Degerfors förlorade med 0–1 mot Hammarby, men efter matchen hamnade en situation från den första halvleken i centrum. Dijan Vukojevic anser att Hammarbys Noah Persson borde ha blivit utvisad när han stoppade Noel Milleskog på väg mot mål. Bilderna visar en tydlig tröjkontakt – men den täckande försvararen bakom Persson kan ha varit helt avgörande för domarens beslut.

Det var fortfarande mållöst när Noel Milleskog fick chansen att gå förbi Hammarbys Noah Persson efter drygt en halvtimmes spel på Stora Valla.

Milleskog tog sig förbi sin motståndare och var på väg framåt mot Hammarbys mål när Persson sträckte ut armen. Hammarbybacken fick tag i Milleskogs tröja och Degerforsspelaren föll.

Domaren Richard Sundell blåste frispark och tog direkt upp det gula kortet.

För Degerfors räckte det inte.

Efter 0–1-förlusten mot Hammarby var Dijan Vukojevic tydlig med att han ansåg att situationen borde ha slutat med en utvisning.

– Hade det hänt oss hade det varit rött kort så att det smäller om det, sade Vukojevic till SVT Sport.

Bilderna visar att Persson får tag i Milleskog

Att det förekommer kontakt i situationen är svårt att komma runt.

Tv-bilderna visar hur Milleskog kommer förbi Persson och hur Hammarbyspelaren sträcker ut armen bakom honom. Persson får tag i tröjan under ett kort ögonblick innan Milleskog går i marken.

Persson har själv inte förnekat tröjkontakten.

Efter matchen beskrev han hur bollen kom förbi honom, att han tog ut armen för att känna var Milleskog befann sig och att han då också kände i tröjan.

Hammarbybackens invändning handlade snarare om hur mycket kontakten påverkade situationen. Persson ansåg att greppet var kort och att Milleskog föll för lätt.

Det var alltså inte en situation där domaren missade själva förseelsen. Sundell såg den, blåste frispark och varnade Persson.

Den stora frågan är i stället varför kortet blev gult och inte rött.

Därför kunde domaren stanna vid gult kort

För en utvisning räcker det inte att Milleskog är på väg framåt och stoppas med en regelöverträdelse.

Situationen måste bedömas som att Persson förhindrar en uppenbar målchans.

Enligt IFAB:s officiella regler ska domaren bland annat väga in avståndet till mål, riktningen på anfallet, möjligheten att kontrollera bollen och hur många försvarare som fortfarande kan ingripa.

Just den sista punkten tycks vara central här.

Bakom Persson fanns Hammarbys Ibrahima Fofana kvar centralt i planen. Han var på väg över mot Milleskog och hade fortfarande en möjlighet att komma in mellan Degerforsspelaren och målet.

TV4-experten Jens Fjellström lyfte just Fofanas position som skälet till att han tyckte att Sundells gula kort var korrekt.

Om domaren bedömer att ytterligare en försvarare fortfarande har en realistisk möjlighet att ingripa är det inte längre självklart att anfallaren har en sådan klar målchans som krävs för en så kallad DOGSO-utvisning.

Det innebär inte att Perssons tröjdragning var tillåten. Frisparken och varningen visar motsatsen.

Men det kan förklara varför Sundell inte tog fram det röda kortet.

Persson: såg att han hade täckning

Noah Perssons egen reaktion efteråt stärker också den bilden.

Hammarbyspelaren sade att han aldrig blev särskilt rädd för att bli utvisad eftersom han såg Fofana längre in i planen och visste att han hade en lagkamrat bakom sig.

Det är en viktig detalj.

Hade Milleskog varit helt fri med bara målvakten kvar efter att ha passerat Persson hade domarbedömningen sett betydligt mer besvärlig ut för Hammarby.

Nu fanns ytterligare en försvarare kvar mellan situationen och målet.

Samtidigt är Vukojevics frustration lätt att förstå utifrån Degerfors perspektiv. Milleskog hade fart framåt, hade passerat sin närmaste motståndare och stoppades genom en förseelse precis när ett mycket lovande läge höll på att öppna sig.

Gränsen mellan ett lovande anfall och en uppenbar målchans är precis den typ av bedömning som ofta leder till diskussion.

Varningen får konsekvenser för Hammarby

Persson kom däremot inte helt undan situationen.

Det gula kortet innebär att han är avstängd när Hammarby möter Djurgården efter landslagsuppehållet.

Situationen på Stora Valla kan alltså fortfarande få betydelse för Hammarby, även om den inte slutade med den utvisning som Degerfors ville se.

För Degerfors blev konsekvenserna betydligt mer omedelbara.

Paulos Abraham gjorde matchens enda mål kort efter halvtidsvilan. Montader Madjed avslutade först, målvakten Matvei Igonen släppte retur och Abraham kunde sätta 1–0.

Degerfors trodde sedan att laget hade fått in en sen kvittering när Nikolai Skuseth gjorde mål på stopptid, men målet dömdes bort för offside.

Hammarby vann därmed med 1–0 och tog tre tunga poäng i toppen av Allsvenskan.

Degerfors blev kvar i bottenstriden.

Vukojevics kritik efter ännu en tung förlust

Det är den situationen som gör Vukojevics utspel extra laddat.

För ett lag som slåss för att hålla sig kvar kan en enda domarbedömning, målchans eller poäng få stor betydelse.

Hans uppfattning är tydlig: om samma situation hade inträffat framför Degerfors mål tror han att hans eget lag hade fått ett rött kort.

Det går däremot inte att slå fast att Sundells beslut var fel utifrån bilderna.

Persson tar tag i Milleskogs tröja och förseelsen är tydlig. Men Fofanas position innebär samtidigt att Hammarby fortfarande hade täckning centralt, vilket ger domaren stöd för att bedöma situationen som ett lovande anfall snarare än en helt uppenbar målchans.

Det är också därför samma sekvens kan ge två så olika bilder efter matchen.

Degerfors ser en spelare som har kommit förbi sin försvarare och stoppas på väg mot mål.

Hammarby ser en försvarare som gör sig skyldig till en varningsbar förseelse – men med en lagkamrat fortfarande kvar som säkerhet bakom honom.

Richard Sundell landade i den senare bedömningen.

För Dijan Vukojevic var det långt ifrån tillräckligt.