Frankrikes offentliga skuld fortsätter att växa snabbt. Finansdepartementet räknar nu med att skulden når 119,3 procent av BNP under 2026 och stiger vidare till 121,7 procent nästa år. Samtidigt har investerarnas krav på extra ränta för att låna ut pengar till Frankrike nått nivåer som inte setts sedan eurokrisen.

Det nya beskedet sätter ytterligare press på en av euroområdets största ekonomier. Frankrike har redan stora budgetunderskott, svag ekonomisk tillväxt och stigande räntekostnader. Kombinationen gör att marknaden nu följer utvecklingen betydligt närmare.

Frankrikes skuld har redan passerat 3 500 miljarder euro

Den senaste faktiska statistiken visar att Frankrikes offentliga skuld uppgick till 3 536 miljarder euro efter första kvartalet 2026. Det motsvarade 117,5 procent av BNP.

Det var en ökning med omkring 75 miljarder euro på bara ett kvartal.

Den nya prognosen från finansdepartementet innebär att utvecklingen fortsätter. Skuldkvoten väntas nå 119,3 procent under året och därefter 121,7 procent 2027.

Här handlar det om den offentliga skulden enligt det mått som används inom EU. Det omfattar hela den offentliga sektorn och är alltså bredare än enbart den franska centralstatens upplåning.

Den officiella statistiken från Insee visar hur snabbt skuldstocken redan har vuxit.

Underskottet ligger kvar långt över EU:s gräns

Bakom skuldökningen finns framför allt Frankrikes stora löpande budgetunderskott.

Finansdepartementet räknar med ett underskott motsvarande 5,4 procent av BNP under 2026. Nästa år ska det enligt planen minska till 5,0 procent.

Det är fortfarande klart över EU:s referensnivå på 3 procent.

Hurbra har tidigare skrivit om hur Frankrikes underskott och stigande ränteskillnad mot Tyskland har blivit ett växande problem för regeringen.

Ett stort underskott betyder att staten varje år måste låna ytterligare pengar. När skuldnivån redan är hög blir utvecklingen särskilt känslig om marknadsräntorna samtidigt stiger.

Frankrike har dessutom svag ekonomisk tillväxt. Regeringens senaste prognos pekar mot en BNP-ökning på omkring 0,5 procent under 2026.

Svag tillväxt gör det svårare att få ned skulden räknad som andel av BNP, även om staten lyckas bromsa delar av utgiftsökningen.

Investerarna kräver betydligt högre ränta än av Tyskland

Det kanske tydligaste tecknet på den ökade oron finns redan på obligationsmarknaden.

På fredagen steg skillnaden mellan franska och tyska tioåriga statsobligationer över 100 räntepunkter. Under handeln nådde den omkring 105 punkter.

Det innebär att Frankrike måste betala mer än en procentenhet högre ränta än Tyskland för tioårig upplåning.

En sådan skillnad har inte setts sedan 2012.

Den franska tioårsräntan låg samtidigt kring 4,56 procent vid fredagens stängning.

Den nya skuldprognosen på 119,3 procent publicerades först under lördagen. Fredagens kraftiga rörelse kom därför före beskedet och ska inte beskrivas som en direkt marknadsreaktion på den nya prognosen.

Nästa handelsdag blir första gången obligationsmarknaden kan prissätta de nya siffrorna.

Dyrare lån slår successivt mot statsbudgeten

En högre marknadsränta gör inte hela Frankrikes skuld dyrare omedelbart.

Statsobligationer har olika löptider. Äldre lån fortsätter därför att löpa med sina tidigare räntor tills de förfaller.

Problemet kommer successivt när gamla lån behöver ersättas med nya.

Om Frankrike då måste refinansiera skulden till betydligt högre räntor växer statens ränteutgifter år efter år.

Regeringen räknar redan med att räntekostnaderna blir omkring 4,5 miljarder euro högre än tidigare väntat under 2026. För 2027 är ökningen omkring 10 miljarder euro.

Det skapar en svår kedja för statsfinanserna. Stora underskott ökar skulden, högre skuld kräver mer upplåning och dyrare upplåning ökar i sin tur statens utgifter.

Regeringen planerar stora besparingar inför 2027

Premiärminister Sébastien Lecornus regering arbetar därför med omfattande åtgärder inför nästa års budget.

Planen omfattar omkring 54 miljarder euro i budgetförstärkningar.

Regeringen har varnat för att underskottet annars skulle kunna överstiga 6,5 procent av BNP under 2027. Målet är i stället att få ned det till 5,0 procent.

Det innebär fortfarande ett stort underskott, men skulle bromsa skuldökningen jämfört med ett läge utan nya åtgärder.

Utmaningen är att få planen genom parlamentet. Det politiska läget är splittrat och stora förändringar i offentliga utgifter eller skatter riskerar att möta motstånd.

Kreditvärderingsinstitutet Scope sänkte dessutom på fredagen Frankrikes kreditbetyg från AA− till A+. Institutet pekade bland annat på höga underskott, stigande skuld och begränsade framsteg med strukturella reformer.

Vad händer med euron?

Frankrikes skuldproblem kan påverka euron, men sambandet är inte automatiskt.

Euron låg relativt stabilt under fredagen trots den kraftiga uppgången i franska obligationsräntor. Valutan påverkas samtidigt av bland annat ränteskillnaden mot USA, energipriser och marknadens förväntningar på ECB.

Om investerare däremot börjar se Frankrikes statsfinanser som ett problem för euroområdet i stort kan en fortsatt uppgång i de franska riskpremierna skapa press på valutan.

Det finns ännu ingen marknadsreaktion på just lördagens nya skuldprognos eftersom de europeiska marknaderna redan var stängda när siffrorna offentliggjordes.

ECB får ytterligare en svår avvägning

Läget kompliceras av att ränteläget i euroområdet redan är pressat.

ECB höjde den 10 september depositräntan till 2,50 procent efter förnyad inflationsoro. Hurbra har tidigare gått igenom ECB:s senaste räntehöjning och bakgrunden till den.

För Frankrike innebär ett högre allmänt ränteläge att statsfinanserna blir ännu mer känsliga.

ECB sätter däremot inte räntan för att lösa ett enskilt medlemslands budgetproblem. Banken har särskilda verktyg för situationer där mycket stora ränteskillnader mellan euroländer hotar den penningpolitiska transmissionen, men det betyder inte att ett ingripande är nära.

Utvecklingen i Frankrike blir ändå viktig eftersom landet är en av Europas största ekonomier och en av världens största marknader för statsobligationer.

Måndagens handel blir nästa test

Den nya prognosen förändrar inte Frankrikes skuldproblem över en natt. Den visar däremot att skuldkvoten väntas fortsätta upp trots regeringens försök att få ned underskottet.

Från 115,7 procent av BNP vid slutet av 2025 väntas skulden stiga till 119,3 procent i år och 121,7 procent nästa år.

Samtidigt har ränteskillnaden mot Tyskland redan nått sin högsta nivå sedan eurokrisen.

När marknaderna öppnar igen blir frågan därför inte bara hur investerarna ser på nivån 119,3 procent. Minst lika viktigt blir om de tror att regeringen kan få igenom de budgetåtgärder som krävs för att bromsa utvecklingen.