Arbetsmiljöverkets kontroller visar stora brister i byggbranschens arbete mot vibrationer. Av 4 077 kontroller på 2 572 arbetsställen fick 80 procent krav på åtgärder. För den som arbetar med kraftigt vibrerande maskiner kan skador på händer och armar bli bestående, och unga som tidigt får hög exponering hör till dem som riskerar att drabbas.
4 077 kontroller gav över 6 000 krav
Arbetsmiljöverket genomförde mellan april 2023 och december 2025 totalt 4 077 kontroller på 2 572 arbetsställen, huvudsakligen inom byggindustrin.
Resultatet var tydligt. 80 procent av arbetsställena fick krav på arbetsmiljöåtgärder. Totalt ställde myndigheten 6 068 krav i 2 061 inspektionsmeddelanden.
Bristerna handlade bland annat om dåliga riskbedömningar, bristande kunskap om hur mycket vibrationer de anställda faktiskt utsätts för och uteblivna medicinska kontroller.
Arbetsmiljöverket har också sett exempel på företag som försökt flytta problemet genom att säga upp personal och i stället använda underentreprenörer.
I Sveriges Radios rapportering den 28 september lyfts särskilt unga i byggbranschen. Elever på byggprogrammet i Kristianstad berättar att riskerna tas upp under utbildningen, men att det kan vara svårare att tänka på dem när man väl kommer ut på en arbetsplats.
Vad är vibrationsskador?
Vibrationsskador kan uppstå när händer och armar utsätts för vibrationer från handhållna maskiner under arbetet.
Det kan exempelvis handla om:
- bilnings- och mejselhammare
- slagborrmaskiner
- slipmaskiner
- slående mutterdragare
- tigersågar
- motorsågar
Vibrationerna kan påverka blodkärl, nerver, muskler, leder och skelett.
Tidiga tecken kan vara domningar, stickningar, köldkänsla och trötthet i händerna. Om exponeringen fortsätter kan problemen utvecklas till bestående känselbortfall, sämre finmotorik och nedsatt styrka.
Ett av de mer kända symtomen är så kallade vita fingrar. Då drar blodkärlen ihop sig så att blodtillförseln till fingrarna tillfälligt minskar kraftigt.
Även nervskador och karpaltunnelsyndrom kan förekomma.
Unga kan skadas tidigt i arbetslivet
En viktig del i Arbetsmiljöverkets rapport är risken för personer som börjar arbeta med vibrerande maskiner redan i unga år.
Myndigheten beskriver bland annat ett fall med en 20-årig plåtslagare som under stora delar av arbetsdagarna använde bland annat slående maskiner, borrmaskin och tigersåg.
Efter omkring ett och ett halvt år hade han omfattande känselbortfall, problem med finmotoriken, fumlighet, köldkänslighet och minskad handkraft.
Det är ett enskilt fall och ska inte ses som ett normalt förlopp för alla som arbetar med vibrerande verktyg. Men det visar att allvarliga besvär kan utvecklas relativt tidigt om exponeringen är hög.
Risken kan bli särskilt stor i arbeten där samma typ av uppgift utförs under långa perioder. Ett företag som huvudsakligen arbetar med exempelvis rivning kan ha anställda som använder kraftigt vibrerande maskiner under en stor del av arbetsdagen.
Så snabbt kan gränsen nås
Det är inte bara hur kraftigt en maskin vibrerar som avgör risken. Även användningstiden spelar stor roll.
För hand- och armvibrationer finns ett dagligt insatsvärde på 2,5 m/s² och ett gränsvärde på 5,0 m/s², beräknat som den sammanlagda exponeringen under en arbetsdag.
När insatsvärdet nås måste arbetsgivaren vidta åtgärder. Gränsvärdet får inte överskridas.
Arbetsmiljöverket använder i sin rapport om vibrationer från handhållna maskiner ett tydligt exempel.
En bilningsmaskin som vibrerar omkring 15 m/s² kan nå insatsvärdet efter ungefär 15 minuters användning. Efter omkring 50 minuter kan gränsvärdet vara nått.
Använder en person flera olika vibrerande maskiner under dagen måste exponeringen dessutom räknas ihop.
Det innebär att en maskin inte automatiskt är säker bara för att den är modern eller har vibrationsdämpning.
Det här måste arbetsgivaren göra
Ansvaret för att förebygga vibrationsskador ligger på arbetsgivaren.
| Krav | Vad det innebär |
| Riskbedömning | Arbetsgivaren ska bedöma både maskinernas vibrationer och hur länge de används. |
| Minskad exponering | Arbetsmetod, maskinval, underhåll och arbetstid ska anpassas för att minska vibrationerna. |
| Utbildning | De anställda ska känna till riskerna, symtomen och hur arbetet ska utföras. |
| Medicinska kontroller | Kontroller krävs när exponeringen och riskerna når vissa nivåer. |
| Åtgärd vid symtom | Nytillkomna eller förvärrade besvär ska tas på allvar och leda till ny bedömning. |
Om gränsvärdet överskrids krävs omedelbara åtgärder.
Medicinska kontroller kan också bli obligatoriska när exponeringen ligger över insatsvärdet eller när det finns andra tecken på att arbetet kan innebära risk för vibrationsskador.
Vibrationshandskar löser inte problemet
Ett vanligt missförstånd är att vibrationsdämpande handskar kan ta bort risken.
De kan ha viss effekt, men Arbetsmiljöverket framhåller att dämpningen är begränsad och inte fungerar mot alla typer av vibrationer.
Det viktigaste är därför att minska själva exponeringen. Det kan innebära att välja andra arbetsmetoder, byta maskin, förbättra underhållet eller minska den tid en person arbetar med vibrerande verktyg.
Omkring en halv miljon arbetar med vibrerande maskiner
Problemet berör långt fler än bara en mindre grupp byggarbetare.
Omkring 500 000 personer i Sverige uppskattas arbeta med handhållna vibrerande maskiner under minst en fjärdedel av arbetstiden.
Samtidigt ersätts omkring 200 vibrationsskador per år genom Afa Försäkring. Arbetsmiljöverket bedömer att det finns ett betydande mörkertal.
Det passar in i en bredare bild av arbetsrelaterade skador. I Hurbra:s genomgång av Sveriges farligaste arbetskommuner 2026 framgår också att arbetsskadestatistik inte fångar alla skador som faktiskt inträffar.
För vibrationsskador är problemet extra tydligt eftersom besvären kan utvecklas gradvis. Den som får återkommande domningar, känselbortfall, vita fingrar eller försämrad handstyrka efter arbete med vibrerande maskiner bör därför inte se det som en normal del av jobbet.