HemGuiderMala eget mjöl hemma – så väljer du spannmål och kvarn

Mala eget mjöl hemma – så väljer du spannmål och kvarn

Publicerad

Hela vetekorn ner i kvarnen, nymalet mjöl ut i bunken och därefter direkt vidare till degen. Att mala eget mjöl hemma har gått från en ganska smal bakningshobby till en betydligt bredare mattrend. Men för att få ett bra resultat räcker det inte att köpa vilken spannmålskvarn som helst.

För den som vill börja är vanligt vete enklast, och en riktig elektrisk mjölkvarn kostar normalt från omkring 3 000–4 000 kronor. Man kan också komma billigare undan med en kvarntillsats till vissa köksassistenter. Det nymalda mjölet fungerar utmärkt till bröd, pizza och pannkakor, men beter sig annorlunda än vanligt vitt vetemjöl – framför allt eftersom fullkorn suger åt sig mer vätska.

Vad behöver man för att mala eget mjöl?

I grunden behövs bara två saker: hela spannmålskärnor avsedda som livsmedel och en kvarn som klarar att mala dem till mjöl.

Det viktiga är just att kvarnen är gjord för mjöl. När man söker efter spannmålskvarn dyker det även upp maltkvarnar för ölbryggning, foderkvarnar och enklare maskiner som framför allt krossar spannmål. De kan vara utmärkta för sina användningsområden utan att kunna producera det fina mjöl som krävs för bröd och annan bakning.

En elektrisk stenkvarn är den enklaste lösningen för den som tänker baka regelbundet. Den maler spannmålet mellan kvarnstenar och brukar kunna justeras från fint mjöl till grövre malning.

Det finns också manuella modeller. De fungerar enligt samma grundprincip men kräver betydligt mer arbete när större mängder ska malas.

Har du redan en kompatibel köksassistent kan en kvarntillsats vara ett tredje alternativ. Det är särskilt intressant eftersom priset kan bli betydligt lägre än för en separat elektrisk kvarn. Hurbra har även en guide till köksassistenter och vilka modeller som är bäst i test.

Vilket spannmål ska man börja med?

Vanligt vete är det enklaste valet för nybörjaren.

Vetets proteiner kan bilda ett starkt glutennätverk som hjälper en bröddeg att hålla kvar gasen från jäsningen. Därför är det betydligt lättare att få ett luftigt bröd med vete än med exempelvis råg.

När tekniken sitter går det att experimentera betydligt mer.

Vete

Det naturliga förstavalet till bröd, pizza och pannkakor. Maler du hela kärnan och inte siktar bort något får du ett riktigt fullkornsmjöl där kli, grodd och frövita finns kvar.

Dinkel

Dinkel ger en tydlig, något nötigare smak. Gluten finns även här, men degen kan vara känsligare än en vanlig vetedeg. Undvik därför att behandla den alltför hårt.

Råg

Råg är fantastisk för smakrika och saftiga bröd men beter sig mycket annorlunda än vete. Den bygger inte upp samma starka glutennätverk och lämpar sig därför särskilt bra till rågbröd, surdegsbröd och blandningar med vete.

Emmer och enkorn

Äldre vetesorter som framför allt är intressanta för smaken och för den som vill experimentera med olika spannmål. De ska däremot inte betraktas som glutenfria alternativ.

Även havre, korn, ris och vissa baljväxter kan malas i en del maskiner. Kontrollera alltid kvarnens instruktioner innan du använder något annat än vanliga spannmål.

Undvik framför allt oljerika nötter och frön i en kvarn som inte uttryckligen är byggd för det. Fettet kan kladda igen malverket.

Köp också spannmål som säljs som livsmedel. Utsäde från lantbrukshandeln kan vara behandlat och är inte något man ska mala till mat.

Vad kostar en bra mjölkvarn?

En seriös hemmakvarn är inte en obetydlig investering.

För en bra elektrisk kvarn får man räkna med ungefär 3 000–4 500 kronor i instegsklassen. Exempelvis ligger Mockmills vanliga hushållsmodeller i det området, medan kraftigare och mer designinriktade modeller kan kosta 5 000–8 000 kronor eller mer.

Skillnaden ligger bland annat i motorstyrka och hur snabbt mjölet mals.

En modell som producerar omkring 100 gram fint mjöl i minuten behöver ungefär fem minuter för ett halvt kilo mjöl. En starkare variant på 200 gram i minuten klarar samma mängd på ungefär halva tiden.

Det första mjölet börjar alltså falla ner i skålen nästan direkt, men hela brödets mjölmängd blir inte färdig på några sekunder.

Manuella kvarnar är inte alltid billiga

En bra handdriven stenkvarn kostar ofta omkring 2 000–2 500 kronor.

Det gör att den manuella modellen inte nödvändigtvis är det ekonomiska fynd man först kan tro. Fördelen är snarare att den är tyst, enkel och inte behöver elektricitet.

Nackdelen blir uppenbar när 500 gram vete ska malas inför kvällens brödbak.

För den som bakar mycket är en elektrisk modell normalt betydligt bekvämare.

Billigare om du redan har köksassistent

Här finns kanske det mest intressanta budgetalternativet.

Bosch har exempelvis kvarntillsatser till vissa MUM-maskiner, och Ankarsrum har en mjöl- och kaffekvarn till Assistent Original. Sådana tillbehör kan kosta omkring 1 500–1 600 kronor.

Har man redan rätt köksassistent kan det därför vara ett betydligt billigare sätt att prova på att mala eget mjöl.

Är det billigare att mala eget mjöl?

Inte nödvändigtvis.

Helt vete och råg går att köpa för ungefär 25–30 kronor kilot i större förpackningar hos svenska specialbutiker, medan dinkel och äldre vetesorter ofta kostar mer.

Det är inga extrema priser, men när kostnaden för kvarnen räknas in blir hemmamalning knappast ett självklart spartips.

Det verkliga skälet att köpa en kvarn är snarare något annat:

du får kontroll över spannmålet, kan mala exakt så mycket du behöver och får använda hela kärnor som inte har legat malda i månader innan de når din deg.

För den som bara bakar någon limpa ibland blir det svårt att räkna hem maskinen ekonomiskt.

Så maler du eget mjöl

Själva malningen är den enkla delen.

  1. Väg mängden spannmål du behöver.
  2. Kontrollera att kärnorna är rena och torra.
  3. Ställ kvarnen på önskad malningsgrad.
  4. Starta kvarnen enligt tillverkarens instruktioner.
  5. Häll spannmålet i behållaren.
  6. Samla mjölet direkt i en bunke.
  7. Baka med det direkt eller förvara det lufttätt.

Maler du hela vetekärnan fint och använder allt mjöl är resultatet fullkornsmjöl.

Vill du få ett ljusare mjöl går det att sikta bort en del av de grövre partiklarna. Då försvinner samtidigt delar av kli och grodd, vilket innebär att slutprodukten inte längre motsvarar hela spannmålskärnan.

Nymalet mjöl kräver mer vatten

Den största överraskningen för många kommer inte vid kvarnen utan i degbunken.

Ett nymalet fullkornsmjöl beter sig inte som ett vanligt vitt vetemjöl.

Kliet och andra delar av hela kärnan binder mycket vatten. Fullkorn behöver därför ofta högre hydrering och längre tid för att ta upp vätskan ordentligt.

Dessutom kan klipartiklar störa glutennätverket. Därför kan ett bröd på 100 procent fullkorn bli kompaktare än motsvarande bröd på siktat vetemjöl.

Det betyder inte att något är fel med mjölet. Det är helt enkelt en annan typ av bakning.

Så börjar du baka bröd med nymalet mjöl

Den enklaste vägen är inte att omedelbart byta ut allt mjöl.

Börja i stället med ungefär 25–50 procent nymalet vete och använd vanligt starkt vetemjöl till resten.

Blanda mjöl och vatten och låt blandningen stå i ungefär 20–30 minuter innan du bedömer konsistensen och börjar knåda ordentligt.

Under vilan hinner fullkornet absorbera mer av vattnet.

Känns degen därefter för fast kan du tillsätta lite mer vatten. Försök inte hålla fast vid den exakta vätskemängden från ett recept som egentligen är skrivet för vitt mjöl.

När du lärt dig hur ditt eget mjöl beter sig kan andelen nymalet fullkorn successivt ökas.

Det går definitivt att baka med 100 procent nymalet mjöl, men då är det bättre att använda ett recept som är konstruerat för fullkorn från början.

Nymalet mjöl i pizza

Pizza är ett bra exempel på att mer fullkorn inte automatiskt ger det resultat man vill åt.

Den som jagar en mycket luftig pizzakant behöver en elastisk deg som kan sträckas tunt utan att gå sönder. Stora mängder kli gör den uppgiften svårare.

En bra startpunkt är därför att byta ut ungefär 10–20 procent av det vanliga pizzamjölet mot nymalet fullkornsvete.

Det ger tydligare spannmålssmak utan att förändra degens struktur lika dramatiskt.

Även här kan degen behöva lite mer vatten.

Vill du gå längre finns fler råd om hydrering, degutveckling och mjölval i vår guide till att göra riktig pizza hemma.

Pannkakor är kanske enklaste starten

Vill du testa nymalet mjöl utan att börja laborera med jästider och glutennätverk är pannkakor betydligt enklare.

Här går det ofta utmärkt att använda 50 procent nymalet mjöl direkt, och den som gillar en rustikare pannkaka kan gå hela vägen till 100 procent.

Blanda smeten och låt den gärna vila en stund innan du avgör om mer vätska behövs.

När fullkornet hunnit suga åt sig mjölken eller vattnet blir smeten ofta märkbart tjockare.

Smaken förändras också. Nymalet fullkorn ger mer karaktär, ofta med tydligare nötiga och rostade spannmålstoner.

Är nymalet mjöl nyttigare?

Det är här många av de mest långtgående påståendena kring trenden behöver sorteras.

Fullkorn har tydliga näringsmässiga fördelar. När hela spannmålskärnan används finns kli och grodd kvar tillsammans med frövitan, vilket ger bland annat mer kostfiber, vitaminer och mineraler än raffinerat vitt mjöl.

Det är också därför Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fullkorn.

Men det är inte samma sak som att nymalet mjöl skulle ha någon magisk näringsgräns.

Påståenden om att vanligt mjöl skulle förlora nästan hela sitt näringsinnehåll inom ett eller två dygn efter malning är kraftigt överdrivna.

Det som faktiskt händer är mer gradvis.

När kärnan mals ökar den yta som exponeras för luft. Fettet i grodden kan oxidera och vissa näringsämnen är känsligare för lagring än andra. Därför håller hela spannmålskärnor generellt bättre än färdigmalet fullkornsmjöl.

Att mala precis före bakningen minskar naturligtvis den lagringstiden.

Men den stora näringsmässiga skillnaden ligger framför allt mellan fullkorn och raffinerat mjöl, inte mellan mjöl som är två timmar gammalt och mjöl som är två veckor gammalt.

Så ska spannmål och mjöl förvaras

En av de smartaste delarna med hemmamalning är att lagra spannmålet helt och göra mjöl först när det behövs.

Hela, torra kärnor kan hålla länge om de förvaras rätt.

Använd en lufttät behållare och ställ den svalt, torrt och mörkt. Undvik fukt och kraftiga temperaturväxlingar.

Nymalet fullkornsmjöl är känsligare.

Om du ändå malt mer än du behöver bör mjölet läggas lufttätt och gärna förvaras kallt. För längre förvaring är frysen ett bra alternativ.

Det finns däremot ingen anledning att få panik över att använda mjölet inom ett visst antal timmar.

Vill du åt den allra färskaste aromen är samma dag förstås idealiskt. Näringsmässigt finns ingen sådan exakt tidsgräns.

Är det värt att mala eget mjöl?

För den som bakar mycket kan svaret absolut vara ja.

En spannmålskvarn öppnar möjligheter som är svåra att få genom att bara köpa olika mjölpåsar. Du kan prova olika sorters vete, råg, dinkel, emmer och andra spannmål, styra malningsgraden själv och mala precis den mängd som behövs.

Smakskillnaden kan också vara den största anledningen att fortsätta. Färskt fullkorn har ofta en tydligare spannmålsarom än mjöl som stått länge i en påse.

Men en mjölkvarn är ingen obligatorisk köksmaskin.

Bakningen blir inte automatiskt enklare, fullkornsmjöl kräver viss anpassning och en bra elektrisk kvarn kostar flera tusen kronor.

Det gör hemmamalning mest intressant för den som redan gillar att baka och vill gå ett steg längre.

För nybörjaren är den bästa vägen enkel: börja med vanligt vete, mala en mindre mängd och blanda in det i ett recept du redan kan.

När du väl lärt dig hur nymalet mjöl suger upp vatten och förändrar degen blir steget till en limpa gjord helt på eget nymalet mjöl betydligt mindre.

Senaste artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...

De’Longhi Rivelia Start eller Rivelia – vilken kaffemaskin ska du välja?

De’Longhi Rivelia Start är billigare än den vanliga Rivelia, men det betyder inte att...

liknande artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...