Anders Ygeman fick en central roll när den nya riksdagen samlades och talmannen skulle väljas. Förklaringen är att Socialdemokraten är riksdagens ålderspresident och därför leder det första sammanträdet tills ett nytt talmanspresidium har valts. Under omröstningen fick han dessutom hantera ett ovanligt kuvert med två olika valsedlar – som båda blev ogiltiga.
Därför ledde Anders Ygeman sammanträdet
Det kan se märkligt ut att Anders Ygeman leder riksdagens arbete innan en talman har valts. Men ordningen är reglerad.
Vid den nya riksdagens första sammanträde behövs någon som kan leda arbetet fram till dess att talmannen och de tre vice talmännen har blivit valda. Den uppgiften går till ålderspresidenten.
Ygeman hade alltså inte utsetts till tillfällig talman. Han ledde sammanträdet därför att han hade rollen som ålderspresident.
Det innebar bland annat att han ledde processen när ledamöterna skulle välja talman och senare vice talmän.
Vad betyder ålderspresident?
Namnet kan lätt missförstås. Ålderspresidenten är inte automatiskt riksdagens äldsta ledamot.
I stället är det den närvarande ledamot som har varit riksdagsledamot längst. Om två eller flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid avgör deras ålder vem som får rollen.
Anders Ygeman började tjänstgöra som ersättare i riksdagen redan i januari 1995 och blev ordinarie ledamot året därpå. Efter att tidigare långvariga ledamöter lämnat riksdagen är det Ygeman som har längst tjänstgöringstid bland de aktuella ledamöterna.
Enligt riksdagsordningen är det ålderspresidenten som leder det första sammanträdet tills talmannen och de vice talmännen har valts.
Två valsedlar låg i samma kuvert
Det var under den slutna omröstningen om talmansposten som den ovanliga situationen uppstod.
När kuverten öppnades upptäcktes att ett av dem innehöll två valsedlar:
- en blank valsedel
- en valsedel med Andreas Norléns namn.
Det innebar att kuvertet inte kunde behandlas som en vanlig röst.
Riksdagens regler säger att en ledamot som i samma val lämnar mer än en valsedel normalt får sina valsedlar ogiltigförklarade. Det finns ett undantag om sedlarna har samma innehåll. Då kan en av dem räknas.
Så var inte fallet här. Den ena sedeln var blank medan den andra innehöll Norléns namn.
Därför underkändes sedlarna.
Det var en ogiltig röst – inte två
Här finns en viktig detalj i rapporteringen från talmansvalet.
Två valsedlar blev ogiltiga, men det betyder inte att två ledamöters röster underkändes.
Båda sedlarna låg i samma kuvert och kom från samma röstning. I riksdagens officiella slutresultat redovisades därför en ogiltig röst.
Skillnaden kan sammanfattas enkelt:
En ledamot lämnade ett kuvert → kuvertet innehöll två olika valsedlar → båda sedlarna underkändes → resultatet redovisades som en ogiltig röst.
Det är alltså mer korrekt att säga att Ygeman underkände två valsedlar än att två röster underkändes.
Så slutade talmansvalet
Andreas Norlén valdes till talman för mandatperioden 2026–2030.
Resultatet blev:
| Kandidat/resultat | Röster |
|---|---|
| Andreas Norlén (M) | 200 |
| Johanna Haraldsson (S) | 146 |
| Ogiltig röst | 1 |
Totalt avgavs därmed 347 röster.
Det felaktigt ifyllda kuvertet förändrade inte vem som blev talman. Norlén hade en tydlig majoritet även sedan den aktuella rösten hade räknats bort.
Om valsedeln med Norléns namn hade varit den enda sedeln i kuvertet och i övrigt uppfyllt reglerna hade den kunnat räknas. Men eftersom kuvertet innehöll två olika sedlar gick det inte att välja ut den ena och bortse från den andra.
Det går samtidigt inte att dra slutsatsen att ledamoten bakom kuvertet definitivt avsåg att rösta på Norlén. Omröstningen var sluten och det enda som kan konstateras är vilka två sedlar som hittades tillsammans.
Vad gjorde Ygeman när rösterna räknades?
Som mötesordförande hade Ygeman ansvar för att leda själva valförfarandet.
Vid en sluten omröstning granskas valsedlarna, giltiga röster räknas och resultatet fastställs och meddelas i kammaren. När det avvikande kuvertet upptäcktes behövde därför reglerna tillämpas innan slutresultatet kunde fastställas.
Ygemans uppgift handlade alltså inte om att själv avgöra vilken kandidat som borde få rösten. Frågan var i stället om valsedlarna uppfyllde de formella regler som gäller för omröstningen.
Eftersom två olika sedlar hade lämnats tillsammans kunde de inte räknas.
Ygemans roll tog slut när presidiet var valt
Ålderspresidentens uppgift är tillfällig. Rollen behövs för att den nya riksdagen ska kunna komma igång innan den har valt sina ordinarie företrädare.
När talmannen och de tre vice talmännen hade valts fanns inte längre behov av att Ygeman ledde sammanträdet i egenskap av ålderspresident.
Talmannen får därefter en betydligt större konstitutionell roll. Bland annat är det talmannen som leder riksdagens arbete och får en central uppgift när en regering ska bildas.
Efter valet 2026 är den processen särskilt aktuell. I vår guide om talmansrundorna 2026 och Andreas Norléns fortsatta arbete går vi igenom nästa steg.
Den som vill förstå hela processen kan också läsa vår guide om hur en regering bildas och hur statsministervalet fungerar.
Händelsen med de två valsedlarna förändrade alltså inte utgången i talmansvalet. Men den visade varför även en till synes liten detalj i en sluten omröstning kan få betydelse: varje valsedel måste följa riksdagens formella regler för att få räknas.