rättsdatabaser och dataskydd.
EU-domstolen meddelade den 9 juli 2026 dom i ett mål som rör Legal Newsdesk Sweden, bolaget bakom Lexbase.
Frågan handlade bland annat om hur långt undantaget för journalistiska ändamål sträcker sig när uppgifter om brottmålsdomar görs tillgängliga på nätet mot betalning.
Domen innebär inte att Lexbase har förbjudits.
Den innebär inte heller att alla personer som förekommer i tjänsten automatiskt har rätt att bli raderade.
Däremot går det inte att utgå från att ett utgivningsbevis eller beteckningen journalistisk verksamhet automatiskt gör all behandling av personuppgifter undantagen från GDPR.
Det är en viktig anledning till att frågan om radering och avpublicering blivit betydligt mer aktuell.
39 nya stämningar och anmälningar ökar pressen
Förändringen kommer samtidigt som rättsdatabaserna möter en våg av nya rättsliga krav.
SVT rapporterar den 1 oktober att tio nya stämningar och 29 anmälningar har riktats mot Lexbase, Krimfup och Mr Koll.
Tvister om borttagning har förekommit tidigare, och i vissa fall har publicerade domar försvunnit efter att personer tagit saken vidare juridiskt.
Det gör Lexbases nya formulering om äldre publiceringar särskilt intressant.
För den enskilde innebär det framför allt att det nu finns en tydligare väg att försöka få en publicering prövad utan att börja med en domstolsprocess.
Att tas bort från Lexbase raderar inte domen
En avpublicering från Lexbase ska inte blandas ihop med att själva domen försvinner.
Domstolens handling och Lexbases publicering är två olika saker.
Om Lexbase tar bort en artikel eller en uppgift innebär det inte automatiskt att originaldomen hos domstolen upphör att existera eller att den inte längre kan omfattas av offentlighetsprincipen.
Det som förändras är i stället hur uppgifterna görs tillgängliga genom Lexbases tjänst.
Det här är viktigast om du vill bli borttagen
Den som vill få bort en äldre Lexbase-publicering har alltså en konkret möjlighet att begära en ny bedömning.
Chansen att en begäran åtminstone passar in i Lexbases uttryckliga policy är tydligast när det gäller en äldre publicering om ett mindre brottmål eller en mindre tvist där flera år har gått och allmänintresset har minskat.
Felaktiga uppgifter kan tas upp oavsett ålder.
Men Lexbase har inte infört samma generella raderingsregel som Mr Koll. Det finns ingen automatisk femårsgräns och ingen garanti för att en begäran leder till avpublicering.
Den stora förändringen är i stället att frågan inte längre kan avfärdas lika enkelt som tidigare. Både Lexbases egna regler och det nya rättsläget öppnar för att äldre publiceringar i vissa fall kan behöva omprövas.