Japans tioåriga statsobligationsränta steg på torsdagen till 3,055 procent, den högsta nivån på omkring 30 år. Rörelsen kommer efter kraftigt stigande amerikanska räntor och visar hur inflationsoro och högre avkastningskrav nu sprider sig mellan världens stora obligationsmarknader. För Sverige kan utvecklingen få betydelse för allt från företagens finansiering och börsen till längre bolåneräntor.

Den japanska tioårsräntan steg med omkring åtta baspunkter till 3,055 procent när marknaden öppnade den 24 september. Det är den högsta nivån sedan 1996.

Även den japanska 30-årsräntan steg kraftigt och nådde 4,125 procent.

Bakom uppgången ligger framför allt utvecklingen i USA, där en ny utförsäljning av statsobligationer har pressat upp marknadsräntorna. Den amerikanska tioårsräntan har handlats kring 5,1 procent, samtidigt som även femårsräntan passerat 5 procent.

En svag amerikansk obligationsauktion förstärkte rörelsen.

USA drog med sig Japan

När räntorna stiger kraftigt i USA påverkas obligationsmarknader långt utanför landets gränser. Investerare kräver högre avkastning även på andra marknader när amerikanska statsobligationer plötsligt ger betydligt bättre betalt.

Japan blev särskilt känsligt när handeln återupptogs efter flera dagars stängning.

Enligt Reuters bidrar också den svaga yenen och Japans egna inflationsproblem till trycket uppåt på räntorna.

Bank of Japan har samtidigt fortsatt att strama åt penningpolitiken. Styrräntan har höjts till 1,25 procent, den högsta nivån på flera decennier.

För Japan innebär det en stor förändring efter den långa period då landet var synonymt med extremt låga eller negativa räntor.

Inflationen håller trycket uppe

Den japanska centralbanken räknar med att inflationstrycket kan ligga kvar över målet under delar av det kommande året.

En svag yen gör importerade varor och energi dyrare, samtidigt som högre löner kan föras vidare till konsumentpriserna.

Det gör att investerare måste räkna med att Bank of Japan kan fortsätta höja räntan om inflationen inte mattas av.

Den japanska tioårsräntan låg så sent som den 18 augusti på 2,945 procent. Vi skrev då om hur stigande globala långräntor kan påverka bolån, börs och företagsfinansiering.

Nu har rörelsen fortsatt ytterligare ett steg.

Dyrare finansiering för företag

När statsobligationsräntorna stiger påverkas också priset på andra typer av lån.

Företag som behöver ge ut nya obligationer eller refinansiera gamla skulder kan tvingas acceptera högre räntor. Det gäller särskilt högt belånade företag och verksamheter som är beroende av återkommande finansiering på obligationsmarknaden.

Fastighetsbolag är ett tydligt exempel.

Om de globala långräntorna ligger kvar på dagens högre nivåer kan finansieringskostnaderna successivt stiga även för svenska företag, trots att deras lån inte har någon direkt koppling till Japan.

Det är den globala prissättningen av kapital som förändras.

Högre räntor pressar börsen

Samma mekanism kan skapa motvind på aktiemarknaden.

När en amerikansk statsobligation kan ge omkring 5 procent i avkastning blir alternativet till aktier mer attraktivt. Samtidigt innebär högre räntor att framtida företagsvinster värderas lägre i dagens pengar.

Det brukar framför allt påverka bolag där en stor del av värderingen bygger på vinster långt fram i tiden.

Tillväxt- och teknikaktier kan därför bli extra känsliga när marknadsräntorna stiger snabbt.

Den senaste amerikanska ränteuppgången har redan sammanfallit med fallande börskurser på Wall Street.

Så kan svenska räntor påverkas

Det betyder inte att en japansk tioårsränta på 3,055 procent automatiskt leder till högre svensk styrränta.

Riksbanken styr framför allt efter svensk inflation, svensk ekonomi och utsikterna för prisutvecklingen.

Men längre svenska marknadsräntor påverkas också av utvecklingen internationellt.

Om avkastningskraven stiger i USA, Japan och andra stora obligationsmarknader kan även svenska statsobligationer, bostadsobligationer och företagsobligationer behöva erbjuda högre ränta för att locka kapital.

Det kan i sin tur påverka bankernas finansieringskostnader.

För svenska hushåll är skillnaden mellan korta och långa räntor viktig. Tremånaders bolåneräntor följer normalt Riksbankens styrränta relativt nära, medan längre bundna bolån är mer beroende av obligationsmarknaden och bankernas kostnad för långfristig finansiering.

Svensk inflation ger en annan utgångspunkt

Sverige befinner sig samtidigt i ett helt annat inflationsläge än USA och Japan.

KPIF-inflationen låg på 0,7 procent i augusti och KPIF exklusive energi på 0,5 procent.

Det talar emot att den globala ränteuppgången i sig skulle tvinga fram svenska styrräntehöjningar.

Men marknadsräntorna behöver inte vänta på Riksbanken.

Om investerare globalt börjar kräva högre avkastning kan svenska långräntor stiga även när den svenska styrräntan är oförändrad.

Det är därför utvecklingen i Japan är relevant också för svenska företag och hushåll.

Den japanska 30-årshögstan är ytterligare ett tecken på att den era då kapital kunde lånas extremt billigt på världens stora marknader håller på att ersättas av ett betydligt högre globalt ränteläge.