Sveriges olympiska kommitté har i årtionden haft en mycket restriktiv hållning till kosttillskott. Nu har kosttillskottsvarumärket MittVal blivit officiell partner till SOK fram till 2029. Beslutet väcker kritik – men SOK säger att synen på kosttillskott inte har förändrats.

MittVal presenterades den 2 september som ny Team Partner till Sveriges olympiska kommitté. Avtalet löper till och med 2029 och omfattar därmed hela vägen fram till OS i Los Angeles 2028.

Det är på flera sätt ett vanligt kommersiellt partnerskap. MittVal får möjlighet att associera sitt varumärke med den svenska olympiska verksamheten och SOK får ytterligare en partner som bidrar ekonomiskt.

Men just vilket företag som har tagits in gör avtalet betydligt mer känsligt.

SOK har under lång tid aktivt försökt minska svenska elitidrottares användning av kosttillskott. Organisationen har tidigare till och med talat om nolltolerans och rekommenderar fortfarande inte generell användning.

Samtidigt ska SOK:s nutritionsteam nu bidra med kunskap och insikter till MittVals fortsatta produktutveckling.

MittVal blir SOK-partner till 2029

Avtalet gör MittVal till Team Partner till SOK fram till 2029. Någon offentlig uppgift om hur mycket avtalet är värt ekonomiskt finns inte.

Partnerskapet innebär däremot mer än att ett företagsnamn läggs till på en sponsorlista.

MittVal får en kommersiell koppling till den svenska olympiska verksamheten, medan SOK:s experter inom nutrition ska samarbeta med företaget och bidra med kunskap till utvecklingen av dess produkter.

Det är just den delen som gör avtalet särskilt intressant.

SOK fortsätter nämligen att säga att kosttillskott normalt inte behövs för en idrottare som äter en tillräcklig och varierad kost. Vitamin- och mineraltillskott ska enligt organisationens linje i stället användas när ett individuellt behov har konstaterats.

Det finns heller inget som visar att avtalet innebär att svenska olympier generellt ska börja använda MittVals produkter.

SOK gör alltså skillnad mellan sin medicinska rekommendation och beslutet att samarbeta kommersiellt med ett kosttillskottsföretag.

SOK: Ingenting har förändrats

Tillförordnade generalsekreteraren Fredrik Joulamo försvarar avtalet med att SOK:s grundläggande syn inte har ändrats.

Budskapet är att kosttillskott fortfarande inte ska användas slentrianmässigt.

Om exempelvis en läkare eller dietist konstaterar en brist kan ett tillskott vara motiverat. Men SOK rekommenderar inte att idrottare generellt kompletterar sin kost med vitaminer, mineraler eller andra preparat utan ett sådant behov.

Det är därför viktigt att skilja mellan två saker.

SOK har inte offentliggjort någon ny policy där organisationen börjar rekommendera kosttillskott till alla svenska olympier.

Däremot har SOK gjort ett kommersiellt vägval genom att acceptera ett företag som säljer just sådana produkter som olympisk partner.

Det är den skillnaden som ligger bakom mycket av kritiken.

SOK har arbetat mot kosttillskott i årtionden

Den restriktiva hållningen har en lång historia.

Redan efter OS i Atlanta 1996 började SOK arbeta mer aktivt för att få ned användningen av kosttillskott bland svenska elitidrottare.

Vid den tidpunkten uppgav 47 procent av den svenska OS-truppen att de använde kosttillskott eller hälsoprodukter. Inför Aten 2004 hade andelen sjunkit till 29 procent.

SOK såg minskningen som ett resultat av ett aktivt informationsarbete.

Inför senare OS-cykler användes också uttrycket nolltolerans mot kosttillskott. Grundtanken var dels att en väl sammansatt kost normalt skulle täcka behovet, dels att kosttillskott kan innebära risker som vanlig mat inte gör.

Det gör dagens sponsoravtal ovanligt ur ett historiskt perspektiv.

Dopningsrisken är en viktig del

För elitidrottaren finns en risk som går långt utöver frågan om ett tillskott faktiskt behövs: innehållet kan i värsta fall leda till ett positivt dopningsprov.

Antidoping Sverige avråder idrottare från kosttillskott annat än på strikt medicinska grunder.

Organisationen framhåller bland annat att det inte finns någon kontroll som fullt ut kan garantera att innehållet i en produkt motsvarar det som står på etiketten.

Det är särskilt allvarligt inom elitidrotten eftersom idrottaren själv ansvarar för vilka förbjudna substanser som finns i kroppen.

Svenska idrottare har också under det senaste decenniet lämnat positiva dopningsprov där kosttillskott har kunnat kopplas till fyndet.

Frågan hör därmed ihop med den bredare diskussionen om gränsen mellan nutrition, prestationsoptimering och dopning inom elitidrotten. Hurbra har tidigare gått igenom den frågan i vår guide till Enhanced Games och hur tävlingen skiljer sig från traditionell elitidrott.

Hälsorisker gäller även vanliga konsumenter

För personer som inte tävlar på elitnivå finns inte samma dopningsproblem, men kosttillskott är ändå inte riskfria.

För höga doser av vissa vitaminer och mineraler kan vara skadliga. Problemen kan också uppstå när flera olika preparat tas samtidigt och den sammanlagda dosen blir högre än användaren har tänkt sig.

Vissa ämnen kan dessutom påverka läkemedel.

Experter har även pekat på att omfattande eller felaktig användning av vissa kosttillskott i värsta fall kan bidra till skador på bland annat lever, njurar och nervsystem.

Det betyder inte att MittVals produkter i sig har visats vara farliga eller innehålla förbjudna ämnen.

Det finns inget sådant belägg i underlaget kring sponsoravtalet.

Riskerna är i stället en del av förklaringen till varför såväl SOK som antidopingorganisationer har haft en försiktig hållning till kosttillskott som kategori.

SOK behöver fler kommersiella intäkter

Samtidigt finns det en ekonomisk verklighet bakom den svenska OS-verksamheten.

SOK har beskrivit ett mer pressat ekonomiskt läge inför Los Angeles 2028. Möjligheten att finansiera stora elitidrottssatsningar med eget kapital har minskat och kommersiella partnerintäkter har blivit allt viktigare.

Det går inte att slå fast att just den ekonomiska situationen är förklaringen till att MittVal accepterades som partner.

Men ekonomin ger viktig bakgrund till varför nya sponsoravtal är betydelsefulla för organisationen.

Hur resurserna används och vilka olympiska satsningar som ger störst utdelning är samtidigt en återkommande fråga. Hurbra har tidigare granskat hur många OS-medaljer olika svenska idrotter ger i förhållande till stödet de får.

Den svåra balansgången för SOK

MittVal-avtalet innebär därför inte att SOK formellt har övergett sin gamla linje.

Organisationen säger fortfarande att en bra kost är grunden och att kosttillskott bara ska användas när ett individuellt behov har identifierats.

Men den kommersiella signalen är en annan än tidigare.

Ett företag vars affär bygger på vitaminer och kosttillskott får nu använda kopplingen till svensk olympisk verksamhet, samtidigt som SOK:s eget nutritionsteam ska bidra med kunskap till företagets produktutveckling.

Det är en balansgång som SOK nu behöver förklara: hur organisationen kan fortsätta vara mycket restriktiv till generell användning av kosttillskott och samtidigt göra ett kosttillskottsvarumärke till olympisk partner.

Avtalet sträcker sig ända till 2029. Diskussionen om den motsättningen lär därför inte försvinna efter lanseringen.