UBS har åkt på ett tungt bakslag i striden om de nya schweiziska kapitalkraven. Ständerådet har röstat för att banken ska täcka 90 procent av värdet på sina utländska dotterbolag med kärnprimärkapital, CET1. För UBS kan det innebära att omkring 15–17 miljarder dollar ytterligare behöver bindas i den dyraste formen av bankkapital.

Omröstningen i Schweiz överhus slutade 29–16 till förmån för 90-procentslinjen. Därmed hamnade utfallet mycket närmare regeringens ursprungliga krav på 100 procent än den betydligt billigare kompromiss som UBS hade hoppats på.

Det betyder däremot inte att reglerna redan är slutligt beslutade. Frågan går vidare till Nationalrådet, parlamentets andra kammare, och det slutliga regelverket kan fortfarande ändras.

För UBS är signalen ändå tydlig: den politiska viljan att kräva betydligt mer eget kapital av banken är stark.

UBS kan behöva binda 15–17 miljarder dollar extra

Den stora frågan efter omröstningen är vad 90-procentskravet faktiskt kostar.

Schweiz regering har beräknat att ett krav på 100 procents CET1-täckning av de utländska dotterbolagen skulle innebära omkring 20 miljarder dollar mer kärnprimärkapital. UBS har själv använt en något högre beräkning på cirka 20 miljarder dollar för just denna regel och ytterligare omkring 2 miljarder dollar från andra förändringar i kapitalreglerna.

Under debatten i Ständerådet uppskattades 90-procentsalternativet bli omkring fyra miljarder schweizerfranc billigare än regeringens fulla 100-procentsmodell.

Det pekar mot att UBS med dagens balansräkning kan behöva hålla ungefär 15–17 miljarder dollar mer CET1-kapital om 90-procentslinjen blir lag.

Det betyder inte att banken automatiskt behöver göra en nyemission på motsvarande belopp. En del av kapitalet finns redan i koncernen och ytterligare kapital kan byggas genom kvarhållna vinster eller genom att UBS förändrar balansräkningen och minskar kapitalbindningen i vissa verksamheter.

Men det är fortfarande en mycket stor förändring.

90 procent betyder inte att hela UBS måste ha 90 procents kapital

Siffran 90 procent kan låta extrem om den jämförs med vanliga kapitalrelationer för banker.

Det handlar dock inte om att UBS ska finansiera 90 procent av hela sin verksamhet med eget kapital.

Kravet gäller värdet på bankens utländska dotterbolag i det schweiziska moderbolaget UBS AG. Schweiz vill att nästan hela detta värde ska backas upp av den mest förlustabsorberande kapitalformen, CET1.

UBS hade som jämförelse en vanlig CET1-kapitalrelation på 14,4 procent vid halvårsskiftet 2026.

Den som vill förstå hur sådana bankmått fungerar kan läsa vår guide om hur man läser en bankrapport och vad bland annat CET1 betyder.

Skillnaden mellan måtten är viktig. Ett krav på 90 procent för utländska deltaganden går därför inte att jämföra direkt med att exempelvis en svensk bank har en CET1-relation på 17 procent av sina riskvägda tillgångar.

Därför blir kravet så dyrt för UBS

UBS har framför allt protesterat mot att nästan hela kapitalbehovet måste täckas med CET1.

CET1 består huvudsakligen av aktiekapital och kvarhållna vinster och är det kapital som först absorberar förluster när en bank får problem.

Ett alternativ hade varit att tillåta en större andel AT1-kapital, alltså efterställda obligationer som kan skrivas ned eller konverteras när banken hamnar under vissa kapitalnivåer.

Det tidigare kompromissförslaget byggde på en 50/50-modell. Där hade en betydligt större del av kravet kunnat täckas med AT1. UBS uppskattade kapitalbehovet i den modellen till omkring 13 miljarder dollar i Tier 1-kapital.

Ständerådets 90-procentsalternativ innebär i stället att nästan hela beloppet måste komma från CET1.

UBS har uppskattat den återkommande årliga kapitalkostnaden för regeringens 100-procentsmodell till omkring 1,6 miljarder dollar. Om kostnaden sjunker ungefär i proportion med ett krav på 90 procent skulle det motsvara i storleksordningen 1,2–1,3 miljarder dollar per år.

Det är en beräkning utifrån UBS tidigare siffror, inte någon ny prognos från banken efter omröstningen.

Credit Suisse-kraschen ligger bakom den hårdare linjen

De nya reglerna är en direkt följd av den schweiziska bankkrisen 2023, då Credit Suisse kollapsade och köptes av UBS i en statligt understödd räddningsaffär.

Affären skapade en ännu större bankkoncern vars balansräkning är mycket stor i förhållande till den schweiziska ekonomin.

Det har gjort frågan om hur staten skulle kunna hantera en framtida UBS-kris särskilt känslig.

En central oro har varit att förluster i stora utländska dotterbolag snabbt skulle kunna slå mot det schweiziska moderbolagets kapital. De nya reglerna ska minska den risken genom att kräva betydligt större kapitalbuffertar bakom dessa innehav.

I det schweiziska parlamentets ärende om ändringen av banklagen framgår hur reformen är tänkt att stärka motståndskraften hos landets systemviktiga banker.

UBS har varnat för att Schweiz kan bli mindre attraktivt

UBS-ledningen har gått hårt emot de mest långtgående förslagen.

Bankens ordförande Colm Kelleher har sagt att målet fortfarande är att UBS ska kunna stanna och växa i Schweiz, men också varnat för att banken måste utvärdera sina alternativ om reglerna gör verksamheten internationellt mindre konkurrenskraftig.

Något beslut om att flytta huvudkontoret från Schweiz finns inte.

Det finns heller inget offentligt besked om att UBS förbereder en sådan flytt.

Hotet ska därför inte tolkas som att banken står inför en omedelbar utflyttning. Betydligt mindre dramatiska åtgärder ligger närmare till hands.

UBS kan exempelvis hålla inne mer av vinsten, minska återköp av egna aktier, förändra hur verksamheter finansieras eller styra en större del av framtida expansion till marknader där kapitalavkastningen blir bättre.

Banken har redan gjort sina kapitalåterföringar känsliga för hur regelverket utvecklas. Takten i det planerade återköpsprogrammet på tre miljarder dollar har kopplats till fortsatt kapitalstyrka och större klarhet om de nya schweiziska reglerna.

Europeiska banker kan få en indirekt fördel

Reglerna träffar inte EU-bankerna direkt.

Banker inom EU och EES följer sitt eget europeiska kapitalregelverk och det finns inget motsvarande beslut om att stora europeiska banker ska hålla 90 procent CET1 mot värdet på utländska dotterbolag.

Men konkurrenseffekten kan bli betydande på vissa områden.

UBS är världens största förmögenhetsförvaltare och en tung aktör inom investment banking, företagsrådgivning och kapitalmarknader.

Om banken behöver binda betydligt mer kapital kan vissa affärer få lägre lönsamhet. UBS kan då behöva välja hårdare vilka verksamheter och kunder som ska prioriteras.

Det skulle kunna öppna möjligheter för europeiska konkurrenter inom framför allt private banking och kapitalmarknadstjänster.

Samtidigt finns en motsatt effekt. En UBS-koncern med betydligt större eget kapital blir också finansiellt starkare, vilket kan sänka riskerna och på sikt stärka förtroendet för banken.

Liten direkt effekt på svenska banker

För SEB, Swedbank och Handelsbanken förändrar den schweiziska omröstningen ingenting i de svenska kapitalkraven.

De tre storbankerna hade vid andra kvartalet 2026 CET1-relationer på omkring 17 procent, men de siffrorna mäts på ett helt annat sätt än Schweiz föreslagna 90-procentsregel.

Det mest intressanta svenska perspektivet är därför konkurrensen.

SEB är den svenska bank som tydligast konkurrerar internationellt inom företagsbank, kapitalmarknad och förmögenhetsförvaltning. Om UBS blir mer försiktigt med kapitalintensiva affärer kan det på marginalen skapa nya möjligheter för SEB och andra europeiska aktörer.

För Swedbank och Handelsbanken, vars verksamheter är betydligt mer koncentrerade till Norden och närliggande marknader, är den direkta konkurrenseffekten sannolikt mindre.

Det finns heller inget svenskt förslag som motsvarar Schweiz 90-procentskrav.

Striden är långt ifrån över

Ständerådets omröstning är ändå den hittills tydligaste politiska motgången för UBS i kapitalstriden.

Banken hade argumenterat för en betydligt större roll för billigare AT1-kapital. I stället fick överhuset igenom en modell som ligger mycket nära regeringens hårdaste alternativ.

Nästa avgörande sker i Nationalrådet.

Om även den kammaren ställer sig bakom en nivå nära 90 procent går Schweiz mot ett regelverk som kan tvinga UBS att binda tiotals miljarder dollar mer i kärnprimärkapital.

För världens största förmögenhetsförvaltare är det inte bara en fråga om säkerhetsmarginaler efter Credit Suisse.

Det handlar också om hur mycket kapital banken kan använda till tillväxt, återköp och utdelningar – och om Schweiz även i framtiden ska vara den självklara hemvisten för en bank som konkurrerar med världens största finanskoncerner.