SHL:s nya tekningsregel har snabbt blivit ett samtalsämne bland spelarna. Från och med den här säsongen skickas centern bort från tekningen direkt efter lagets första förseelse, i stället för att först få en varning och en ny chans. Flera spelare tycker att förändringen skapar fler avbrott snarare än bättre flyt – men SVT:s expert Jonas Andersson ser en tydlig sportslig poäng med den hårdare linjen.
Så fungerar den nya tekningsregeln i SHL
Förändringen finns i regel 76 i Svenska Ishockeyförbundets regelverk för säsongen 2026/27.
När ett lag gör sig skyldigt till en förseelse vid en tekning måste centern nu lämna tekningspunkten direkt. En annan spelare som redan befinner sig på isen får kliva fram och ta nedsläppet.
Det gäller inte bara när centern själv försöker skaffa sig en fördel. Ett lag kan exempelvis göra sig skyldigt till en förseelse genom att en annan spelare går in för tidigt i tekningsområdet. Konsekvensen kan ändå bli att centern skickas bort.
Det finns ett viktigt undantag. Efter icing används fortfarande en varning innan centern behöver lämna tekningen.
Den fullständiga förändringen finns beskriven hos Svenska Ishockeyförbundet i regeländringarna inför 2026/27.
Spelarna: Det går inte snabbare
Tanken med den hårdare bedömningen är bland annat att minska mängden utdragna tekningar och omtag. Om det kostar direkt att bryta mot reglerna finns mindre anledning att försöka ligga precis på gränsen vid det första nedsläppet.
Men den första reaktionen från flera SHL-spelare har varit den motsatta.
Bland annat Djurgårdens Albin Grewe och Theo Stockselius, Frölundas Christian Folin och Luleås Mathias Bromé har varit kritiska till förändringen.
Invändningen är framför allt praktisk. När en center skickas bort måste en annan spelare kliva fram, positionerna justeras och domaren därefter göra ett nytt försök att få igång spelet. Spelarna upplever därför att situationerna i vissa fall tar längre tid än tidigare.
Det blir en tydlig paradox: en regel som ska bidra till snabbare tekningar riskerar åtminstone under inkörningsperioden att skapa ytterligare väntan.
Det har också funnits en medvetenhet från domarhåll om att starten inte varit problemfri. Tydligare kommunikation och spelarnas anpassning till den nya bedömningsnivån blir därför viktiga delar under de första SHL-omgångarna.
Jonas Andersson försvarar förändringen
SVT:s expert Jonas Andersson håller däremot inte med om att regeln bör bedömas utifrån de första problemen.
Hans argument handlar framför allt om incitamentet för centern.
Med den tidigare bedömningen kunde en spelare tänja på reglerna vid det första försöket med vetskapen om att följden normalt stannade vid en varning. Misslyckades försöket fick samma tekare i praktiken en ny möjlighet.
Nu kommer konsekvensen direkt.
Den ordinarie tekaren försvinner och en annan spelare måste ta över. Det kan vara en betydligt större nackdel, särskilt vid ett viktigt nedsläpp i egen zon eller sent i en jämn match.
Anderssons linje är därför att spelarna kommer att lära sig var gränsen går. När det sker kan antalet första förseelser också minska.
En större sportslig konsekvens än det först verkar
Skillnaden mellan systemen är ganska tydlig.
| Tidigare | 2026/27 |
| Första tekfelet kunde ge en varning och ett nytt försök | Centern skickas normalt bort direkt |
| Ordinarie tekare kunde få ta om nedsläppet | En annan spelare på isen måste teka |
| Relativt liten kostnad för den första förseelsen | Laget kan förlora sin bästa tekare i ett viktigt läge |
Det betyder att förändringen kan få taktiska konsekvenser under hela säsongen.
Färjestads Linus Johansson har exempelvis lyft problemet med vad som händer om lagets bästa tekare skickas bort. Den spelare som tvingas ta över kan ha betydligt sämre tekningsstatistik.
Det gör i sin tur andrahandsalternativen viktigare.
Tränarna behöver inte bara veta vem som är bäst på att teka i varje formation, utan också vem som ska ta över om centern blir bortplockad. I en offensiv eller defensiv tekning under matchens sista minuter kan den detaljen få stor betydelse.
Regeln kan även påverka lagkamraternas agerande. En ytterforward som går in för tidigt kan i praktiken beröva laget dess bästa tekare.
Tekningar hamnade direkt i fokus i premiären
Förändringen trädde i kraft när SHL-säsongen började den 19 september. Samtliga 14 lag spelade under premiärdagen, som bland annat bjöd på Frölunda–Växjö, Djurgården–Björklöven och Färjestad–Örebro.
Tekningsbedömningarna hamnade snabbt i blickfånget.
I Frölundas 5–4-seger mot Växjö blev Dennis Rasmussen utvisad efter en situation vid en tekning i anfallszon, där han bedömdes ha varit på pucken med handen. Jonas Andersson tyckte själv att just den bedömningen var hård och konstaterade att kontakten med pucken var mycket liten.
Det är viktigt att skilja den situationen från själva regeländringen. Rasmussens utvisning var en separat förseelse och inte ett exempel på den nya bestämmelsen där centern skickas bort efter lagets första tekfel.
Situationen visar däremot hur snabbt regler och bedömningar kring tekningar hamnade i centrum redan under premiären.
Hurbra har även samlat de viktigaste förutsättningarna från säsongsstarten i vår stora guide till SHL-premiären 2026/27.
För tidigt att avgöra om regeln fungerar
Efter en premiäromgång går det ännu inte att dra någon säker slutsats om förändringen verkligen leder till bättre flyt över en hel säsong.
Det finns heller ingen lättillgänglig officiell matchstatistik som redovisar hur många gånger en center har skickats bort från en tekning på grund av den nya regeln. Därför går det inte att sätta en säker siffra på hur omfattande effekten var under premiären.
Den avgörande frågan blir i stället vad som händer när spelarna vant sig.
Om centrar och övriga spelare blir försiktigare och antalet regelbrott minskar kan Jonas Anderssons argument visa sig stämma: färre första förseelser skulle i längden kunna ge snabbare nedsläpp.
Om lagen däremot fortsätter att behöva byta tekare ofta riskerar spelarnas kritik att bestå.
Klart är redan nu att den till synes lilla förändringen kan få betydligt större betydelse än bara några extra sekunder vid tekningspunkten. I ett avgörande läge kan skillnaden vara att lagets bästa tekare står redo – eller tvingas kliva åt sidan.