En kommande regering behöver finansiera sina reformer för att inte öka inflationstrycket, säger riksbankschef Erik Thedéen i Ekots lördagsintervju den 26 september. För bolåntagare är risken att Riksbanken då kan behöva höja räntan mer än den redan planerar.

Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent efter Riksbankens besked den 24 september. Men banken räknar redan med att börja höja den senare i år, om ekonomin utvecklas som väntat. Thedéens varning gäller alltså möjligheten att politiken efter valet lägger ytterligare tryck på inflationen, utöver det som finns i dagens prognos.

Ett viktigt antagande bakom räntebanan

I Riksbankens septemberrapport väntas finanspolitiken, som stimulerat ekonomin under 2026, bli något åtstramande 2027. Banken utgår från att den offentliga sektorns underskott minskar och att politiken bedrivs inom det finanspolitiska ramverket. Den efterlyser också en plan för hur försvarsutgifter och andra ofinansierade åtgärder ska betalas på längre sikt.

Om en ny regering i stället ökar utgifterna eller sänker skatter utan motsvarande finansiering kan efterfrågan bli starkare än Riksbanken räknat med. I ett läge där ekonomin redan växer och energi blivit dyrare kan det göra det svårare att hålla inflationen kring två procent. Då kan styrräntan behöva höjas mer. Hur stor effekten blir beror på reformernas omfattning, utformning och tidpunkt.

Riksbankens nuvarande prognos anger en genomsnittlig styrränta på 1,85 procent under årets sista kvartal och 2,07 procent under första kvartalet 2027. Det är kvartalsmedelvärden, inte beslutade räntor för kommande möten. Prognosen kan ändras även av andra skäl, som energipriser, kronkurs och konjunktur.

Vad betyder det för bolånet?

En högre styrränta brukar framför allt påverka bolån med tremånadersränta, men bankerna bestämmer själva när och hur mycket de ändrar kundernas räntor. Räntan på nya bundna lån kan stiga redan när förväntningarna på framtida räntor förändras. Vi har tidigare beskrivit hur bundna bolåneräntor steg i september trots att styrräntan då låg stilla. Den som redan har bundit sitt lån behåller normalt sin avtalade ränta tills bindningstiden går ut.

Om en bolåneränta skulle stiga med 0,25 procentenheter innebär det 625 kronor mer i månaden före ränteavdrag på ett lån på tre miljoner kronor, förutsatt att skulden är oförändrad. Det är ett räkneexempel. Varken Thedéens besked eller Riksbankens rapport anger hur mycket eventuella vallöften skulle höja räntan.